Ny klimatstrategi: Kyrkan ska vara koldioxidneutral senast år 2030

klimat.

Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor.

26.2.2019 kl. 17:13

– Klimatförändringen är en världsomfattande kris som ännu kan bemästras. Med hjälp av de konkreta målen i klimatstrategin medverkar kyrkan till det och främjar en hållbar livsstil till gagn för hela skapelsen, säger strategiarbetsgruppens ledare Laura Riuttanen, klimatforskare vid Helsingfors universitet.

Enligt arbetsgruppens uppskattning producerar kyrkan mest utsläpp från uppvärmning av fastigheter och elkonsumtion men också från resor och anskaffningar. Målet är att minska koldioxidutsläppen med 80 procent från nuvarande nivå såväl när det gäller fastigheter som verksamhet. De sista 20 procenten, det vill säga klimatutsläpp som det inte är tekniskt eller ekonomiskt ändamålsenligt att minska på andra sätt, strävar man efter att kompensera. Kompensationen sker till exempel genom att fästa uppmärksamhet vid koldioxidlagringen i de skogar som församlingarna äger.

Miljödiplomet är ett praktiskt verktyg
De mål som har satts upp i energi- och klimatstrategin rör såväl helhetskyrkan som varje församling.

– Alla församlingar kallas med eftersom kyrkans kolneutralitet i praktiken förverkligas i lokalförsamlingarna. Kyrkostyrelsens uppgift är att hjälpa församlingarna att skapa verksamhetsmodeller och erbjuda rådgivning och stöd, berättar sekreteraren för kyrkans klimatstrategiarbetsgrupp, ledande sakkunnig Ilkka Sipiläinen på Kyrkostyrelsen.

Som praktiskt verktyg för att nå målen i strategin fungerar Kyrkans miljödiplom som är ett system skräddarsytt för församlingarna. Handboken för kyrkans miljödiplom uppdateras som bäst. Uppgifterna om fastigheternas energiförbrukning samlas i kyrkans eget fastighetsregister Basis. Med hjälp av registret kan man följa med hur förbrukningen utvecklas och göra upp en karta för hur man rör sig mot kolneutralitet. För verksamhetens del skär man ner på utsläppen med praktiska lösningar genom att betona klimatvänlighet såväl vid matserveringar, anskaffningar som vid resor.

Kyrkan – hoppets bärare
Ett av målen i den godkända strategin är att kyrkan aktivt ska påverka i klimatfrågor både som samhällelig aktör och debattör.

– Kyrkan vill uppmuntra och utmana sina medlemmar, övriga aktörer i samhället och beslutsfattare att komma med i klimatarbetet och målsättningen att bli kolneutral. Med sin egen konkreta verksamhet för att stävja utvecklingen är kyrkan också hoppets bärare. Mitt i all klimatångest och pessimism vill kyrkan skapa hopp och tro på att det är möjligt att stävja klimatförändringen om man genast skrider till åtgärder, säger Ilkka Sipiläinen.

Kyrklig tidningstjänst



NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26