Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

Finländare firar mer än någonsin

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

För ett år sedan jobbade journalisterna Tuija Pyhäranta, Joona Raudaskoski och Olli Seppälä på tidningen Kotimaa tillsammans. Kotimaa publicerade en artikelserie om aktuella religiösa fester på sin webbsida.

– Vi gjorde alltid en grej när någon religions stora fest var aktuell. Så kom mormonernas pionjärdag, och jag läste på mormonkyrkans webbsida att den var en av samfundets viktigaste festdagar. Men då jag ringde till en av mormonkyrkans informatörer här i Finland fick jag veta att den egentligen inte firas, berättar Raudaskoski.

Så föddes idén till boken Adventista ramadaniin (från advent till ramadan). Tanken var att skriva om alla de stora religiösa fester som är viktiga för vanliga finländare som representerar olika religioner.

– Festkalendrar som man hittar på nätet berättar oftast om hur fester borde firas, eller om hur de firas någon annastans i världen – inte om hur man gör hos oss.

Seppälä tog på sig att skriva om de kristna festerna, Raudaskoski om fester som firas av muslimer, judar, mormoner, Jehovas vittnen och bahá’í och Pyhäranta om hinduernas, sikhernas, buddhisternas, nyhedningarnas och shintoisternas fester.

Ni har båda studerat teologi och vuxit upp i en kristen tradition. Vilka aha-upplevelser har ni fått då ni bekantat er med andra religioners festtraditioner?

– Jag har märkt att alla festkulturer har gemensamma drag. Att bränna brasor är någonting som vi i Finland kopplar samman med vårt midsommarfirande – men man bränner brasor i samband med många olika fester. Det hör också till många religioners festtraditioner att barnen går från dörr till dörr och ber om godis – något som vi kopplar ihop med påsk och halloween, säger Tuija Pyhäranta.

Joona Raudaskoski säger att det blivit allt tydligare för honom att om någon ber honom berätta om den egna, kristna festtraditionen svarar han helt olika beroende på om han gör det som teolog eller privatperson.

– Jag kan berätta mycket om olika teologiskt viktiga dagar, men om du frågar mig vad vi firar, så är mitt svar: jul och påsk.

För finlandssvenskar är luciadagen — en religiös fest den också – viktig.

– Inom kyrkan tänker vi ju att påsken är årets största kristna fest, men i praktiken är det ju julen. Och för finlandssvenskar kvalar lucia antagligen in på tredje plats, säger Raudaskoski.

Vem vill göra business?

När Raudaskoski och Pyhäranta kontaktade representanter för olika religioner var det oftast lätt att få dem att öppna sig om sina fester. Det svåra kunde vara att få tag på dem som kunde berätta om hur festtraditionerna ser ut i praktiken.

– Det var knepigt att hitta shintoister i Finland, men jag fick kontakt med några via min man, som jobbar på ett japanskt företag, berättar Pyhäranta.

Men de fick också känna av en misstänksamhet.

– Jag fick leta för att hitta rätt personer inom det muslimska samfundet. Många berättade att de har så negativa erfarenheter av medier att de inte vill ha något med en journalist att göra. Bland judarna kunde jag också skönja en viss försiktighet, det fanns till exempel människor som absolut inte ville bli nämnda i listan över dem som intervjuats. En tredje misstänksam grupp var Jehovas vittnen, som fått lida av sin dåliga offentlighetsbild, säger Raudaskoski.

De hoppas att boken ska nå så många som möjligt – till exempel dagispersonal och lärare, som i sitt arbete kommer i kontakt med barn som firar religiösa fester vi kanske inte vet någonting om.

– Men vi hoppas också den når människor som vill göra bra business. Känner vi till vilken presentkultur som kopplas samman med muslimernas id al-fitr eller hinduernas diwali? Tredje dagen före diwali brukar man till exempel göra större anskaffningar till hemmet, köpa ett smycke – eller till och med en bil! säger Pyhäranta.

Går vi på gatan i oktober-november och ser en lägenhet som är beklädd med ljus – både elljus och levande ljus – kan vi kanske gissa oss till att någon som bor där firar diwali. Och går vi in på en thailändsk restaurang och ser ett träd där man ska lägga sedlar vet vi att den buddhistiska kathina-ceremonin närmar sig – för pengarna får munkarna nya klädnader.

– Boken berättar om sådant som sker hos grannen, här hemma i Finland, mitt ibland oss.

