Så här såg det ut när Degerby kyrka återfick sitt gyllene kors.

Degerby kyrka fick sitt gyllene kors igen

Degerby.

Idag fick Degerby kyrka ett förgyllt klot och kors i sin spira. Nu ser kyrkan igen ut som den gjorde före Porkalaparentesen.

18.10.2018 kl. 13:36

Halv tolv svävar det förgyllda klotet och det splitternya korset i luften intill kyrkspiran i Degerby kyrka. Inifrån spiran hörs bultanden och knackningar – där byggs en ram som ska hålla för tyngden av korset. När det gamla klotet och korset avlägsnades för att åka iväg till förgyllning visade sig att de hade vilat på en ganska osäker konstruktion i trä, en konstruktion som med tiden hade börjat smulas sönder.

Utanför är det stämning av folkfest. Både församlingsbor, förtroendevalda och anställda strömmar till, och inne i kyrkan bjuder Maria Westerlund på kaffe och bulle.

– Nog är det spännande, säger församlingsmästare Per-Olof ”Pärre” Korander, en av de drivande krafterna bakom hela projektet. Han står tillsammans med en grupp församlingsbor och tittar uppåt medan kranen långsamt lyfter klotet och korset på sin plats.

– Är du nöjd? frågar förgyllaren Raimo Snellman. Det är i hans verkstad klotet och korset fått sin gyllene glans. Korset är i själva verket nytt, det gamla visade sig vara i alltför dåligt skick för att användas.

– Mycket nöjd, försäkrar Per-Olof Korander och undrar sedan hur många gram guld som nu sitter på taket till Dagerby kyrka.

– 40 gram. Lika tjockt som på Uspenskijkatedralen, säger Snellman. 800 guldblad på åtta gånger åtta centimeter har han fäst på klotet och korset.

Också Ingå församlings kyrkoherde Tom Sjöblom är på plats.

– Jag är mycket nöjd med projektet. Bra att vi hann i tid innan korset kom ner av sig självt, säger han. – Nu ser kyrkspiran ut som den ursprungligen sett ut och korset kommer att glänsa så fint när solen skiner på det, ända till stora vägen.

– Vi gör den lite sned så blir den som Pisatornet och vi får en massa turister, skojar Per-Olof Korander och får alla som samlats utanför kyrkan att brista ut i gapskratt.

Sofia Torvalds



Insändare. Ett viktigt steg är att inse och medge, att ojämlika mänskliga livsvillkor och utarmning av miljön är oacceptabla ur kristen, biblisk synvinkel. Det är ju fråga om hur vi bemöter och hyser omsorg om Guds avbilder och Guds skapelse. När vi tagit det steget kan vi fortsätta med att söka vägar till förändring vid våra köksbord, i våra församlingar, i kyrkan. I varje församling borde finnas en grupp som jobbar med rättvisa och miljö, som strävar till attitydförändringar och livsstilsförändringar, med andra ord till omvändelse och efterföljelse. Även påverkan av beslutsfattare är en viktig uppgift. Härvid kan vi samarbeta med sakkunniga inom nationalekonomi, socialpolitik och ekologi, som söker och framför nya lösningar gällande rättvis social fördelning och fungerande miljöskydd. Dessa uppgifter kräver uthålligt engagemang. Vårt ansvar är knutet till kristen tro och kristet liv. Knutet till synd, syndabekännelse och ånger, till nåd, omvändelse och efterföljelse. Sonja Nyström 9.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Regnbågsmässan firar 5-årsjubileum. För första gången deltar stiftets biskop. 7.10.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det svenska inslaget i den kristna mediakampanjen Kraft till förändring kunde ha varit synligare, anser kyrkoherde Bengt Lassus i Petrus församling. 6.10.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Gruppsykologi är intressant och smärtsam läsning. Vem är jag i gruppen? Den som skyddar eller den som blir beskyddad? Den som tar in eller stöter bort? 6.10.2011 kl. 00:00

Ledare. I förra veckan presenterades namningsamlingen för den väntade lagmotionen om ny äktenskapslagstiftning. Det var alltså den som inte rymdes in i det bångnande regeringsbygget i somras. Nu börjar lapptäckets alla kompromisser synas och man undrar hur länge sömmarna faktiskt kommer att hålla. 6.10.2011 kl. 00:00

Människa. Tvivlen tog den unge teologen John Vikström nästan till helvetets port. Men också tillbaka till sorglös tillit igen. 6.10.2011 kl. 00:00

Också positiva kyrkliga nyheter verkar leda till utskrivningar ur kyrkan. 5.10.2011 kl. 10:47

Kyrka. Helsinge har varit svenskbygd i flera hundra år. I dagens Vanda bor det fler muslimer än finlandssvenskar. Nästa år blir Vanda svenska församling näst intill husvill. 30.9.2011 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Nina Hagen är affischnamnet på bokmässan i Göteborg. Helt konkret, punkens ikon stirrar besökarna i ögonen från alla programblad. 29.9.2011 kl. 00:00

Människa. När Elli Flén var tolv ville hon erövra världen. Men hon satt fast i byhålan Munsala. 29.9.2011 kl. 00:00

Ledare. Den här veckan har stiftets kyrkoherdar samlats på Lärkkulla. Bland alla administrativa och andliga ärenden har herdarna också hunnit jobba med sin medievana. Det är bra, för när man förstår andras utgångspunkter och arbetssätt slipper man en hel del onödiga friktioner. 29.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Söndagsskolan har imageproblem och lärarbrist. Det ska tacklas med ett nytt norskt koncept, ”Sprittande liv”, som lanseras hos oss nästa höst. 28.9.2011 kl. 00:00

Samhälle. När biskoparna tidigare i månaden samlades i Salo fick de en kritisk hälsning från Nätverket för hållbar livsstil. 27.9.2011 kl. 00:00

Världen. Ett färskt förslag om ny konstitution för den danska folkkyrkan strävar efter att göra den mer självständig. 27.9.2011 kl. 00:00

Kyrka. Gideoniterna i Finland,  Luthersk Inremission och förbundet Kran:s arbete bland alkohol- och narkotikamissbrukare hör till de åtta kollekter som Kyrkostyrelsen endast rekommenderar för nästa års kollekter. 26.9.2011 kl. 00:00

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46