Det finns saker hon kanske inte kommer kunna göra igen. Men Christa Mickelsson blir långsamt bättre, dag för dag, och hon uppskattar varje stund.

Jag väljer tacksamhet

Överlevare.

I september drabbades Christa Mickelsson av en massiv hjärnblödning. Hon överlevde, men när hon vaknade upp hade hon förlorat talförmågan och högra sidan var förlamad. Då började en lång och tung återhämtning.
– Tidigare – före olyckan – tänkte jag att nu kan livet bara bli sämre. Nu tänker jag tvärtom.

4.7.2018 kl. 15:03

Det var söndagen den 3 september 2017. Christa Mickelsson vaknade på stugan i Snappertuna, men eftersom barnen hade program i Esbo den dagen åkte familjen tidigt iväg hemåt. På eftermiddagen skulle mannen Linus Mickelsson spela innebandy tillsammans med sonen Amos och en vän. Christa tog bilen för att hämta dottern Juni från äventyrsparken Hoplop, där hon lekte tillsammans med en kompis.

På Hoplops parkeringsplats krockade en ung tjej lätt med deras bil.

– Jag ville inte stanna där och reda ut det, för jag kände att jag hade svårt att prata.

Så hon körde en liten bit vidare och parkerade.

– Jag kände mig jättekonstig. Jag öppnade dörren och gick ut, men benen bar mig inte.

Hon minns att hon låg på parkeringen och att någon ringde efter en ambulans. Hon minns att en folkhop samlades kring henne. Hon minns att hon låg i ambulansen, och hon minns att de kom fram till Mejlans.

Sedan blev det svart.

Sedan kom ångesten

När Christa Mickelsson åkte iväg med ambulansen hade hon inte en aning om vad som var fel med henne, men på Mejlans sjukhus ställdes diagnosen: massiv hjärnblödning på vänstra sidan av hjärnan. Hon transporterades i ilfart till Tölö sjukhus, där hon opererades samma kväll.

Hennes minnesbilder från den första veckan på intensivvårdsavdelningen är få och splittrade.

– Jag minns att min man Linus var där, och jag minns mina systrar. Jag minns inte att någon skulle ha berättat för mig vad som hade hänt, men jag vet att när mina systrar var där visste jag att jag hade haft en hjärnblödning.

Hon var trött, fruktansvärt trött. I slutet av den första veckan flyttades hon till Jorv sjukhus i Esbo. Det dröjde länge innan hon insåg omfattningen av det som drabbat henne.

”Jag vet inte om risken att få en ny hjärnblödning nu är större för min del, och jag vill inte veta.”

– Under den första tiden var jag inte alls ledsen. Jag minns att mamma och pappa var där med mig, men jag var bara glad. Jag insåg inte vidden av det som hänt mig. Men efter några veckor kom ångesten.

Och den gick inte att kommunicera. Hjärnblödningen hade drabbat talcentrum, och under de första veckorna kunde hon inte säga något alls.

– På Jorv sa talterapeuten till min man Linus att hon inte tror att jag någonsin kommer att prata så att han förstår mig. Själv trodde jag att jag skulle bli bättre – det var först senare jag fattade att jag inte kommer att bli helt bra.

Läkarna vet inte varför just hon drabbades. Magnetröntgen visade ingen tydlig orsak.

– Jag vet inte om risken att få en ny hjärnblödning nu är större för min del, och jag vill inte veta.

Läs hela artikeln i Kyrkpressen nr. 27–28 som utkommer 5.7.

Sofia Torvalds



KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55

UTSEENDE. Eva Kela blev förskräckt när hon plötsligt såg sig bli en ”medelålders tant” och gjorde ett tv-program om det som hon aldrig trodde skulle drabba henne själv. 19.2.2024 kl. 16:41

Kolumn. Då jag skriver dessa ord är det några dagar kvar tills valet till kyrkomöte. Då du läser dessa ord är valet över och vi har fått en ny samling människor som får fatta beslut om kyrkans framtid. 19.2.2024 kl. 08:00

KYRKOMÖTET. Mia Anderssén-Löf och Torsten Sandell blir prästombud i det nya kyrkomötet. De försvunna präströsterna från Åland dök upp under veckoslutet efter att ha varit borta i posten. 19.2.2024 kl. 11:56

Nattvard. Den möjlighet kyrkolagen ger att fira nattvard utanför kyrkorummet kan minskalaestadianernas behov att bilda egna församlingar. 16.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Tre av fyra lekmannaombud från Borgå stift är nya i kyrkomötet. Präströster efter tisdagens kyrkomötesval är borta – i posten – och valnämnden fick avbryta rösträkningen. 14.2.2024 kl. 18:44

KYRKOMÖTET. Expresspost från Åland var inte tillräckligt för att trygga valprocessen. De 22 röster som är borta avgör vem som blir prästombud i kyrkomötet. 15.2.2024 kl. 12:41

KYRKOMÖTET. Kvasten gick i kyrkomötet. Många av de sittande ombuden blev inte omvalda. Närmare två tredjedelar av plenisalen är nytt folk. Fortfarande finns inte kvalificerad majoritet i frågan om samkönade äktenskap 15.2.2024 kl. 12:14

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06