Text och foto: Sofia Torvalds



Kyrka. Fontana Medias styrelse har beslutat att den fysiska bokhandeln i Helsingfors avslutas. 29.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. En ny version av tidningen Kyrkpressen lanseras till hösten. 29.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Fontana Media Ab Oy koncentrerar sin verksamhet till kärnverksamheten, det vill säga Kyrkpressen och Fontana Medias bokförlag samt försäljning av kristen litteratur på svenska i Finland. 28.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens projekt Andligt liv på webben har beviljat understöd till två finlandssvenska projekt. Matteus församling i Helsingfors beviljades 15 000 euro för en konfirmandportal och Förbundet kristen skolungdom r.f. 17 000 euro för att utveckla webbtjänsten fragaprasten.fi. 28.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Riksdagens ekumeniska öppningsgudstjänst hålls i dag, torsdagen den 28 april i Helsingfors domkyrka. 28.4.2011 kl. 00:00

Världen. En färsk internationell Ipsos/Reuters-enkät visar att 51 procent av de knappt 19 000 personer i 23 länder som svarade tror på ett högre väsen. 31 procent är agnostiker  27.4.2011 kl. 00:00

Världen. Kyrkan i Ryssland kommer att ordna nattklubbar. Utan vodka och dans, men med te och lugna samtal fram till morgontimmarna ska de "andliga nattklubbarna" ge möjlighet till dialog och gemenskap, skriver Dagen. 27.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans Utlandshjälp fick 3 000 nya månadsgivare när kändisar från talangjaktsprogrammet Idols samlade in medel för de fattigaste människorna i utvecklingsländerna under en konsert på påsksöndagen. 26.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Den av ärkebiskop Kari Mäkinen sammankallade Fattigdomsgruppen kräver att välfärds- och hälsoklyftorna minskas under nästa regeringsperiod. 26.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Sluta slösa-veckan, den årliga temaveckan för hållbar konsumtion, infaller i år den 2-8 maj. Temat för årets vecka är Hållbart i sällskap. 26.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Esbo stift ordnar biskopsval i november 2011. Kandidatuppställningen i biskopsvalet inleds den 13 juli och avslutas den 13 september. 25.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Årets Kyrkodagar vill bland annat skapa nya bilder av kyrkan. Till exempel att kyrka och idrott kan höra ihop. 25.4.2011 kl. 00:00

Insändare. Dagens  media, som är eftersläppliga för diskutabla tendenser som går åt ett visst håll och helt stäcker varje befogat åsiktsutbrott som går åt ett annat håll, är tunga att leva med. Det motstånd mot intrång från väst man känner inom  islam eller i Afrika kränks med karrikatyrer och tecknad film, skenbart lättsamma men oförskämda. Nyhetsmaterialet om kriser och operationer består blott av i väst fabricerade färdiga "perikoper" som traderas okommenterade, utan att analytiskt brytas ner och blottas som lögn, i alla världens media. Väst  missbrukar hela mediafältet till sitt hårdhänta förtal av motståndet, och linjen är tydlig: Vem och vadhelst som inte godtar denna ekonomiskt betingade framfart är i farozonen. De däremot som ger den sitt stöd får hjälp att driva sina godtyckliga agendor. Det leder till att ansvarslösa intressen nu får ett lyft och skrålar sig förbi. Enligt mitt förmenande kunde ett samfällt angrepp på medias enkelriktning av medborgarna råda kunna bot på saken. Om  varocken oförtröttligt som en hackspett låter höra av oss och inte tiger, kan vi undkomma en tillskärpning i populisisk eller nazistisk riktning där de som ingenting vet stöds i regimens namn för att hjälpa till att förverkliga dess dubiösa och hårdföra mål i III världen och annars.Det vore igen dags för Generalförsamlingen i FN och vår representant i FN att ta upp vårt krav på  mänskliga rättigheter  ifråga om  sann rapportering,  som  bör relatera till mångfalden av intressen i världen. Brittisk och amerikansk neoliberal världsbild är tyvärr för skev och begränsad för att inte nyhetsvinkligen därifrån tillockmed här på nordkalotten skall kännas  absurd och vrång på ett sätt som framverkar aversion. Vad är meningen?! Om man skamlöst kränker  den tysta progressiva majoriteten  kan EU falla sönder.  Vi är inte vana att tiga! 24.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björk Vikström hälsar Borgå stift glad påsk med den traditionsenliga påskhälsningen. Läs den här. 24.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Påskvandringen Via Crucis har bevarat sin popularitet trots att kyrkan allmänt lockar allt färre. På långfredagen visas spektaklet för sextonde gången. 22.4.2011 kl. 00:00

historia. När Emil Anton började skriva om den kristna trons historia i Irak upptäckte han sina egna rötter. Men boken resulterade också i en kamp med Gud som nästan kostade honom hans tro. 15.10.2020 kl. 16:01

Nekrolog. Det sociala engagemanget för de svagaste i världen utgjorde den bärande linjen för Ulf Särs under flera årtionden. Hans frånfälle var helt oväntat. 15.10.2020 kl. 17:14

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20

Förändring. Brenda Serralde Luna föddes i Mexico City men bor i Borgå. Hon har upplevt en jordbävning, plötslig fattigdom och stor kärlek. Det svåraste var när hon förlorade sin mamma. 15.10.2020 kl. 15:33

Försäljning. Efter många års kämpande för att bevara församlingshemmet, men utan gehör, ger man nu upp den tanken. – Vi måste kunna gå vidare och utreda andra alternativ, säger Mats Lindgård. 15.10.2020 kl. 15:04