Bob van Rinj har grundat en stiftelse, Asia Care Foundation. Här hjälper han en 25-årig funktionhindrad kvinna och hennes mormor.

”Jag är inte rik på pengar, jag är rik på liv”

Thailand.

Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder.

13.2.2020 kl. 12:00

– Det är vinter nu, eller torrperiod, säger Bob van Rijn och rattar sin jeep mot djungeln bort från dom stora motorvägarna i Cha-am som ligger ungefär tre timmar från Bangkok, Thailands huvudstad.

Vinter betyder den här dagen 33 grader. Han har vant sig med hettan och tycker om den. 63-årigen har bott tio år i Thailand.

– När jag var ung drömde jag om att jobba med att hjälpa människor. Och jag drömde också om att jobba i djungeln. Nu har drömmarna gått i uppfyllelse. Det är så vår Gud jobbar.

Bob van Rinj har bott i Thailand i tio år. Han har grundat en stiftelse, Asia Care Foundation. (Foto: Christa Mickelsson)

Han var en vanlig nederländsk man som jobbade med logistik. Sen kom han till tro i medelåldern. Via den evangeliska kyrkan och en vän som hade hjälpt änkor i Thailand, tillhörande folkslaget karen, besökte van Rijn Thailand.

Det var 2006. 2010 sålde han sitt hus i Nederländerna. För pengarna ville han hjälpa fattiga människor. Han grundade en stiftelse, Asia Care Foundation.

– Jag behöver ingen lön, men människor i Nederländerna via min kyrka donerar pengar till bland annat mat till dem som jag hjälper. Jag får också till exempel pengar av tyska ambassaden. Dom tyckte att jag gjorde så bra jobb.

Jeepen, som han behöver för att ta sig fram i djungeln, har han köpt själv.

– Här i Thailand kostade den ungefär 30 000 euro. I Nederländerna skulle den ha kostat 70 000 euro.

Vägarna i djungeln är dåliga. Nu när det är torrperiod är dom hyfsade. Men på sommaren svämmas dom över av regnvatten.

– För några år sen var det massor av översvämningar också på torrperioden i södra Thailand. Människor förlorade allt. Jag var där och hjälpte ad hoc. Jag köpte till exempel skoluniformer till 70 barn. Jag tycker om att hjälpa så.

Han missionerar inte.

– Folk behöver först mat och kläder.

Vi närmar oss djungeln. På dom asfalterade vägarna ligger det massor av elefantbajs. Vi svänger av till en smal väg som ska tas oss till en liten bibelskola, driven av karen-folket, mitt i djungeln.

Karen är ett etnisk folkslag som lever i Burma och Thailand. Huvuddelen har sin hemvist i Burma där deras antal uppgår till 9 miljoner människor. Cirka 400 000 lever i Thailand. En liten del av dom är kristna, tack vare amerikanska missionärer som kom och vittnade för nästan 200 år sen.

Bob van Rijn kommer med ris hit en gång i månaden.

– Bibelskolan för sedan ut mat till dom fattiga.

Vi hoppar i jeepen, för vi ska längre in på den lilla buckliga vägen.

– Jag hjälper en 25-årig kvinna och hennes mormor. Flickan är gravt handikappad, och jag kommer med blöjor till henne en gång i månaden.

Mormorn tar emot oss och van Rijn och hon byter några ord på thailändska. Flickan, som heter Ais, blir märkbart glad han stiger in i det rum som hon ligger i.

– Sawadee kaa! hälsar han och sätter sig på sängen.

Ais har fått rullstolarna av en stiftelse som reparerar gamla rullstolar och ger dom åt fattiga. Foto: Christa Mickelsson

Vi hoppar in i bilen igen. Nästa anhalt: ett barnhem med tjugofem karenbarn. Följande anhalt: En familj som har en tvåårig flicka som har blivit blind och döv av vattenskalle.

Det börjar skymma, och snart syns den stora fullmånen på himlen. Vi kör längs vägen hem. Bob van Rijn är en lycklig man.

– Jag är inte rik på pengar, jag är rik på liv.

Men han har bara ett bekymmer.

– Jag borde snart pensionera mig. Jag är frisk, men man vet inte hur länge. Jag måste ha backup snart. Det är mitt enda problem.

Christa Mickelsson



mission. Martin och Hege-Elise Sandås med sin familj flyttade till Aten samtidigt som den stora flyktingvågen 2015. Sedan dess har flyktingarna varit en del av deras arbete. 3.2.2022 kl. 09:26

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43