Matteusungdomar protesterar mot sparbeslut – församlingsrådet: "Budgeten kan vi inte längre ändra på"

sparkrav.

Ungdomarna i Matteus församling är djupt besvikna över församlingsrådets beslut att skära i ungdomsverksamheten.

3.10.2019 kl. 09:00

Vid sitt möte i början av september fattade Matteus församlings församlingsråd beslutet att skära ner i församlingens ungdomsverksamhet. Det ledde till uppropet "Rädda Matteus ungdomsverksamhet" som samlat över 140 namn bland ungdomar.

– När vi fick höra om de potentiella nedskärningarna i församlingen var vi ett gäng ungdomar och unga vuxna som kände att vi direkt blir drabbade av dem. Vi vill visa att det finns en massa ungdomar som faktiskt bryr sig om Matteus ungdomsverksamhet, säger Kim Jokinen, som studerar vid Aalto-universitetet och är aktiv ung vuxen i Matteus församling.

Matteus ungdomsverksamhet lockar ungdomar också från andra församlingar. Vad är det som fungerar så bra i Matteus?

– Vår anda och gemenskap är jättebra. Alla känner sig som hemma. Vi har det jätteroligt tillsammans.

Vad hoppas ni att uppropet ska leda till?

– Vi kan ju inte ta ställning till budgeten men vi vill visa att vi ungdomar bryr oss och att man måste ta oss i beaktande. Vi hoppas att vårt initiativ åtminstone väcker diskussion, att något händer. Vi hoppas att den inte bara går församlingsrådet förbi. Vi undrar vad det är för poäng med att satsa på barn- och konfirmandsarbetet om man sedan skär ner och riskerar tappa kontakten med äldre ungdomar och unga vuxna, säger Jokinen.

Beslutet står fast

Annica Söderström är viceordförande i Matteus församlingsråd och satt med på det möte som uppropet hänvisar till.

Om församlingsrådet hade fattat beslut enligt ekonomiutskottets beredning hade församlingen sparat 20 000 genom att slopa en dagklubb med fyra barn. Varför gick inte rådet in för den inbesparingen?

– Jag kan inte gå in på diskussionen i församlingsrådet, det är en förtroendefråga. Diskussionerna ledde till att det förslag som kom upp på rådsmötet fick mer stöd. Då blev resultatet som det blev. Rådet beslöt att spara i ungdoms- och konfirmandverksamheten och livsmedelsinköpen och överföra 6 000 euro från en testamentsfond. De återstående fondmedlem är vår enda, numera lilla, buffert för att balansera kommande års budgetar, säger Söderström.

Matteus församling är känd för sin ambitiösa ungdomsverksamhet, som också lockar konfirmander från andra församlingar. Ser du risker i att skära i församlingens flaggskepp?

– Varje nedskärning är en risk. Vi undersöker möjligheten att skaffa tilläggspengar, och försöker organisera den verksamhet vi har idag så att den inte kostar lika mycket.

– Vad gäller vårt ungdomsarbete så är det enastående. Till exempel i år hade vi 112 konfirmander, av vilka 45 inte hörde till Matteus. Samfälligheten fördelar budgetmedel till församlingarna enligt antalet medlemmar och en prognos på antalet konfirmander. Vår prognos sade 60–70 och vi har 112 konfirmander – och vi får ingen ersättning för extrakonfirmanderna, den går till andra församlingar. Men det är jätteviktigt att kunna satsa på dem. Jag hoppas på en förändring i fördelningssystemet.

Är det möjligt att ompröva församlingsrådets beslut, som ungdomarna hoppas?

– Budgeten är klar, den kan vi inte längre ändra på. Nu gäller det för oss att utvärderna mindre kostsamma verksamhetsformer för att kunna genomföra sparkraven. Nu går vårt arbete ut på att se vad vi kan göra så att det inte ska kännas så att vi skär ut en bit av hjärtat i ungdomsarbetet.

