För många är ljuständning på gravarna under allhelgonahelgen en mycket viktig tradition.

Livets väg är också ljusets väg

Avsked.

Ljuset är en stark symbol. Det följer oss från dopet till döden. Det tröstar, stillar och hjälper oss att minnas.

3.11.2017 kl. 15:31

Barbro Eriksson är sjukhuspräst på Mejlans sjukhusområde i Helsingfors. Hon ser livscykeln på nära håll i sitt jobb, från dop till avskedsandakt och allt där emellan.

Vid dopet

– Ljuset ges brinnande vid ett dop. Det blir en tyst symbol för det Jesus sa: Jag är världens ljus.

Ibland tar livet helt andra vägar än vi hade hoppats på.

– Jag minns speciellt när jag jordfäste ett barn som jag hade döpt några år tidigare. Mamman funderade på vad hon skulle göra med dopljuset. Hon beslöt sig för att tända det och låta det brinna ner. Det tog sjuttio timmar, och hon släckte det inte under den tiden.

I sjukrummet

Ofta ombeds sjukhusprästen att hålla en avskedsandakt när någon dött.

– Det blir ett värdigt slut som på något vis sätter ramar på sorgen. På sjukhuset är allting väldigt avskalat, då blir ljuset en mycket stark symbol.

Men i sjukhusmiljö är levande ljus inte tillåtna av säkerhetsskäl, och det kan tyckas låta sterilt att prata om ledljus.

– Men de moderna ledljusen har till och med fladdrande låga numera. Jag har ibland ett ledljus i fickan inför en avskedsandakt.

Också andra symboler är viktiga under en avskedsandakt, som kan hållas flera dygn före döden eller efter att någon avlidit.

– Jag har min bönbok med mig och en ikon på Jesus och Jesu mor. Jag brukar också plocka fram ett kort med en ängel. Det får bli altartavla när jag ber att Guds änglar ska ta emot den döende.

– I kyrkan använder vi många symboler. Det är svårt att sätta ord på sorg och död. Jag tror att kyrkans symboler och ritualer lugnar och tröstar.

– Vi får komma ihåg att Jesus själv var ångestfylld inför sin död. Och till tröst för dem som inte finns till hands när en nära anhörig dör: lärjungarna orkade inte vaka med Jesus. Och det berättas att de efter hans död var rädda.

Vid graven

På alla helgons dag fylls mörkret av hundratals ljus på många begravningsplatser. I Barbro Erikssons barndomshem har det alltid varit en viktig tradtion med ljuständning på gravarna.

– Min mamma är 92 år och hon sköter det fortsättningsvis. Hon tänder alltid gravljus på alla helgons dag och på julafton. Det har varit oerhört viktigt för henne att hon själv får göra det.

Ljuständningen i kyrkan under allhelgonahelgen fyller en slags kollektiv funktion.

– När vi ser att 50 ljus tänds för dem som gått bort sitter kanske 300 personer i kyrkan som har sorg.

I vardagen

När en nära anhörig till Barbro Eriksson gick bort för ett par decennium sedan berättade hon det för en äldre släkting men fick inte de traditionella kondoleanserna till svar.

– Min släkting sa bara: vi tänder ett ljus och minns. Det kändes fint.

Ljuset drar ner på takten.

– Man blir stilla inför tända ljus. Därför blir det andakt.

Och med sorg kan man inte skynda.

– Människor tror att det är bråttom ut ur sorgen, men man får ge sig tid. Det får ta tid att sörja

Ulrika Hansson



Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48