Viktigt men utmanande att beakta barnen i församlingens beslut

barn och unga.

Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen.

22.6.2017 kl. 13:00

För att främja barnens bästa och göra dem mer delaktiga ska de som fattar beslut i kyrkan alltid beakta vilka konsekvenser besluten får för barn och unga under 18 år. Den här punkten i kyrkoordningen trädde i kraft i januari 2015. Vad hände sedan?

– För det mesta har responsen från församlingarna varit positiv, säger Mirva Sandén som jobbar som sakkunnig för barn och skola vid KCSA. De som vi har kontakt med tycker att det är viktigt. En del kanske upplever en känsla av “Hjälp, hur ska vi göra det här”. De tror att det är svårare än det är.

Verkar det som om församlingarna hittat fungerande arbetssätt?

– Det är en process. På vissa ställen fungerar det bra, andra är ännu bara i början av processen, säger Sandén.

Hon hoppas att de som gör barnkonsekvensanalyser i församlingarna verkligen ska ta sig ut till barngrupper och ungdomssamlingar och lyssna på de barn vars bästa de ska arbeta för.

– I de frågor där församlingsrådet har bett om att få en barnkonsekvensanalys har det fungerat bra. Analysen och rekommendationerna har beaktats och resultatet blev bra, säger Rune Lindblom, tf kaplan och barnombud i Korsholm.

Finns det något du skulle vilja förbättra?

– Nu görs ju barnkonsekvensanalys på de beslut som tas på högsta nivå, församlingsrådet beslutar om de stora linjerna. Tankesättet borde få rinna neråt till de konkreta verksamhetsbesluten och synas i dagsplaneringen, säger Lindblom.

Viktigt men svårt, upplever församlingar

Kyrkpressen skickade ut en enkät om barnkonsekvensanalysen till ett antal församlingar. Det här är ett utdrag ur svaren.

Ingå församlings kyrkoherde Tom Sjöblom:

– Barnkonsekvensanalysen är en viktig del av beslutsfattandet. Vi är i det skede då vi ännu utvecklar det mest fungerande sätt för barnkonsekvensanalys i vår församling. Det finns vissa utmaningar, men vi går framåt.

Sibbo svenska församlings kyrkoherde Helene Liljeström

– Det fungerar som en påminnelse om att det är viktigt att beakta barn och unga i beslutsfattningen. Min uppfattning är att det inte har förändrat förhållningssättet särskilt mycket. Barn och unga har man gärna tänkt på också tidigare i vår församling och samfällighet.

Korsholms svenska församling, kyrkoherde Berndt Berg:

– Det är en aning problematiskt att i tid lägga märke till vilka ärenden som kan kräva en barnkonsekvensanalys och därmed kan tiden bli rätt kort för att hinna utföra den ordentligt.

Läs mer i Kyrkpressen nr 25–26/2017!

Emelie Wikblad



Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11