Thomas Rosenberg tycker att församlingsrådet i Agricola svenska församling borde tänka om.

Rosenberg tar strid för Kyrkpressen i Agricola

agricola församling.

Thomas Rosenberg, viceordförande i gemensamma kyrkofullmäktige i Agricola svenska församling, försöker få en ändring i församlingsrådets beslut att säga upp prenumerationen på Kyrkpressen för sina medlemmar 2020.

31.10.2019 kl. 18:28

– Diskussionen har förts i en liten krets men den berör hela Svenskfinland, säger han.

Det var under bokmässan i Helsingfors senaste veckoslut som Rosenberg fick höra om församlingsrådets beslut. Beslutet tog rådet redan i september.

– Ingen har sagt ett smack om det fast det gått nästan två månader och jag har träffat flera av medlemmarna i olika församlingsorgan sedan dess.

När Thomas Rosenberg fick höra om beslutet tog han genast pennan och skrev en insändare som ingick i Nya Östis i dag (se nedan). Han skrev också ett brev till samtliga medlemmar i församlingsrådet med en förhoppning om att beslutet ska tas till ny behandling.

– Men det är inte lätt då beslutet redan är fattat, säger han.

Beslutet att säga upp prenumerationen fattade rådet av ekonomiska orsaker och sviktande medlemsunderlag. På så sätt sparar församlingen 52 000 euro på den totala budgetsumman på drygt 785 000 euro. Efter lönekostnaderna kvarstår 200 000 euro för församlingens verksamhet.

Församlingen har drygt 6 000 medlemmar och Kyrkpressen har gått till 2 900 hushåll. Prenumerationen kostar församlingen 17,30 euro per hushåll och år.

– Beslutet var enhälligt och vi gjorde det med stor sorg. 52 000 euro är mer än en tjänst. Vi hoppas att vi kan återuppta prenumerationerna ett annat år, säger kyrkoherde Stina Lindgård.

Också församlingsrådsmedlemmen Mia Aitokari beklagar att man man måste säga upp Kyrkpressen.

– Vi kan inte skära ner på skriftskolan eller på barnverksamheten, säger hon. Och det är inte meningsfullt att säga upp folk.

Enligt Aitokari belastas Agricola, som bildades av församlingarna i Lovisanejden i januari i år, av gamla löner. Trots att man han en kyrkoherde har man flera anställda med kyrkoherdelön. Även om kyrkoherden blir kaplan i samband med sammanslagningen kan man inte sänka någons lön.

– 86 procent av vår budget går till personalkostnader.

Aitokari säger att hon själv inte var med på septembermötet. Enligt Rosenberg var också många andra ordinarie medlemmar frånvarande.

Rosenberg har förståelse för att församlingen är trängd ekonomiskt. Men han oroar sig för den kollegiala solidariteten och vill se frågan ur ett större perspektiv.

– Det här är en fråga som berör hela stiftet och och i förlängningen hela Svenskfinland. Kyrkpressen är den enda tidningen som läses i hela Svenskfinland och förutom radion det enda massmedium som når ut över området.

– De senaste 20 åren har Kyrkpressen lyckats nå en position där den också läses av många som inte är intresserade av kyrkan. Trots olika åsikter i kyrkan så är det ett organ som binder ihop stiftet. Om en efter en församling säger upp säger upp prenumerationen så dras mattan undan hela Kyrkpressen.

Men han har inget svar på hur församlingen borde prioritera.

– Jag ser det som min uppgift att peka på Kyrkpressens betydelse i ett större perspektiv. Någon måste se de stora helheterna och inte bara tro att det handlar om lokala problem. Jag är jätteorolig för att man inte inser konsekvenserna av beslutet. För många som inte är församlingsaktiva är Kyrkpressen den enda kontakt de har till kyrkan. De som är förtroendevalda och församlingsaktiva inser kanske inte alltid det här.

Enligt Stina Lindgård kommer rådet knappast att ta upp frågan till ny behandling i församlingsrådet.

– Besvärstiden har redan gått ut. Den enda orsaken att vi skulle ta upp frågan på nytt är om någon kommer på en bra lösning.


