Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård



tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41