Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Kultur. Sommarteatern vid Frank Mangs Center i Närpes ger sex föreställningar av pjäsen Mästarens väg i juli. 11.4.2011 kl. 00:00

Världen. Sedan en vecka tillbaka finns en ”sekulär bibel” till salu i brittiska bokhandlar. 11.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Laudate Eum är något så ovanligt som en laestadiansk ungdomskör. 9.4.2011 kl. 00:00

Människa. Hon har alltid vetat att hon ska bli präst – någon gång. När hon väl fattat beslutet åkte prästkragen runt halsen på rekordtid. 8.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Här finns den korrekta bottnen. 7.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Oratoriemusikalen African Madonna komponerades på 80-talet då det var hungersnöd i Etiopien. Nu uppförs den i Finland för första gången. 8.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Med undantag för Vänsterförbundets Paavo Arhinmäki, svarar partiledarna att de tror på Gud i Kyrkpressens valgallup. 7.4.2011 kl. 00:00

Världen. Fem dagar i Sudan påminde Pia Kummel-Myrskog om värdet av det oumbärliga vattnet. 7.4.2011 kl. 00:00

. Ungefär 3 000 gånger, grovt uppskattat, har jag gjort det. Tagit bussen till stan. Resorna följer sitt tydliga, förutsägbara mönster. Det är alltid skumpigt och oftast trist. Tala är silver, men tiga är guld. Vem hade trott att min tretusenförsta bussresa i Helsingfors skulle bjuda på en överraskning? 7.4.2011 kl. 00:00

Ledare. ”Lägg tidningen åt sidan!”, uppmanar Kyrkans Tidning de rikssvenska församlingarna på ledarplats under fastan. Svenskarna är så hårt bombarderade av intryck från medierna varje dag att den mediefasta som uppmuntras av församlingarna skulle landa rätt i deras vardag – ja, i själva verket anser ledarskribenten Brita Häll att svenskarna aldrig har behövt ett avbrott så mycket som nu. 7.4.2011 kl. 00:00

Teologi. Peter Halldorf säger att gudstjänstens sekularisering är ett av de allvarligaste hoten mot kristendomens överlevnad i dag. 6.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans forskningscentrals undersökning visar att röstning på webben skulle öka ungas deltagande i församlingsvalet. 6.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tammerfors svenska församling kvarstår som en liten självständig enhet då de tio finska församlingarna i samfälligheten föreslås bli fyra. 6.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Höstdagarna är fortfarande hemlösa, men programplaneringen framskriden som vanligt. 5.4.2011 kl. 00:00

Världen. Omkring 70 bokliknande föremål, var och en med 5–15 blad sammanbundna av läderringar, hittades sannolikt i Jordanien någon gång mellan 2005 och 2007. Experter uppskattar att böckerna kan vara skrivna av Jesu efterföljare under åren strax efter korsfästelsen, rapporterar BBC. 5.4.2011 kl. 00:00

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01