Gud behöver inga förklaringar, och då kan bönen vara just så okomplicerad som den ska få vara, tror Sofia Torvalds.

Du behöver inte knäböja

Avspänt.

Det största hindret för oss när det gäller bön är att vi tror att det är mycket besvärligare än det är. En mening eller ett ord kan vara din bön.

24.1.2019 kl. 00:00

”Du är gränslös, du är nära, du är ljus och jag är din.” Det är en av Sofia Torvalds favoritböner.

– Det är svårt att tala om bön på ett sätt så att det inte låter trosvisst och jättepräktigt, så där så folk vill slå en med slägga i huvudet när de läser. Eller som att ”om du ber så blir allting bra”. Jag har tio dåliga sätt att hantera stress och så har jag ett bra, och det är bönen.

Sofia Torvalds jobbar som redaktör på Kyrkpressen och har skrivit boken Två kors och en fisk, där hon bland annat skriver om sitt eget böneliv. Det har gått mycket i faser, från torftigt till lätt. Hon har också haft intensiva perioder med begärande bön.

– Det har varit ”Hjälp, hjälp, hjälp, Gud, kan du fixa det här?”. Det är som att gå till någon och säga ”jag vill ha det och det och det”, vilket är ett ganska tråkigt och ensidigt sätt att bedriva en relation överhuvudtaget, säger hon muntert.

Efter sådana perioder har hennes böner glidit över i något annat.

– Då har det blivit böner som hjälpt mig att vara i Guds närvaro eller bara påmint mig om att Gud finns i min vardag hela tiden. Bönen är ett sätt för mig att orka, att få kraft och stöd. Det är som vilken relation som helst.

Att be är också att släppa lite av kontrollen.

– När man försöker hålla i sitt liv hela tiden ger man ingen annan chansen att hjälpa.

Skarpt läge

En allmän stress och rastlöshet tycker Sofia Torvalds att försvårar hennes böneliv, medan riktigt svåra situationer gjort att bönen varit det hon lyckats fokusera på.

– Som bäst har det fungerat när jag varit totalt ensam och desperat och utsatt, när jag har prövat alla vägar. Då har jag tänkt att nu borde jag egentligen vara helt hysterisk, men så har jag märkligt nog lyckats be och vara lugn.

Både högstämdhet och en föreställning om att vi måste vara mångordiga tror hon gör att bönen blir en relation med förhinder, om vi som hon uttrycker det tänker ”Kära nån, nu måste jag ligga på knäna i en halvtimme”.

– Om du skulle be om förbön så skulle det räcka med att jag i bussen när jag kommer att tänka på dig säger: ”Gud, Ulrika.” Vad behöver jag förklara? Gud vet mycket bättre vad det finns för lösningar. Varför ska vi göra det så svårt? Det handlar mycket om att få insikten att det här är lätt och vägen är kort.

Gympa för bönemuskeln

En viss målmedvetenhet har gjort vägen kortare till bönen för Sofia Torvalds.

– Det har hjälpt mig att på något sätt få in det som en rutin. Om jag vaknar på natten eller sitter i bussen och inte orkar göra någonting är steget ganska nära till att jag ber. Men det tar tid att komma dit, och det har inte alltid varit så för mig. Jag har också övat på det lite. Det är som en liten bönemuskel man får hålla på och gympa med.

– Bönen är också lite som en impuls. Vad gör du när du är uttråkad? Tar du fram telefonen eller äter du någonting eller ber du?

Uteblivna bönesvar har hon upplevt många gånger. Men också insett att ett bönesvar som hon tänkt sig skulle ha varit en total katastrof.

– Samtidigt vet jag ju att det finns människor som på riktigt förlorar hoppet. I slutändan kan man inte säga att det från vårt sätt att se på saken alltid blir meningsfullt. Som kristen måste man bara leva i något slags hopp om att det i ett perspektiv som vi själva inte har en aning om blir meningsfullt i slutet. Det är det enda hopp vi har.

Och lyckas man inte be på ett bra tag så är det inget oåterkalleligt.

– Gud säger inte ”hejdå, nu är jag inte längre med dig”. Han är nog hela tiden där och väntar på att man ska ringa.

Ulrika Hansson
Malin Aho



FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07

HBL. Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet? 8.12.2021 kl. 07:55

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

advent. – Det första tecknet på att julen närmar sig är att jag inser att det är så kallt ute att jag måste köpa en mössa som jag sedan kan tappa bort under vintersäsongen, säger Kristian, ”Krippe” Westerling, redaktör på Yle X3M. 26.11.2021 kl. 14:15

advent. – Det är en helt annan upplevelse att höra julens evangelium när man använt adventstiden till att formulera varför vi längtar efter fredens kung, varför det spelar roll för mig och hela världen att Jesus faktiskt kommer till oss, säger Emma Audas. 25.11.2021 kl. 16:20

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30