Det måste bli lättare för unga vuxna som flyttar ofta att påverka i kyrkan, menar NAVI-medlemmarna Tanja Holm och Katri Malmi.

"Unga potentiella beslutsfattare gallras bort i kyrkan, gör något!"

Kyrka. Ungas möjligheter att påverka lutherska kyrkans beslutsfattande måste bli bättre. Nu vädjar NAVI till kyrkomötets framtidskommitté om att något måste göras. 23.3.2017 kl. 00:00

Tanja Holm och Katri Malmi är bekymrade. Orsaken är att det finns så få unga bland dem som fattar besluten i kyrkan.

– I hela kyrkomötet med nästan hundra ombud är bara en under trettio, säger Tanja Holm.
I församlingarnas beslutande organ ser det lite bättre ut, men situationen är ändå inget att hurra för.

– Ett av grundproblemen är att de unga som vill påverka i kyrkan inte kan göra det på grund av sin livssituation, säger Katri Malmi.

Hon bor själv i Helsingfors, där hon studerar teologi, och vet hur mycket unga i huvudstadsregionen rör på sig.

– Det är väldigt ovanligt att personer mellan 20 och 30 år bor särskilt länge på samma ort. Det betyder att de inte hör till samma församling så lång tid att de har möjlighet att bli invalda i församlingens förtroendeorgan.

Blir de mot förmodan invalda förlorar de sin plats om de flyttar från orten och byter församling.
Tanja Holm är förtroendevald i Esbo svenska församling men bor i Åbo där hon studerar ekonomi.

– Jag har valt att fortsätta vara folkbokförd i Esbo, för att få ha min plats kvar i församlingsrådet. Men det är väldigt opraktiskt att mina föräldrars adress är min officiella adress, trots att jag har en egen lägenhet i Åbo. Posten kommer tyvärr allt som oftast till fel adress.

För många studerande är det en ekonomisk omöjlighet att låta sina föräldrars adress vara den officiella.

– En orsak är avgiften för allmänna färdmedel som på många orter blir dubbelt dyrare om du inte är folkbokförd på studieorten. Priset är för högt för att vara med som förtroendevald, konstaterar Tanja Holm.

Vädjar till framtidsutskottet

Tanja Holm och Katri Malmi är medlemmar i NAVI, ett nätverk som samlar unga som vill påverka i lutherska kyrkan i Finland. NAVI vädjar nu i en skrivelse till kyrkomötets framtidsutskott om att utskottet ska göra något för att förbättra ungas möjligheter att påverka.

Tanja Holm och Katri Malmi är medlemmar i nätverket NAVI.

– Allt började egentligen med det betänkande som framtidskommittén publicerade i slutet av förra året. I betänkandet framkom att kommittén anser att det behövs kvotplatser för unga och vuxna i både församlingarnas förvaltningsorgan och i kyrkomötet, säger Katri Malmi.

Redan då reagerade NAVI med en kommentar och ett ställningstagande.

– I princip understöder vi idén med kvoter, men vi ville peka på en rad saker som framtidskommittén bör tänka på om de går vidare med kvottanken.

I februari tog medlemmarna i NAVI ett steg till och författade en offentlig vädjan till kommittén.

– I några punkter föreslår vi saker som kunde förbättra ungas möjligheter att påverka i kyrkan. Vi säger inte att det finns ett rätt svar, men vill visa på några lösningar.

Ett förslag är den unga, om hen vill, ska få behålla sin plats till mandatperiodens slut vid flytt till annan ort. Alternativt anser NAVI att man borde utreda om det vore möjligt att en förtroendevald behåller sitt medlemsskap i den ursprungliga församlingen vid händelse av flytt. Ett tredje förslag är att det kunde utredas om unga måste höra till den församling i vilken de ställer upp i församlingsval.

Katri Malmi säger att problemet handlar om mycket mer än om att enskilda förtroendevalda förlorar sin plats i förtroendeorganen när de byter hemkommun.

– Det här handlar om hela åldersgruppen. Den är helt enkelt inte representerad i kyrkans beslutsfattande. Visst flyttar människor i andra åldersgrupper också, men i väsentligt mindre utsträckning. I många fall är det först när unga närmar sig trettioårsåldern som de kan slå sig ner och planera framåt i livet.

