Benjamin Laustiola är den konkreta länken mellan butikernas överblivna matlager och de matserveringar och -utdelningar som församlingarna i Helsingfors ansvarar för.

Du behöver inte skämmas

mathjälp.

Benjamin Laustiola misstänker att det finns många hungriga stadsbor som inte söker mathjälp fastän de borde. Nu hoppas han på bättre logistik och mindre skam kring brödköerna.

11.7.2019 kl. 00:01

– Egentligen är det ju inte brödköer vi har utan matköer. Från butikerna kommer allt från kött och fisk till grönsaker och frukt vars sista försäljningsdatum gått ut, säger Benjamin Laustiola som jobbar som chaufför i ett pilotprojekt kring mathjälp som församlingarna och staden startat tillsammans.

De senaste veckorna har han följt med matutdelningen i Kvarnbäcken och lunchrestaurangerna Waste & Feast som tillreder förmånlig lunch på svinnmat. Han har varit i Vanda och sett hur man arbetar med en egen matterminal och besökt affärer där överbliven mat upphämtas.

– Efter dryga tio matbutiker har vi en paketbil full, från golv till tak, lastad med mat. Mängden överbliven mat från affärerna har nog överraskat mig.

Men också mängden människor som söker mathjälp i Helsingfors är stor: Cirka 800 personer kommer dagligen till Kvarnbäcken, bara diakonicentret Snellu har knappa 100 matgäster per dag.

– Ändå misstänker jag att det är många som inte kommer eftersom de skäms över sin situation, säger Laustiola som hoppas att det ska bli ändring på den saken.

Som en del av det tvååriga projektet funderar man också aktivt över hur matutdelningen kunde omformas till en slags verksamhet, ett ställe dit man inte enbart kommer för att fylla ett basbehov utan kanske för att umgås, lyssna på musik eller gå en kurs.

– Men i samband med verksamheten skulle det alltid finnas möjlighet att plocka åt sig mat.

Jag tror absolut att det finns potential att bredda konceptet kring matutdelningen, de människor jag mött där söker mening och innehåll i sina liv, också fastän vardagen är tuff.


Spjutspets framåt
Som chaufför är det Benjamin Laustiolas uppgift att agera en slags spindel i nätet mellan butiker, kök, restauranger och matutdelningar. Butikerna vill att han kommer en viss tid, råvarorna behövs i tid för lunchen, det är rusning, kylkedjor och avstånd som ska beräknas.

– Jag planerar flera olika rutter bara för en månads arbete, sedan testar jag och ser hur det löper. Mycket handlar också om kommunikation med butikspersonal, hur man sorterar maten smidigt, på utrymmenas och bilens storlek.
Egentligen handlar hela matprojektet till stor del om logistik och koordinering, om att få överblivna resurser att möta obesvarade behov.

– Och om att bemöta människor på ett positivt sätt. Jag tror att man hjälper mer om man själv är motiverad och hoppas att vårt projekt ska bli en spjutspets som banar väg för något nytt.

FAKTA

Bättre mathjälp
Helsingfors stads och den kyrkliga samfällighetens gemensamma tvåårsprojekt.
Målet är att hjälpa helsingforsarna att komma i kontakt med matjhälp och service.
För den som är intresserad erbjuds också möjlighet till gemenskap.

Här kan du äta under sommaren
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Diakonilunch för 1 € onsdagar kl. 11.30–13.
Munkshöjdens kyrka, Raumovägen 3. Torsdagar kl. 18. Frivillig avgift.
Sockenbacka kyrka, Skinnhandlargränden 4. Gemensam måltid tisdagar kl. 11.30–13, 2 €, barn 7–12 år 1 €.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Här kan du hämta mat under sommaren
Livsmedelshjälp i Kvarnbäcken, Mjölgränden 3. Mån–fre kl. 8–11.
Diakonihuset Hermanni, Tavastvägen 73. Måndagar och torsdagar cirka kl. 12.
Paavalinkirkko, Sammattivägen 5. Tisdagar kl. 10.
Malms kyrka, Kommunalvägen 1. Brödutdelning torsdagar kl. 11.30.
Se hela listan på helsingforsforsamlingar.fi.

Nina Österholm



ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32

INVANDRARARBETE. Församlingscentret vid Lundagatan i Borgå har i åtta år varit centrum och träffpunkt för utlänningar och invandrare i Borgå med Fredscaféet. Eld­själen i arbetet är Domkyrkoförsamlingens kaplan Hanna Eisentraut-Söderström. 29.4.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Domkapitlet fattade beslutet vid sitt möte idag. När församlingsrådet i början av april skulle välja mellan Pia Kummel-Myrskog och församlingens tf kyrkoherde Ronny Thylin föll rösterna jämnt. Därför blev det domkapitlet som fattade beslutet. 29.4.2024 kl. 13:16

profilen. Stiftets yngsta präst – det kan Wilhelmina Oldmark titulera sig. – Jag känner allt större visshet om att det jag gör är viktigt. 29.4.2024 kl. 08:00

Helsingfors. Nu döps fler barn i Helsingfors, liksom tonåringar som döps i samband med skriftskolan. 24.4.2024 kl. 17:16

FÖRSÄKRINGAR. I januari, när det var som kallast, gick en ventil i fjärrvärmesystemet i Terjärv kyrka sönder och temperaturen inne i kyrkan sjönk snabbt till -10 grader. Värmesystemet frös och måste nu förnyas. Men försäkringsbolaget har avslagit församlingens ersättningsansökan. 26.4.2024 kl. 11:14

Kolumn. Hur personlig är du, Gud? Hur mycket griper du in i världen, i människors liv och mitt liv? Gud, gör du upp planer, ordnar, styr och ställer, och beskyddar? 24.4.2024 kl. 17:41

TIDSKRIFTER. Förbundsarenan i samarbete med Åbo Akademi gjorde i början av året en undersökning där man kartlade finlandssvenskarnas läsvanor av tidskrifter. I rapporten som presenterades i mitten av april framgick att Kyrkpressen är den i särklass mest lästa tidskriften i Svenskfinland. 23.4.2024 kl. 15:15

sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54