När det blev klart att det fanns en stiftsomfattande åsiktslista fanns det inga andra alternativ än att skapa en till, säger Göran Stenlund.

Åsiktslistor välkomnas – men kan leda till ökad polarisering

kyrkomötesval.

De lekmän som kandiderar i kyrkomötesvalet ställer nu upp på två åsiktslistor. Att man frångår regionala listor i valet av lekmannaombud har inte skett sedan år 1986, då stiftet röstade om kvinnliga präster.

28.10.2019 kl. 17:54

För några veckor sedan kom ett pressmeddelande om att en ny lista, ”En kyrka för alla”, samlar röster inför kyrkomötesvalet. På listan finns namn som Patrik Hagman, Martina Harms-Aalto, Annette Kronholm-Cederberg och Ulla-Maj Wideroos.

I söndags såg en annan lista, ”För Kristi kyrka”, dagens ljus. På den finns namn som Göran Stenlund, Björn Wallén, Karin Saarukka och Matias Gädda.

När lekmännen röstar om platserna i kyrkomötet är det tre platser som ska fyllas. Åland har dessutom ett eget ombud. Traditionellt har lekmannaombuden valts med regionala listor. Senast en lista samlade ”åsiktskandidater” var inför kyrkomötesvalet år 1986, det kyrkomöte som fattade beslut om att öppna prästämbetet också för kvinnor. Den gången fanns det tre listor: två regionala, och en med kandidater för kvinnliga präster.

I år gick listan ”En kyrka för alla” taktiskt ut med att i god tid bilda en samlingslista med kandidater från alla prosterier. Lars-Runar Knuts, lekman från Åbo och tidigare kyrkomötesombud, tycker att tiden är mogen att ge upp de regionala listorna.
– Det här är fräscht och bra och absolut en utveckling i rätt riktning, säger Knuts.

Han påpekar att risken med regionala listor är att man röstar in en kandidat vars åsikter man inte alls kan stå för.
– Man bör också komma ihåg att de frågor kyrkomötet behandlar sällan är regionala. Men väljarna har en tendens att tänka lokalt och regionalt av gammal vana.

Finns det risk för ökad polarisering i och med åsiktslistorna? Så att det är svårt att vara mittenkandidat: man blir automatiskt stämplad som ”liberal” eller ”konservativ”?
– Det är uppenbart att det finns en risk att det går åt det hållet. En viss polarisering kommer listorna troligtvis att leda till. Men det kanske inte är så farligt. Grundtanken, att man har åsiktslistor, är sund, säger Knuts.

Också Björn Vikström, biskop emeritus och universitetslärare i teologisk etik vid Åbo Akademi, konstaterar att poängen med listval är att kandidaterna på listan står för en något så när enhetlig linje – bara på det sättet garanterar man att rösten går till en person som motsvarar röstarens position, även om den egna kandidaten inte blir invald.
– Sedan kan man diskutera vilken eller vilka frågor som är så centrala att de ska fungera som vattendelare mellan olika listor – teologiska skiljelinjer eller syn på i vilken riktning kyrkan ska utvecklas, säger Vikström.

”En kyrka för alla” meddelar att listan vill företräda ”den breda huvudfåran i kyrkan”, men i och med att den ”arbetar för en lösning som tillåter kyrkvigsel av samkönade par” kommer den antagligen att uppfattas som liberal.
Den andra listan, ”För Kristi kyrka”, stämplas då lätt som den mer konservativa.

Göran Stenlund, kyrkomötesombud och kandidat på listan ”För Kristi kyrka”, säger att det blev en överraskning för honom att ”En kyrka för alla” valde att samla kandidater från hela stiftet.
– I andra stift har man länge haft listor som utgått från åsikter, men Borgå stift är ju geografiskt väldigt stort, och därför har vi av hävd haft regionala listor.

Då den första listan blev offentlig fick han många samtal av personer som bad honom ställa upp. De menade att om det ska bli något riktigt val måste det finnas två listor.
– När någon satt igång en stiftsomfattande lista gör ju valmatematiken att det inte längre är någon idé att sätta upp regionala listor. Så jag tror att ingen gör det i det här läget.

”För Kristi kyrka” har ännu inget program, men åtminstone fyra kandidater: Stenlund, Wallén, Saarukka och Gädda. Man strävar efter att fylla alla de nio kandidatplatserna med kandidater från olika prosterier. Ombud för listan är Krister Mård från Pedersöre.
– Att listan heter ”För Kristi kyrka” handlar om att vi vill arbeta för att så många som möjligt ska få del av allt det goda, den välsignelse som Kristus genom sin kyrka kan ge, säger Stenlund.

Sofia Torvalds



doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36