"I många fall är det först när unga närmar sig trettioårsåldern som de kan slå sig ner och planera framåt i livet."

Men bor det inte många unga kvar på sina uppväxtorter, unga som kunde påverka?

– Det stämmer. På sätt och vis är det här en större fråga. Det finns inte mycket verksamhet i kyrkan för unga vuxna, få av dem känner att de aktivt vill vara med i kyrkans verksamhet. Men det är en annan fajt att ta. Med vår vädjan till framtidskommittén vill vi ta i det problem som berör dem som redan är hängivna och vill ta ansvar i församlingen. Och det finns så få av dem att vi inte har råd att mista en enda en.

Tanja Holm samlar som bäst in uppgifter om hur många personer under trettio år som är förtroendevalda i församlingarna i Borgå stift.

– Vi vill kartlägga situationen för att se var det finns unga och vem det är som behöver stöd. Men vi vill också veta var det inte finns unga, för att kunna påverka situationen inför nästa församlingsval som hålls 2018.

Hon har fått svar av cirka 50 procent av församlingarna.

– Hittills har jag hittat mindre än femton förtroendevalda under trettio års ålder i stiftets 55 församlingar.

Måste få chansen

Varför behövs då unga i kyrkans beslutande organ? I samband med förra församlingsvalet höjdes en del röster som menade att det är oärligt att locka unga vuxna till organ där de ändå inte kan påverka särskilt mycket, eller i värsta fall bara fungerar som gummistämpel.
Tanja Holm förstår problematiken men håller inte med.

– Första året jag satt i rådet kändes det som att vi bara klubbar igenom ärenden. Men nu är vi halvvägs in i perioden och jag måste faktiskt säga att det mer och mer känns som att vi unga har något att säga till om. Dels blir vi modigare, och dels hittar vi de människor i rådet som är likasinnade. En del ärenden är helt och hållet rutinärenden, men i andra frågor går det att påverka.

På NAVI:s agenda finns också en satsning på att göra unga medvetna om hur man påverkar när man väl blivit invald.

– Det här med beslutsfattande i församlingen är svårt. När vi har talat med unga i kyrkan märker vi att många inte ens vet vad ett stift är, säger Katri Malmi.

Hon talar varmt för ett system med mentorer, där äldre rådsmedlemmar hjälper de yngre.

– Du gör inte någon skillnad om du bara sitter på mötet och lyssnar.

Vad är det då som kyrkan förlorar om den går miste om den unga generationen i beslutsfattandet?

– Det finns en ung engagerad åldersgrupp som vill göra saker. De är aktiva i studentlivet, i föreningsverksamhet och på annat håll. Dem har kyrkan tappat bort.Om de inte får plats i beslutsfattandet finns risken att de helt och hållet tappar kontakten till kyrkan, säger Tanja Holm.

"För att ha en chans att bli invald krävs det att du synts och varit engagerad tidigare."

Det är också väldigt svårt att ens ställa upp i ett kyrkomötesval om du inte har någon erfarenhet av beslutsfattande i en lokalförsamling, konstaterar Katri Malmi.

– Antalet ombud som väljs in i kyrkomötet från varje stift är dessutom lågt – för att ha en chans att bli invald krävs det att du synts och varit engagerad tidigare. Inte skulle jag rösta på någon slumpmässigt vald 21-åring om jag inte har någon aning om huruvida hen kommer att göra ett bra jobb och förbinda sig till det som krävs av kyrkomötes-ombuden.

NAVI har fått feedback på sin vädjan av ordföranden för framtidsutskottet, Katri Korolainen.

– Vi vet att utskottet diskuterat vår vädjan och att de tycker att det här är viktigt. Vi hoppas att det här till en början leder till en bra diskussion. Den kyrkliga byråkratin är långsam, men vårt mål på sikt är att fler unga vuxna ska synas i kyrkans beslutsfattande, säger Tanja Holm.

