Luther har svårt med auktoriteter och säger att påvens ord inte är Guds ord utan en människas.
– Han ifrågasätter. Han är emotionell. Han är spontan. Han kallar sig själv en pratkvarn i jämförelse med sin gode vän Philip Melanchthon som är mer systematisk. Han tycker att han talar bäst när han är arg.
Och Luther var arg. Fagerudd jämför hans ilska med Jesus som drev ut månglarna ur templet.
– Vilken vrede han känner när han ser vart kyrkan är på väg. Han accepterar inte att man lurar pengar av fattigt folk.
Luther ville vara narren som säger sanningen till påven. Narrens roll var att berätta för furstar och kungar vad folket talade om på gatan.
– Narren var den som vågade framföra den obehagliga sanningen inför kungen, sanningen som en annan människa hade blivit halshuggen för. Jag tycker om den sidan hos Luther. Han sade att man måste bli en narr för att vara vis. Luther trodde också att påven ville ha en narr som sade sanningen åt honom. Men påven ville inte ha någon som hotade inkomstkällan avlatshandeln.
Turnerar i skolor
Det gångna året har varit ett Martin Luther-år för Fagerudd. Förutom att han läst om Luther har han också besökt de platser i Tyskland som är viktiga för reformationen.
– Jag har läst Luther så att det står ut genom öronen. Jag har alltid varit intresserad av historia och jag går igång på konstellationen människan mot den mäktiga kyrkan, säger han.
Fagerudd har skrivit manuset till den 45 minuter långa Luthermononlogen som är en beställning av KCSA, Kyrkans central för det svenska arbetet, i samarbete med en arbetsgrupp. Föreställningen bjuds ut åt församlingarna i Borgå stift som i sin tur kontaktat skolorna. Femtio föreställningar är redan inbokade, med början i januari i Kimito och på Ungdomens Kyrkodagar i Karis till kyrkodagarna i Åbo i maj.
Det handlar om en historisk pjäs.
– Jag är skådespelare. Jag försöker ta mig in i människan som gjorde det här. Vad lever han i för en tid? Hur påverkar den honom? Hur påverkar familj och skola honom? Och vad ledde det till?
Spreds med hjälp av ny teknik
Luther var inte ensam. Många andra samtida reformatorer reagerade också på vad kyrkan blivit.
– Luther formulerade sina teser och de fick snabbt spridning tack vare den nya boktryckarkonsten. En av hans studenter översatte hastigt teserna från latin till tyska, lät trycka och distribuera dem. På två veckor var teserna spridda över hela Tyskland och inom två månader över Europa. Det var inte bara en reformation utan också en revolution. Oavsett var man står i förhållande till Luther har han haft en otrolig betydelse för vårt samhälle och språk.
Johan Fagerudd förvånas över hur konkreta, raka och tydliga teserna är.
– Det är ord och inga visor, inga heliga och allmänna formuleringar utan rakt på sak: ”Varför bygger inte påven kyrkan för sina egna pengar i stället för att lura dem av fattiga?” Därför fick de också ett sådant genomslag. Folk kunde identifiera sig med dem.
Teserna fick ett mycket större genomslag än vad Luther själv kunnat tro. Han ville inte bryta med den katolska kyrkan, bara föra en diskussion.
– Han trodde att påven skulle bli glad över att han engagerade sig. Han var ju inte den enda som reagerade över att kyrkan höll på med avlatshandel och det marknadsspektakel det blivit för att få ihop pengar till bygget av S:t Peterskyrkan i Rom. Han ifrågasatte påvens auktoritet och det fick man inte göra. Det var en otrolig grej att säga att förlåtelsen är gratis när kyrkan samtidigt ville ha betalt för den. Man förstår att de ville tysta honom. När påven första gången hörde vad Luther sagt avfärdade han honom som en full tysk munk som kommer att ta tillbaka allt när han nyktrar till. Men han nyktrade tydligen aldrig till.
Väcker också frågor
Att få reformationen inrymd i en 45 minuter lång pjäs är en utmaning i sig. Fagerudd har valt att koncentrera sig på tiden efter riksdagen i Worms 1521, då Luther blir bannlyst och fredlös.
– Vi möter honom i hans rum i slottet Wartburg dit han nyss blivit bortförd som Junker Jörg, detta för att rädda hans liv. Där sitter han och funderar på vad han ska göra. Han väljer då att börja översätta Nya testamentet till tyska.
Det var revolutionerande, för på den tiden var Bibeln i huvudsak på latin eller på något språk som folket inte förstod. Genom översättningen gav Luther gemene man möjligheten att själv gå till källorna.
– Han ville att folket skulle få läsa Bibeln på sitt eget vardagsspråk. Inte bara prästerna ska tolka Bibeln, det ska man göra själv. Det medför förstås också ett visst ansvar.
Kommer pjäsen också att beröra Luthers mera kontroversiella åsikter?
Vad kan vi lära oss av Luther i dag?
– Att tänka själva. Gå till tillbaka till källorna. Och framför allt att nåden är gratis!