Har ni försökt hålla beslutet hemligt när det varit tyst om det?

– Nej, det har vi inte. I Början av december hade vi hade tänkt berätta för alla församlingsmedlemmar samtidigt hur församlingens information ska skötas nästa år. En arbetsgrupp jobbar med det som bäst. Den tidtabellen gäller fortfarande.

I nästa års budget har församlingen reserverat 7 000 euro för information till sina medlemmar.


Tycker du att församlingsrådet är en för liten krets att besluta om den här saken?

– Församlingsrådet har mandat att besluta om församlingens budget. Då är kretsen inte för liten. Det finns heller inga pengar på stiftsnivå.

– Det är klart det är en förlust för Svenskfinland och för våra församlingsmedlemmar. Men finns det inga pengar så finns det inte. Vad annat kan vi göra?

Det är inte första gången som Thomas Rosenberg är besviken på hur besluten fattas i kyrkan och församlingarna.

– Det finns allmänt en odemokratisk beslutskultur där man inte är intresserad av någon öppenhet och offentlig diskussion. Till det bidrar också lokaltidningarnas ointresse för besluten. Det är länge sedan jag sett en reporter från lokaltidningen på kyrkofullmäktiges möte.

Thomas Rosenbergs insändare:

Vi får inte mista Kyrkpressen!

Församlingsrådet inom Agricola svenska församling har enligt uppgift nyligen av ekonomiska orsaker fattat beslut om att avstå från att prenumerera på Kyrkpressen åt sina medlemmar, dvs. vi som tillhör den svenska församlingen i Lovisanejden. En sparåtgärd man funnit nödvändig, även om den varit smärtsam. Men den är också kortsynt. Och djupt olycklig inte bara för mig och många andra i vår församling utan också, och framför allt, för hela det svenska stiftet – och i förlängningen hela Svenskfinland.

Om vi börjar med det sistnämnda har Kyrkpressen länge haft en unikt sammanbindande funktion i Svenskfinland. I takt med att den tryckta tidningspressen tappar terräng framstår Kyrkpressen allt tydligare som den enda regelbundet utkommande tidning som läses över hela det svenska Finland. En ställning och betydelse som inte kan underskattas. Hit hör också det faktum att Kp under sina senaste chefredaktörer lyckats förvånansvärt väl med att balansera mellan de olika åsikterna inom kyrkan, och med att bereda utrymme också för sådant som intresserar en större läsekrets. Det bekräftas av gjorda läsarundersökningar, enligt vilka Kp av väldigt många upplevs som det viktigaste de får för sin kyrkoskatt. Tidningen lyckas alltså nå den stora majoritet inom kyrkan som i övrigt står utanför det kyrkliga livet. Eller omvänt: förlorar man också Kyrkpressen finns det inte mycket som håller en kvar inom kyrkan.

Men inte är det väl vår församlings uppgift att rädda hela stiftet, än mindre hela Svenskfinland? Givetvis inte, men omvänt gäller att om alla resonerar lika får det sammantaget stora konsekvenser. Jag förstår att Agricola svenska är tvungen att spara, men vi måste kunna se lite längre, både i tid och rum. Kyrkpressen står och faller med den kollegiala solidariteten inom stiftet. Ju fler församlingar som väljer att spara desto snabbare rasar alltihopa. Försvinner Kyrkpressen blir stiftet en ödsligare plats, och den svenska sammanhållningen i vårt land ännu svagare.

Jag vädjar därför till församlingsrådet om att ta beslutet till ny prövning. Jag vet att man inom Kyrkpressen gör vad man kan för att gå församlingen till mötes, för att hitta inbesparingar – och samtidigt rädda tidningen.