Christa Mickelsson



Undervisningsminister Jukka Gustafsson har beviljat 25 miljoner euro för unga i åldern 20-29 som inte har en examen efter grundskolan. 14.2.2013 kl. 15:22

Nej, lagfarne assessorn Pekka Leino tänker inte på sitt eget stift i Esbo. Han tänker på de åtta procent av kyrkans medlemmar som känner sig visade på dörren för att de tror på det traditionella sättet. 14.2.2013 kl. 14:58

Kristliga Folkhögskolan i Nykarleby får ny rektor i augusti. 13.2.2013 kl. 12:32

Den katolska världen togs med överraskning då påven Benedictus XVI meddelande om att han avgår den 28 februari. 11.2.2013 kl. 14:46

Tammerforssvenskarna blir aldrig färre. Trots att de flesta ungdomarna flyttar bort för att studera så har antalet svenskspråkiga förblivit närmast konstant i hundra år. Ja, de skriver inte ens ut sig ur kyrkan. Vilken är hemligheten bakom den välmående minoriteten i Nordens största inlandsstad? 7.2.2013 kl. 10:46

Det är viktigt att besöka ålderdomshem när man diskuterar mänskliga rättigheter, säger ärkebiskop Kari Mäkinen. 7.2.2013 kl. 10:36

Rektor Markus Andersson medger att det ännu finns mycket jobb kvar när det gäller trivseln i de finländska skolorna. I hans skola är lärarna också kristna medvandrare och förebilder för sina elever. Och det är okej att tala om sin tro, ja, till och med att be en bön. 6.2.2013 kl. 11:00

Förra veckans tidning nådde inte Esbo. Nu kan den laddas ner som pdf i stället. 4.2.2013 kl. 15:25

Stina Lindgård är ny ordförande för Finlands svenska prästförbund. 1.2.2013 kl. 15:43

Evas familj är fattig jämfört med andra finländska familjer. Hon är världsbäst på att vända på slantar och tror inte ens på konsumtion – men hon är trött på att inte ha råd med just någonting. Hennes dröm är att kunna ta barnen till södern. 3.2.2013 kl. 09:00

Aldrig tidigare har kyrkans fyraårsberättelse väckt så mycket diskussion i offentligheten som nu. Engagemanget för kyrkan minskar drastiskt och minskningen ser ut att gå i allt snabbare takt. 1.2.2013 kl. 15:01

Allvarsamma teman präglade Ungdomens Kyrkodagar (UK) på Lärkkulla. Cirka 160 ungdomar från Borgå stift diskuterade ungdomars trängda situation – men hade också roligt tillsammans. 31.1.2013 kl. 15:58

Isabella Munck sopar snabbt undan klichéerna om ängsliga herrgårdsfröknar. Någon beslutsångest har hon aldrig lidit av. I dag är hon just där hon vill vara. 31.1.2013 kl. 15:51

Ändamålsenlighet och kommunikationer talar för ett uppbrott från stiftsstaden. 30.1.2013 kl. 15:08

"Kapellet är media" säger Maarit Kuikka som utsett årets pristagare. 25.1.2013 kl. 10:05

mission. Efter fjorton år bland aboriginerna i Australien kom Maria Zuglian med familj till Finland för strålbehandling. Tanken var att återvända efter fyra månader. Men dörren stängdes och coronan hindrar dem att återvända för att ta farväl. 10.6.2021 kl. 07:01

GUDSTJÄNST. I sommar får församlingen delta i gudstjänsten igen efter en lång coronapaus. Hur många ryms in? Det beror på var du bor. – Det känns overkligt, säger kyrkoherde Mats Lindgård om att öppna kyrkdörrarna igen. 8.6.2021 kl. 12:18

PRÄST. Fred Wilén är ny kyrkoherde i Kyrkslätt. Han träffar varje vecka folk som gillar honom för att de minns honom från radion. 7.6.2021 kl. 14:39

GUDSTJÄNST. I juni börjar kyrkorna öppna upp för gudstjänstbesökare. Men kyrkoherde Johan Westerlund rakar av sig sitt coronaskägg först när kyrkans alla coronabegränsningar är borta. 28.5.2021 kl. 16:05

samtal. Vad är ett gott samtal? Vad händer när människor möts i dialog istället för debatt? Jakten på det goda samtalet tog sig uttryck i en talkshow i kyrkan. 27.5.2021 kl. 17:02