Itohan okundaye från Nigeria var människohandelsoffer i Italien i sex år. Tillammans med Eva Biaudet pratade hon om människohandel under Blomma-konferensen i september i Helsingfors. 

Människohandeln ser likadan ut i alla länder

människohandel.

Ett offer är inte nödvändigtvis inlåst, utan låset utgörs av psykologisk makt.

14.11.2017 kl. 00:00

– Politiker har svårt att tänka sig in i offrets situation. Man frågar sig: Varför gick hon inte sin väg? Varför flydde hon inte? För att förstå är det viktigt att höra hela historien. En människa som fallit offer för människohandel är inte nödvändigtvis inlåst, utan det handlar ofta om en psykologisk makt över den andra.

Det säger riksdagsledamot Eva Biaudet som deltog i seminariet om människohandel där Itohan Okundaye berättade sin historia. Biaudet jobbade under åren 2007–2010 som särskild representant för bekämpning av människohandel vid OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa).

Det kan också uppstå ett emotionellt band mellan offer och människohandlare.

– Då är det fråga om liknande lojalitetsmekanismer som i parrelationer där kvinnor utsätts för kontinuerlig misshandel.

Hela 80 procent av människohandelsoffren är kvinnor och barn. Biaudet påpekar också att man inte alltid kan se vem som är ett människohandelsoffer.

– Men däremot fungerar människohandeln, som är en av de värsta formerna av brottslighet, likadant i alla länder.

– Vi har få fällande domar i Europa i människohandelsfall. Polis och myndigheter som hjälper offret måste kunna vinna offrets förtroende, annars är han eller hon ovillig att medverka i utredningen och domstolsprocessen.

– Det är också svårt att få fast den huvudsakliga människohandlaren. Det finns så många i kedjan som människohandeln är lönsam för.

Människohandel gäller förutom sexhandeln också utnyttjande i arbetsliv.

– Till bilden hör ofta att offret inte får någon lön, lever under svåra förhållanden med dåligt boende och utan sjukvård.

Men offer för sexhandeln blir ändå traumatiserade på ett annat sätt på grund av våldet.

– Det finns många likheter i trauman mellan tortyroffer och människohandelsoffer inom sexhandeln. Det sexuella utnyttjandet skadar en människa både fysiskt och psykiskt.

Eva Biaudet konstaterar avslutningsvis att det finns utrymme för förbättringar i Finland.

– Vi har inte ännu skapat system för att erbjuda offer möjligheter till ett bättre liv, till exempel utbildning och stöd.

Ulrika Hansson



Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00