Sjur Isaksen besökte Helsingfors och talade till församlingsmedarbetare om att möta föräldrarna som vänder sig till församlingen för att ordna dop.

Dopet är en chans att mötas

dop.

Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential.

22.11.2019 kl. 09:12

Sjur Isaksen jobbar i Uranienborg församling i centrum av Oslo och har varit lärare vid prästutbildningen.

Liksom i Finland hör kring 70 procent av befolkningen i Norge till kyrkan, och allt färre låter döpa sina barn. Förra året döptes bara 51 procent av barnen som föddes i Norge (i Finland var siffran 65 procent). Ändå blev 56 procent av unga i Norge konfirmerade och 87 procent av avlidna fick en kyrklig begravning.

– Det är alltså inte bara så att en större del av samhället står utanför kyrkan, utan det är kyrkans medlemmar som inte låter döpa sina barn, säger Sjur Isaksen.

En skillnad mellan länderna är att dopen i Norge i nio fall av tio sker i församlingens huvudgudstjänst. På så sätt blir dopet ett tillfälle då människor kommer till kyrkan.

– Dopet har en självklar plats i gudstjänstens liturgi. Norrmännen vet överhuvudtaget inte om att det finns alternativ – och vi berättar det inte heller för dem, ler Isaksen.

Vad innebär kvalitet i doparbetet? frågar sig Isaksen. Han räknar upp tre punkter: god teologi, goda ritualer och goda möten. Främst placerar han de goda mötena.

– Det handlar om alla länkar i en församlings kontakt med människor, från den som svarar i telefon på kansliet till prästens dopsamtal.

Det första mötet avgör människans inställning och intresse för att ha med kyrkan att göra. Det är stor skillnad på om den som svarar i telefon säger: ”oj, här finns inte tid förrän i februari” eller ”grattis, vad roligt att vi valt att låta döpa ert barn!”

Potentiella själavårdssamtal

Att göra tro istället för att prata om tro, är något Isaksen beskriver som en viktig del av kyrkans fostran. Många norska barn vet vad muslimerna gör, de känner till bönetider, Ramadan. Men frågar man vad kristna gör har människor svårt att svara.

– Vi bjuder in dem att göra de kristna sakerna, utan att vänta på att de ska förstå dem.

Ett exempel: genom att delta i dopet ökar kapaciteten att förstå vad dopet handlar om. Här är dopsamtalet en inkörsport. Isaksen vill lyfta det här samtalet från plikt till något med stor potential. Frågar man föräldrarna ett halvår senare är chansen stor att de minns mer av dopsamtalet än av den nervösa dopdagen.

– För nervösa, stressade, sömnlösa nyblivna föräldrar har vänligt bemötande stor betydelse.

Isaksen är i grunden själavårdslärare och anser att dopsamtalen med fördel kan betraktas som potentiella själavårdssamtal. I grunden handlar det om att visa omtanke, uppmärksamhet och bjuda in den andras sårbarhet.

– Samtidigt finns det en gräns: i ett själavårdssamtal kan du vänta dig att den andra vill visa sin sårbarhet. I dopsamtalet finns inget sådant kontrakt.

För att bygga tillit behöver man vara öppen för alla känslor de kan bära på.

– Ingen händelse i mitt liv har varit så omvälvande som att bli far, konstaterar Isaksen.

Oftast är det de praktiska frågorna som människor först tar upp i dopsamtalet. Att ha koll på allt som ska hända ger trygghet.

Knepigare är det med de existentiella frågorna. Men det här är också en chans att undervisa om varför kyrkan värderar dopet högt.

– I Norge kan till och med präster vara besvärade av att tala om Gud. Jag får jobba med mig själv för att komma från trevligt småprat till allvaret.

Bakom det ligger en tanke om att föräldrarna nog inte är så intresserade. Men han anser att de som vänder sig till kyrkan förtjänar att bli tagna på allvar som religiöst intresserade människor.

