Viktigt men utmanande att beakta barnen i församlingens beslut

barn och unga.

Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen.

22.6.2017 kl. 13:00

För att främja barnens bästa och göra dem mer delaktiga ska de som fattar beslut i kyrkan alltid beakta vilka konsekvenser besluten får för barn och unga under 18 år. Den här punkten i kyrkoordningen trädde i kraft i januari 2015. Vad hände sedan?

– För det mesta har responsen från församlingarna varit positiv, säger Mirva Sandén som jobbar som sakkunnig för barn och skola vid KCSA. De som vi har kontakt med tycker att det är viktigt. En del kanske upplever en känsla av “Hjälp, hur ska vi göra det här”. De tror att det är svårare än det är.

Verkar det som om församlingarna hittat fungerande arbetssätt?

– Det är en process. På vissa ställen fungerar det bra, andra är ännu bara i början av processen, säger Sandén.

Hon hoppas att de som gör barnkonsekvensanalyser i församlingarna verkligen ska ta sig ut till barngrupper och ungdomssamlingar och lyssna på de barn vars bästa de ska arbeta för.

– I de frågor där församlingsrådet har bett om att få en barnkonsekvensanalys har det fungerat bra. Analysen och rekommendationerna har beaktats och resultatet blev bra, säger Rune Lindblom, tf kaplan och barnombud i Korsholm.

Finns det något du skulle vilja förbättra?

– Nu görs ju barnkonsekvensanalys på de beslut som tas på högsta nivå, församlingsrådet beslutar om de stora linjerna. Tankesättet borde få rinna neråt till de konkreta verksamhetsbesluten och synas i dagsplaneringen, säger Lindblom.

Viktigt men svårt, upplever församlingar

Kyrkpressen skickade ut en enkät om barnkonsekvensanalysen till ett antal församlingar. Det här är ett utdrag ur svaren.

Ingå församlings kyrkoherde Tom Sjöblom:

– Barnkonsekvensanalysen är en viktig del av beslutsfattandet. Vi är i det skede då vi ännu utvecklar det mest fungerande sätt för barnkonsekvensanalys i vår församling. Det finns vissa utmaningar, men vi går framåt.

Sibbo svenska församlings kyrkoherde Helene Liljeström

– Det fungerar som en påminnelse om att det är viktigt att beakta barn och unga i beslutsfattningen. Min uppfattning är att det inte har förändrat förhållningssättet särskilt mycket. Barn och unga har man gärna tänkt på också tidigare i vår församling och samfällighet.

Korsholms svenska församling, kyrkoherde Berndt Berg:

– Det är en aning problematiskt att i tid lägga märke till vilka ärenden som kan kräva en barnkonsekvensanalys och därmed kan tiden bli rätt kort för att hinna utföra den ordentligt.

Läs mer i Kyrkpressen nr 25–26/2017!

Emelie Wikblad



Människa. Om det inte är ett rekord, så måste det åtminstone vara snudd på det. Anna Sund, 94, i Nykarleby har sjungit i församlingens kyrkokör i snart 78 år. 27.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. En storbrand var nära i Hammarlands kyrka på Åland sent under torsdag kväll. Någon hade kastat in så kallade molotovcocktails genom ett kyrkfönster. 26.2.2010 kl. 00:00

Människa. Bakom många ytliga företeelser i vår kultur löper en underström av andlig hunger och längtan efter gemenskap och meningsfulla upplevelser. 26.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vad har du alltid velat fråga den som kanske blir ärkebiskop? Kandidaterna i ärkebiskopsvalets andra omgång svarar på lyssnarnas frågor i radion och chattar med unga i IRC-gallerian. 25.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. En brigadpastor vid en mikrofon på femtio meters avstånd från raka led av åhörare – det fungerar ibland, men inte alltid. 25.2.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Under många seklers gång har melankolins rum befolkats av betryckta själar, trötta på sig själva och omvärlden. Diagnoserna har varierat, liksom vården, men gemensamt för dem alla är det individuella perspektivet – sorgens och nedstämdhetens ansikte kan personifieras. 25.2.2010 kl. 00:00

Ledare. Inte helt överraskande, men inte heller helt väntat. Så kunde man kanske karaktärisera resultatet i ärkebiskopsvalets första omgång. Det inte helt överraskande var att biskop Kari Mäkinen (393 röster) kom med i valomgång två. Det inte helt väntade var att han fick professor Miikka Ruokanen (285 röster) som par. 25.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. Bordsbönen i skolorna handlar om tradition och inte om utövande av religion, anser man i Karleby. 24.2.2010 kl. 00:00

Kultur. Gospel är musik som rör vid människors hjärtan och drar dem till Jesus. Oavsett om det är spirituals eller lovsång. Och det är vad Carl Hall vill göra. 23.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. May Wikström, utgivningschef för Fontana Media, är Kyrkpressens nya chefredaktör. 41-åriga Wikström vill höja kvaliteten på den kyrkliga debatten. 22.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Uppskattningsvis tre långtradarlass kläder och husgeråd per år bär Jakobstads- och Pedersöreborna till Missionsstugan. 22.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. De svenska journalisterna är dåligt pålästa på religion, säger Madeleine Engstrand Andersson i en intervju i tidningen Dagen. Hon har studerat hur dagstidningar skildrar religion och kommit till att de ofta presenterar en rad schablonbilder och fördomar. 21.2.2010 kl. 00:00

Kultur. Samfundet Folkhälsan och Johannes församling i Helsingfors samarbetar i ett passionerat körprojekt. 20.2.2010 kl. 00:00

Kultur. Daniel Björk är charmig huspräst i tv-programmet Min morgon. – Jag får berätta om saker som jag tycker är viktiga. 19.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kari Mäkinen erhöll 393 röster, Miikka Ruokanen 285 röster i första omgången. 18.2.2010 kl. 00:00

profilen. Jonas Jansson tycker om att prata med Gud och med sina grannar. Han skulle vilja att alla fick känna sig duktiga och fina. – Det viktigaste är att visa omtanke och bära varandras bördor. 13.12.2019 kl. 12:56

förtjänstmedalj. Kyrkostyrelsen har beviljat Pro ecclesia-utmärkelse till fyra personer. En av dem är Stina Lindgård som är kyrkoherde i Agricola svenska församling. 10.12.2019 kl. 17:28

lediga tjänster. Två tjänster har varit lediganslagna i stiftet och en sökande vardera. 10.12.2019 kl. 16:45

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13