Lisen Borgmästars kan spela på upp till fyra vigslar en sommarlördag.

"Bach är alltid ett säkert kort för en vigsel"

vigsel. – Vi försöker alltid träffa brudparet i förväg för att diskutera musikvalet, säger Lisen Borgmästars, kantor i Jakobstad. 9.3.2017 kl. 00:00

Vilken musik ska spelas vid vår vigsel? Den frågan går många blivande brudpar och grunnar på.

På Alla hjärtans dag tidigare i år ordnade Jakobstads svenska och finska församlingar en kväll där blivande brudpar fick bekanta sig med olika typer av bröllopsmarscher- och musik.

– Vi ville erbjuda dem som ska gifta sig en chans att lära sig mer om vad det finns för olika möjligheter, berättar Lisen Borgmästars, som varit kantor i Jakobstads svenska församling sedan 1996.

Tidpunkten var vald med tanke på de många sommarvigslarna.

– De som ska gifta sig har säkert bokat kyrkan redan och vi ville vara ute i god tid.

Den bröllopsmarsch som allra flest par tågar in till i Jakobstad är Mendelssohns bröllopsmarsch.

– Här i trakten finns den högt på listan. Men det finns också musik som kommer och går. På senaste år har många brudpar till exempel önskat sig Pachelbels kanon i D-dur.

Den är ursprungligen skriven för stråkar, men fungerar också på orgel.

– Ibland har vi också haft andra instrumentalister som spelat med.

Målet är att alla som gifter sig ska diskutera valet av vigselmusik med kantorn.

– Jag tycker att det är viktigt att vi kan träffas ansikte mot ansikte och inte bara sköta saken per telefon eller via sms. Det är bra att få diskutera musiken med brudparet och komma överens.

Antingen tar brudparet kontakt själva eller så kontaktar vi dem i god tid.

Ofta känner brudparen inte till vilken slags musik det finns att välja på.

– Därför är det bra att träffas så vi kan presentera olika typer av musik.

Det händer allt oftare att kantorn får förslag på nyskriven och mer ovanlig vigselmusik.

– I dagens läge finns det information överallt och många har på internet hittat något de tycker att låter bra, men som det kanske inte finns några orgelnoter till.

I de fallen säger Lisen Borgmästars att hon först vill se noterna.

– Jag bekantar mig med dem och efter det kan jag ge ett utlåtande.

Levande musik

Musiken måste inte spelas på orgel.

– Kantorn kan också sitta vid pianot. Men majoriteten vill ändå att orgeln ska brusa på deras bröllopsdag.

Inspelad musik kan vara okej i en del församlingar, men i Jakobstads församling föredrar kantorerna levande musik.

– Eftersom vi är där så vill vi också att musiken ska vara live.

En vigsel är en gudstjänst och därför är det också naturligt att det sjungs psalmer.

– En del väljer psalmerna noggrant, andra har inte så stor skillnad. Den vanligaste vigselpsalmen är Gud se i nåd till dessa två, en jättefin vigselpsalm.

Det finns många psalmer som passar, det behöver inte uttryckligen vara en vigselpsalm. Många väljer också att ha solosång under vigseln.

– Många tror att det måste vara solosång under en vigsel, men det går lika bra utan. Det är upp till var och en hur man väljer att göra det. Många har någon i sin bekantskapskrets som sjunger en solosång. Vid behov kan också kantorerna hjälpa till med att hitta en person som kan sjunga solo, om brudparet så önskar, säger Lisen Borgmästars.

Bach ett säkert kort

Lisen Borgmästars säger att det bästa med vigslar är att få vara med och dela glädjen med brudparet. En sommarlördag kan hon ha upp till fyra vigslar per dag. Den musik hon själv helst spelar är traditionell klassisk musik.

– Bach är alltid ett säkert kort, till exempel Preludium i F-dur. Min personliga favorit är Johan Helmich Romans Sinfonia da Chiesa.

Brudparen kan fritt komma med förslag, men eftersom en vigsel är en gudstjänst behöver kantorn ta i beaktande vad som är lämpligt och vad som inte är det.

– Själv tänker jag att vi vid en kyrklig vigsel är inför Guds ansikte och det får gärna märkas i allt det vi gör i vigseln.

Christa Mickelsson



DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43