– Om jag kan gå in i mötet med förståelsen att jag kan lära mig något av dem blir det mycket trevligare att vara präst.

Emelie Wikblad



Kyrka. Under juli månad har klostergemenskapen i Enonkoski haft en livlig sommarperiod. Sedan början av detta år har den lutherska klostergemenskapen norr om Nyslott haft besök av närmare 600 gäster av vilka ungefär var sjunde har övernattat. 5.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. I morgon kväll tänds ljuslyktor på Tölöviken till minne av offren för bombningarna i Hiroshima och Nagasaki. 5.8.2007 kl. 00:00

Världen. Svenska kyrkan medverkar med flera programpunkter under festivalen för sexuella minoriteter i Stockholm. 4.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Får man ha mobiltelefonen med sig när man åker på läger med församlingen? 4.8.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 32/2007 Då en professor i rättshistoria, Jukka Kekkonen, i offentligheten (Turun Sanomat 29.7) kritiserar kyrkan, eller rättare sagt elva kristna kyrkor och samfund, för att ge uttryck för åsikter och attityder som för hans tankar till ytterlighetsgrupper och till Europa på 1920- och 1930-talet väcker det en rad frågor. 3.8.2007 kl. 00:00

Världen. 3.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Lyssna och var dig själv var de råd jag fick innan jag började jobba, berättar Sara Gustafsson som sommarjobbat som sjukhusteolog. 3.8.2007 kl. 00:00

Världen. Egyptens förvaltningsdomstol har gett ett preliminärt godkännande till tolv kristna egyptier som omvänts till islam, att återta kristendomen som sin religion. 3.8.2007 kl. 00:00

Världen. De norrmän som gifter sig i en kyrka som inte hör till deras församling får betala flera hundra euro. 3.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Norska kyrkan håller på att förnya sin psalmbok och efterlyser nu både översättare och melodimakare. 3.8.2007 kl. 00:00

Samhälle. I våras kritiserade biskoparna utvisningshotet mot kosovoalbanskan Halide Latifi. I Åbo och Kuopio har församlingarna beviljat utvisningshotade flyktingar kyrkoasyl. Nu är Utlänningsverket redo att diskutera flyktingpolitiken med kyrkans folk. 2.8.2007 kl. 00:00

Kyrka. Orgeln i Kyrkostrands församlingshem är snart redo att användas igen. 2.8.2007 kl. 00:00

Människa. – Det är de starkaste barnen som sänds ut i världen och kommer till oss, berättar Lisbeth Näsman, biträdande chef på Oravais flyktingförläggning. 2.8.2007 kl. 00:00

Kultur. Hela juli månad körde rundradiobolagets finskspråkiga radiokanal ett med ett enda tema. Responsen på över 40 veckotimmar radioprogram om Gud, kyrka och religion var klart positiv. 1.8.2007 kl. 00:00

Världen. Nordens lutherska kyrkor ökade i söndags med en. 1.8.2007 kl. 00:00

Tuulikki Koivunen-Bylund. Tuulikki Koivunen Bylund, emeritusbiskop i Svenska kyrkan, är en av fyra författare som skrivit under en debattartikel om dödshjälp i Dagens Nyheter. 1.2.2016 kl. 16:08

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Kyrkoherden i Esse, Kaj Granlund är delvis tjänstledig i vår för att utveckla och sälja resurshanteringsprogrammet Katrina till Sverige. 1.2.2016 kl. 15:58

Många av kandidaterna till kyrkomötet är beredda att ge upp vigselrätten – men motiven varierar. Däremot finns det en beställning på ett starkare stift. 28.1.2016 kl. 00:00

Teologiska fakulteten. De teologiska utbildningarna i landet drabbas av regeringens nedskärningar.– Vi lägger om studierna, säger Mikael Lindfelt vid ÅA. 26.1.2016 kl. 13:08