Kyrkostyrelsens plenum valde på onsdag teologie magister Petri Määttä till ecklesiastikråd och chef för Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelning. Määttä fick 7 röster och teologie doktor Aulikki Mäkinen, som har skött tjänsten sedan årsskiftet, fick 5 röster.
Beslutet har väckt kritik och misstankar om diskriminering.
Åsa A Westerlund, som sitter i Kyrkostyrelsens plenum, var mycket förvånad över att föredragningen föreslog Määttä framför Mäkinen för tjänsten. Efter diskussionen och valet lämnade hon tillsammans med Kalervo Salo och Tarja Kantola in en avvikande åsikt till protokollet.
– Vår uppfattning om dem som sökte tjänsten var att Aulikki Mäkinen var den som hade större behörighet och kompetens. Vi uppfattade inte att man kunde välja en person till den här tjänsten som var mindre kvalificerad.
Det kan vara fråga om diskriminering på grund av kön, skriver de i den avvikande åsikten.
Petri Määttä är chef för diakoni och själavård i Lahtis kyrkliga samfällighet. Aulikki Mäkinen är kyrkoherde i Männistön seurakunta, men sköter nu tillfälligt tjänsten som chef för verksamhetsavdelningen.
– Det största problemet är att man inte tillmätte speciellt mycket tyngd till Mäkinen, dels för hennes akademiska kompetens, dels för hennes ledarskapskompetens med tanke på att hon varit kyrkoherde i många år, säger Westerlund.
Verksamhetsavdelningens chefspost blev ledig när den förra innehavaren, Pekka Huokuna, valdes till kanslichef för Kyrkostyrelsen. Det var kanslichef Huokuna som föredrog ärendet för Kyrkostyrelsens plenum på onsdagen.
Pekka Huokuna säger till Kyrkpressen att de sökandes meriter värderats utgående från de kriterier som nämndes när tjänsten utannonserades.
– Doktorsexamen var inget krav. Den beaktades dock som en tilläggsmerit i jämförelsen av de sökande. Erfarenheten som kyrkoherde noterades också med beaktande av tjänstens karaktär. Det väsentliga är att de bedömningar och avvägningar som föredraganden gjort är öppna så att beslutsfattarna har kunnat göra sina egna bedömningar utgående från dem.
Ärkebiskop Tapio Luoma är ordförande för Kyrkostyrelsens plenum. Han säger att det både i beredningen och i diskussionen i plenum handlade om en helhetsbedömning av de sökande.
– Medlemmarna i plenum gjorde sina egna bedömningar och beslut utgående från det material som presenterades och den diskussion som fördes, säger Luoma.
Åsa A. Westerlund berättar att intervjugruppen som beredde ärendet var handplockad. Den var inte vald av Kyrkostyrelsens plenum, och det var inte heller plenum som bestämde kriterierna för vad som söktes.
– Till god förvaltningspraxis hör att den enhet som väljer till en tjänst också är med i beredningen på det sättet att man kan påverka hurdan person det är man söker, säger hon.
Både ärkebiskopen och kanslichefen hänvisar till att de allmänna behörighetskraven för tjänsten är fastställda i Kyrkostyrelsens instruktion. När tjänsten utannonserades definierade Kyrkostyrelsens ledningsgrupp vilka övriga kriterier som efterfrågades hos de sökande.
– De särskilda förutsättningarna för den här uppgiften grundar sig på de linjer som plenum slagit fast om hur Kyrkostyrelsens arbete skall utformas under de kommande åren, säger Huokuna.
– Vad gäller rekryteringsgruppen så ingick i den både en representant för Kyrkostyrelsen ledningsgrupp och en representant från plenum. Det här slogs fast efter en diskussion med ärkebiskopen som är ordförande för plenum.
Påverkade åsikten i vigselfrågan?
I diskussionerna efter utnämningen har frågan ställts om det fanns andra orsaker till att Mäkinen inte valdes – till exempel en positiv inställning till samkönad vigsel.
– Mäkinens åsikt i vigselfrågan är tydlig. Det spekuleras i att det kan ha påverkat beslutet, säger Åsa A. Westerlund.
De här spekulationerna tar stöd i två par siffror. I november när kyrkomötet valde Pekka Huokuna till kanslichef var Aulikki Mäkinen hans motkandidat för den posten. Huokuna vann då med rösterna 58–47. Siffrorna är nästan identiska med hur rösterna föll i frågan om att utvidga kyrkans äktenskapsbegrepp: 59–46.
– Är det så att man nu systematiskt blockerar tillträde till de högsta tjänsterna utgående från synen i vigselfrågan? Jag förstår att den frågan kommer fram i diskussionerna, säger Westerlund.
Enligt henne är det obegripligt att Mäkinen från att ha varit andra kandidat till Kyrkostyrelsens högsta post nu plötsligt inte skulle vara bäst lämpad att leda verksamhetsavdelningen.
Utöver formella behörighetskrav betonades i ansökningskriterierna bland annat erfarenhet av förändringsledarskap. Till Määttäs meriter räknas att han verkat som ansvarsperson inom förvaltningsstrukturprocessen i Lahtis kyrkliga samfällighet.
Westerlund konstaterar att sådana kompetenser är svåra att mäta. För dem som anmälde avvikande åsikt vägde det tyngre att Mäkinen länge varit aktiv i diskussioner om kyrkans framtid, genom kyrkomötets framtidskommitté och i Kyrkostyrelsen.
Aulikki Mäkinen har berättat att hon tänker överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen.
– Att överklaga är en konsekvent följd av det här valet, säger Westerlund. Problemet är att det dröjer så länge innan svaren kommer. Frågan om vem som ska sköta arbetet under tiden är öppen.
Kyrkostyrelsens verksamhetsavdelningen sköter kyrkans gemensamma verksamhet, vilket bland annat handlar om att utveckla och stöda församlingarnas arbete. Avdelningens chef är en nyckelperson i den omorganiseringsprocess för att möta framtidens behov som kyrkans centralförvaltning nu är inne i.
– Att avdelningen är i limbo när det gäller chefskapet är inte en bra sak.
