Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård



Kyrkomötet. Det är inte möjligt att inhibera kyrkomötets första session 2021 på grund av det stora antalet frågor som ska behandlas. 7.4.2021 kl. 16:02

dokumentär. En kvinna mördas. Barnflickan fälls för dådet, kvinnans man för anstiftan. Allt sker i en by i Sverige där församlingen väntar på att Jesus ska komma tillbaka, eftersom deras pastor är Kristi brud. I två år undersökte journalisterna Anton Berg och Martin Johnson vad som egentligen hände i Knutby. 3.4.2021 kl. 14:25

livet. Evas Roos mammas plötsliga död, när Eva var bara tio år gammal, satte djupa spår i henne. 1.4.2021 kl. 04:53

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50

Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

Kyrkans Ungdom. I fjol ersattes Kyrkans Ungdoms sommarläger med Digimäki. I år blir det "Pieksämäkidagar" sista veckan i juli, på olika håll i stiftet. Mats Nyholm, direktor i S:ta Clara–kyrkan i Stockholm, är huvudtalare. 23.3.2021 kl. 18:43

nykarleby. Telin-orgeln från 1768 flyttas inte från Nykarleby kyrka. 23.3.2021 kl. 15:38

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00