Sofia Torvalds



Sofia Torvalds. När vi flyttade för några månader sedan flyttade tv:n ut från vardagsrummet och in i sovrummet. Tanken var att inte låta den dominera över hemlivet bara för att någon i familjen fått för sig att se på den. I sovrummet försvåras tv-tittandet ytterligare av att man tvingas se på tv i en obekväm ställning: lutad mot en kall vägg, väjande för en hylla och alla packade tätt som sillar. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Världen. Det samlade biståndet från europeiska länder minskar visar nya OECD-siffor. 10.4.2008 kl. 00:00

Människa. – Jag vet inte vad som skulle bli kvar av mig om man tog bort min tro. Något litet och jätteosäkert tror jag. Tron är min trygghet, säger Christina Elving, 22. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare.  Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!  29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.  -Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar! Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/http://www.bymisjon.no/   Karin Hakalax    9.4.2008 kl. 13:56

Insändare. Trevligt att läsa norska kyrknyheter i Kyrkpressen! Ännu trevligare vore det om de var korrekta!      29. mars har Kyrkpressen ett uppslag om ”Norges första gatupräst”. Det är en sanning med modifikationer. Gatuprästena finns i alla stora norska städer, och de har funnits i många år.   Men det stämmer att Oslo nu har fått en präst med ansvar för enbart ungdomar!   Gatuprästerna organiseras via Kirkens Bymisjon, och de jobbar först och främst med de marginaliserade och utslagna i samhället: uteliggare, prostituerade, HIV-smittade och rusmissbrukare. De gör ett fantastiskt solidaritetsarbete och bemöter sina ”brukere” med respekt, som likvärdiga människor med integritet.    http://www.gatepresten.no/ http://www.bymisjon.no/         9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. ”Kungabarn” heter stiftets stora barnkörsstämma, som ordnas sista veckoslutet i april i Kronoby. Man räknar med fullt hus i kyrkan som har rum för tusen, inklusive småsyskon och vuxna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. Regnen i norra Namibia har varit ovanligt rikliga i februari och april. Runt fem tusen människor har tvingats lämna sina hem då vattnet har stigit över trösklarna. 9.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.Timm SothmannTammerfors  8.4.2008 kl. 12:02

Insändare. Börje Lindén skrev förnuftiga ord om livets gåta. Några biologilärare talade redan på 1950-talet om möjligheten att man i en snar framtid skulle lyckas att skapa en levande varelse, troligen en virus som är den enklaste organismen. I princip skulle det innebära att "blåsa" liv i en klump aminosyror. än så länge har detta dock inte lyckats. Hade detta skett i naturen genom en "slump" så skulle förmodligen "slumpen" även ha förstört allt det som skapats. Helt omöjligt är det kanske inte att vi i en (fjärran?) framtid kan överföra "livskraft" dvs. energi i någon lämplig form till aminosyreklumpen. Min tro skuille detta ändå inte skaka, vi vetgiriga har fått bita av äpplet; blivit därmed kunniga till mycket men får även bära konsekvenserna av upptäkterna. Det är likväl med de gener vi fått av Gud som vi går framåt.     8.4.2008 kl. 00:00

Kultur. Ingela Agardh, känd som tidigare nyhetsankare på Aktuellt i Sverige, har skrivit en bok om sitt liv och sin kristna tro, Den största nyheten. 8.4.2008 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors minskar från sex till tre. De sex församlingsråden accepterar också domkapitlets snabba tidtabell. Redan nästa år skall Matteus, Petrus och den nya svenska centrumförsamlingen vara i full gång. 8.4.2008 kl. 00:00

Världen. De svenska frikyrkorna tappar fortsättningsvis allt fler medlemmar. Mellan år 2000 och 2005 försvann 13 500 medlemmar och 232 församlingar. 7.4.2008 kl. 00:00

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43