Thomas Rosenberg
viceordf. i gemensamma kyrkofullmäktige i Agricola sv församling

Johan Sandberg



Världen. Bulgariens ortodoxa kyrka överväger att flytta juldagen i överensstämmelse med den julianska kalendern. 25.12.2009 kl. 00:00

Människa. Kanslichef Jouko Lehmusto jobbar med hammare och spik på fritiden. I dag utlyser han julfreden i Åbo. 24.12.2009 kl. 00:00

Kultur. Under jul- och nyårshelgen sänder FST5 och radio Vega både julbön och -otta. Konsert med Frank Ådahl blir det på julafton. 24.12.2009 kl. 00:00

Teologi. Maria var en ung judisk kvinna, trolovad men ännu inte gift. Att föda barn utanför äktenskapet var i hennes livsmiljö en stor skam. 24.12.2009 kl. 00:00

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Minoritetsombudsmannen vill ha radioandakter också för andra än kristna. Frågan är inte aktuell förrän samfunden själva frågar efter dem, meddelar Rundradion. 23.12.2009 kl. 00:00

Människa. Till och med Anders Piltz, författare, professor och präst, har svårt med den första meningen. 23.12.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Två centrala vittnesbörd i Bibeln – den om Jesu födelse och den om hans död på korset – borde egentligen ha lett till att kristendomen varit endast en kort parentes i mänsklighetens historia. 23.12.2009 kl. 00:00

Ledare. Om rubriken för ledaren låter bekant kan det ha sin förklaring. Paul von Martens skrev nämligen för omkring ett par decennier sedan en utmärkt och tankeväckande bok med samma namn. 23.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkoherden kritisk till både utvisningsbeslutet och polisens förfarande. 22.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. Enligt Kyrkans Utlandshjälp visar sig EU:s löfte om en kortsiktig klimatfinansiering vara destruktivt för FN:s millenniemål och minskandet av fattigdom. 22.12.2009 kl. 00:00

Världen. Julaftonens Midnattsmässa i Peterskyrkan börjar redan klockan 22. Påven är för kvällstrött för mässa vid midnatt. 22.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Julen innebär inget avbrott i de evangelisk-lutherska församlingarnas Samtalstjänst. 21.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Dålig ekonomi tvingar församlingar till nytänkande. I Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet kan fyra bli en. 21.12.2009 kl. 00:00

Insändare. Jag har en blogg här på Kyrkpressen.fi. På den bloggen skall jag skriva om den  del av kyrkohistorien som inte tas upp i moderna pastors eller prästutbildningar. Jag skall bara dokumentera fakta. Det är ganska otroligt att finna att en stor del av våra föregångares undervisning när det gäller relatíon, samtal och gemenskap inte finns med i den undervisningen. I stort kan man säga att det man lär ut går ut på envägskommunikation, envägsundervisning  är vad som gäller. "Tala om för" är metoden, det evangeliska "dela med dig" finns inte med eller tas upp i förbifarten. För att förstå detta bättre bör du följa med på min blogg här eller på bloggen, " TÅDENE Curt Olaussons blogg ". Jag kan lova dig att du kommer att bli överraskad över vad den dokumentationen visar. Jag måste säga att jag kände mig  lurad när jag förstod hur mycket av de gamles erfarenhet som ställts åt sidan. De gamle, Hus, Zinzendorf, Luther, Calvin och Wesley för att nämna några. 18.12.2009 kl. 00:00

Kyrkomötet. I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på. 31.10.2019 kl. 07:00

begravning. Genom att logga in på begravningsportalen kan du boka både kapell och präst – och församlingen hör av sig till dig så snabbt som möjligt. 31.10.2019 kl. 00:01

Förändring. När Anna-Pia Svarvar fick ett barn med ett handikapp förändrades precis allt, också hennes åsikter. Idag studerar hon teologi med målet att bli präst. 30.10.2019 kl. 15:28

kyrkomötesval. De lekmän som kandiderar i kyrkomötesvalet ställer nu upp på två åsiktslistor. Att man frångår regionala listor i valet av lekmannaombud har inte skett sedan år 1986, då stiftet röstade om kvinnliga präster. 28.10.2019 kl. 17:54

biskopsvisitation. Det var mycket ”första” i samband med helgens biskopsvisitation i Vörå församling. Det här var Bo-Göran Åstrands första visitation som biskop och samtidigt också första visitationen för Hans Boije som varit kyrkoherde i församlingen i ett drygt år. Det var också första visitationen sedan församlingarna Vörå och Maxmo fusionerades och år 2011 kompletterades med Oravais som kapellförsamling. 27.10.2019 kl. 17:25