Emma Villman har försökt låta bli att tro, men konstaterat att det inte går.

I grunden är vi är alla väldigt lika

profilen. Hon är diakonen som älskar att studera och kriminologen som är ointresserad av deckare. Hon uppskattar kommunitetsliv, lever nyfiket och vill se andra människor. 30.8.2018 kl. 15:45

Emma Villman utbildade sig till diakon efter gymnasiet. Det var en praoperiod hos diakonen i Purmo församling som öppnade hennes ögon för yrket. Men när hon väl var färdig med utbildningen insåg hon att hon inte var färdig att slå sig till ro i yrket för all framtid.
– Egentligen insåg jag det redan under utbildningen. Vi hade mycket praktik, och för de andra var praktiken höjdpunkten, medan jag tänkte ”yes, nu får jag läsa igen” när jag var färdig med praktiken. Då tänkte jag att det här med att bara jobba praktiskt kanske inte är något jag ska göra.
Hon poängterar att hon trivdes väldigt bra med att jobba som diakon och att hon först och främst är diakon. Hon ville ändå ha en utbildning som gav henne fler verktyg att analysera det praktiska jobbet. Valet föll på studier i kriminologi.
– Jag tycker inte alls om deckare. Jag är snarare intresserad av hur ett samhälle hanterar kriminalitet.
I höst börjar hon doktorera i kriminologi. Under ett och ett halvt år ska hon följa med personer som frigetts ur fängelset och försöker lämna sin kriminella livsstil. Hon ser många kopplingar till att leva som kristen.
– Man är fri och förlåten, men det handlar också om att verkligen känna det och om att göra aktiva val för att kunna förändra sitt liv.


Hennes inställning är att vi människor i grunden är väldigt lika. Det är en inställning som förstärkts ytterligare sedan hon började studera kriminologi.


"Det är de förutsättningar som vi haft i livet som gör att vi hamnar på olika platser."


Många undrar om hon inte är rädd när hon ska börja med forskningsprojektet. Men hon tänker inte så.
– Nä, det är ju bara vanliga människor.
Hon tycker att det är problematiskt att vi gör så stor skillnad mellan de onda och de goda.
– När man talar om de onda med barn säger man: dom som poliserna tar, dom som hamnar i fängelse, skurkarna. Men det här är konstruktioner, det som vi har bestämt i samhället.

Emma Villman upplevde att det var enklare att vara kristen när hon jobbade som diakon.


"För mig är tron något praktiskt och vardagsnära. När jag var diakon fanns det i min arbetsbeskrivning: Du ska göra som en kristen gör. Det är svårare att leva ett kristet liv när jag bara sitter och läser hela dagarna. Jag funderar också på hur jag kan motivera att jag sitter och studerar i stället för att hjälpa människor."


När hon bodde i Oslo var hon med i en kommunitet. Den hjälpte henne att hitta ett sätt att leva ut sin tro.
– Vi träffades en gång i veckan för att både be och äta tillsammans. Vi hade intentionen att leva enklare liv, ha ett öppet bord, söka stillhet. Ta ansvar för glädjen. Vi försökte hjälpa varandra och bönen hade en central plats.
Nu när hon bor i Helsingfors saknar hon kommuniteten och möjligheten att leva tillsammans och dela samma mål. Men tron finns med henne, precis som den alltid har gjort.

Läs mer i Kyrkpressen 35–36 som utkommer 30.8.

Erika Rönngård



Nya prster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrgor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bn. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50

sjukhussjlavrd. Det efterlängtade stilla rummet i Vasa Centralsjukhus är nu öppet 24 timmar i dygnet för alla som söker stillhet. 25.5.2016 kl. 09:41

klippan. Klockan 22 i lördags gick startskottet för Mitt-i-nattenloppet på Klippan. 24.5.2016 kl. 09:56

åbo svenska församling. Kyrkoherdarna och samfällighetens ledningsgrupp har olika åsikter om församlingsutvecklingen i Åbo. 23.5.2016 kl. 16:13

stafettkarnevalen. Bollkastning i kyrkans tält var en hit vid Stafettkarnevalen. 23.5.2016 kl. 16:11

Hon jämför hetsätning med missbruk och kallar sig själv matmissbrukare. 20.5.2016 kl. 15:38

landsbygden. Sin älskade hembygd kunde hon tänka sig att lämna för kärlekens skull, men inte korna. 20.5.2016 kl. 10:06

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53

Hur ska det gå för minoritetsreligionerna om skolor experimenterar med gemensam religionsundervisning för alla? 18.5.2016 kl. 12:14

mission. Selektiv mutism. När Pia Rinne började skolan i Namibia var hon tyst i ett helt år. Några år senare var hon tyst i ett år till. 17.5.2016 kl. 11:27

mission. I lördags ordnade Finska Missionssällskapet missionsfest i Ekenäs. 16.5.2016 kl. 15:59

En gång var han en pojke som överlevde Auschwitz och Buchenwald. Senare blev han författare och Nobelpristagare. 13.5.2016 kl. 16:15

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13