– Det som människor frågar mest är hur mycket pengar de ska lägga på olika områden i livet, exempelvis mat. De skulle helst vilja få en färdig budget av oss, säger Mia-Maja Wägar som är ekonomirådgivare på Marthaförbundet.
Det finns egenligen inget rätt och fel svar på den frågan, konstaterar hon.
– En realistisk budget kräver självkännedom. Det är de egna värderingarna och behoven som måste styra den. Det är viktigt att reflektera över egna vanor och vilka resurser man har.
Vem som helst kan drabbas
Livet är oförutsägbart och vem som helst kan drabbas av ekonomiska utmaningar, betonar Wägar. Sjukdomar, arbetslöshet och inte minst skilsmässor kan sätta hård press på privatekonomin.
Ekonom Mia-Maja Wägar betonar vikten av planering för att upprätthålla en sund privatekonomi. (Pressfoto)
– Även om det är tråkigt att tänka att man kanske kommer att skilja sig eller bli utan jobb så skulle det vara viktigt att våga lyfta upp de här obekväma ämnena och förbereda sig.
I Helsingfors är det ofta de höga boendekostnaderna som kan ställa till det.
– Speciellt för ensamstående föräldrar och singelhushåll. Då blir planering ännu viktigare.
Skamkänslor och hjälpbehov
Det är lättare sagt än gjort att inte känna skam när ens ekonomi fallerar. Och ibland kan det vara svårt att erkänna för sig själv att man har ekonomiska bekymmer.
– Om vi alla skulle bli bättre på att prata om pengar tror jag det skulle vara enklare att också våga be om hjälp, säger Wägar.
Arto Leinonen är projektanställd för en ny satsning på ekonomirådgivning. Man kan få rådgivning via alla församlingar i Helsingfors, också de svenskspråkiga. Närmare hundra frivilliga har utbildats för att kunna hjälpa privatpersoner med att få rätsida på sin pengasituation.
– Låt inte skammen vara ett hinder. Livet behöver inte krisa innan man får hjälp. Ju förr man söker hjälp, desto snabbare lättar situationen, säger Leinonen.
Rådgivarna jobbar i par och man kan få tid till personlig handledning via diakonin i den egna församlingen.
– För att få handledning räcker det med att man upplever sin ekonomiska situation som ångestfylld, säger Leinonen.
Depression kan också vara följden av ekonomisk stress och skulder.
– Det kräver kraft att söka hjälp utifrån, speciellt om man är deprimerad. Det skulle gälla att försöka se sin situation som en utmaning som kan lösas, och sedan fundera på vad som måste göras och vem som kan hjälpa, säger Wägar.
Hon nämner också att kommunerna erbjuder ekonomi- och skuldrådgivning.
– För unga finns också den finskspråkiga chatten ”Kysy rahasta” och så finns Garantistiftelsen som erbjuder bland annat telefonrådgivning på svenska och som kan gå i borgen för lån under vissa premisser.
Fyra tips
Det finns fyra saker för att upprätthålla en sund ekonomi som Mia-Maja Wägar vill lyfta fram.
1. Planera. Håll koll på alla utgifter och gör en realistisk budget som en vägvisare i vardagen.
2. Sparande ger oss möjligheter att göra saker i livet, men ger oss också trygghet. Tänk inte att ditt sparande måste vara exempelvis tio procent av dina inkomster. Lite är bättre än ingenting. En euro om dagen blir 30 euro i månaden.
3. Ha ett klart system för hur och när du betalar räkningar. När du betalat dem och lagt undan lite för sparande ser du vad du har att röra dig med resten av månaden.
4. Var prismedveten och konkurrensutsätt olika tjänster. Försök att tänka på var du kan spara in när du bland annat handlar mat och jämför priser för exempelvis el och telefonabonnemang.
Ekonomirådgivning
- Ekonomirådgivning kan du få via din församling. Kontakta en diakoniarbetare som lotsar dig vidare.
- Handledarna är inte nödvändigtvis ekonomiska experter men hjälper dig att se klart på din situation. De har tystnadsplikt.
- Rådgivningen är kostnadsfri och kräver inte att man är medlem i kyrkan.
- Mer info på helsingforsforsamlingar.fi.
