Memorykorten hittade Charlotta Buchert i Hagia Sofia i Istanbul.

"Barnen har rätt till sin egen religion"

Hur ska det gå för minoritetsreligionerna om skolor experimenterar med gemensam religionsundervisning för alla? 18.5.2016 kl. 12:14

Läraren Charlotta Buchert vid Mattlidens skola i Esbo är orolig. I många år har hon undervisat i ortodox religion, och hon är trött på den offentliga debatten om religionsundervisning.
– Den har pågått länge – kanske under de tio senaste åren. Nu har vi en ny läroplan, och enligt den är det fortfarande så att barnen ska få undervisning i sin egen religion. Ändå ifrågasätts det ständigt.
Hon påpekar att medborgarinitiativet för gemensam religionsundervisning för alla barn inte fick de 50 000 underskrifter som krävdes.
– Ändå kör man lika hårt på samma linje. Det är tröttsamt, för vi som är lärare i minoritetsreligioner för en ständig kamp för att få fortsätta. Vi ser ju hur viktigt det är för eleverna.

Hon tycker det är särskilt beklämmande att tanken på gemensam religionsundervisning får stöd av så många finlandssvenskar.
– Hur många finlandssvenskar har nångång behövt kämpa för sina rättigheter för att vi är i minoritet? Borde inte just finlandssvenskar förstå vad det här handlar om?

Och vad handlar det då om? Den finländska religionsundervisningens kungstanke är att man först får undervisning i sin egen religion, det vill säga undervisning enligt sin samfundstillhörighet. Först när man lärt sig grunderna i sin egen religion bekantar man sig med de andra. Det sker redan i lågstadiet.
Charlotta Buchert påpekar att de som bekymrar sig för att barnen inte får lära sig om andra religioner oroar sig i onödan.
– Skulle folk bemöda sig så mycket att de läste läroplanerna, så skulle de se att vi redan talar om alla religioner. Och skulle de följa med skolvärlden och medierna skulle de veta att det i flera skolor ordnats temadagar kring olika religiösa fester från olika kulturer, just för att vi tycker att det är viktigt att bekanta sig med andra på ett positivt sätt. Så jag upplever att det som kritikerna tjatar om att borde ske, sker hela tiden.

Hon ser många problem med de experiment som pågått i Helsingforsskolor, där barn fått gemensam religionsundervisning. Det är ett system som fungerar dåligt för barn från minoritetsreligioner – liksom för barn som valt livsåskådning. Och särskilt dåligt i svenska skolor, som är så homogena.
Det som hon tycker är allra mest problematiskt med ett sådant system är att ett barn kan tvingas – som den enda ortodoxa eller muslimen eller juden i sin klass – stå för det där kulturutbytet som experimentet förväntas leda till.
– Hur ska den eleven kunna vara den som jämför sin egen tro med andras? Man måste vara väldigt insatt i sin egen religion för att klara av det, särskilt om man inte fått läsa mer om sin egen religion än resten av klassen. Om den eleven är från ett sekulärt hem, eller blyg, eller har svårt att uttrycka sig och debattera, så känns det säkert både svårt och pinsamt. Det är mycket krävt. Inte ens alla vuxna finländare skulle klara av det.

I Helsingfors har en del finska skolor testat gemensam religionsundervisning för alla elever ”då läroplanens mål och innehåll möjliggör detta”. Charlotta Buchert är rädd för att det bara är ett första steg på vägen att frånta minoritetsreligionerna sin egen undervisning.
– Jag tycker det känns oroväckande. Dessutom undrar jag: vem är den övermänniska som har kompetens att ge en rättvis bild av alla religioner? Man kommer inte ifrån att alla känner sitt eget samfund bäst.
Undervisningschef Niclas Rönnholm i Helsingfors berättar att frågan tagits upp i utbildningsnämndens svenska sektion.
– Den finska sektionen har godkänt ett tillägg i de finska skolornas läroplan som ger en möjlighet att så långt lagen och läroplanen gör det möjligt samarbeta i undervisning i religionen. Jag förde en likadan formulering till den svenska sektionen, som inte godtog den. Man ville ha en mer noggrann beskrivning av vad det här egentligen innebär, hur det ska förverkligas och hur man säkrar minoritetsreligionernas rätt att få undervisning i sin egen religion.
Den här veckan ska Rönnholm träffa en grupp lärare i minoritetsreligioner för att diskutera om det är möjligt att inleda ett undervisningssamarbete över religionsgränserna. I juni ska frågan upp i svenska sektionen på nytt.

Kan det gå så att någon lärare i en minoritetsreligion mister jobb eller timmar på grund av det här planerade samarbetet?
– Som jag ser det kan det inte markant påverka timresursen för minoritetsreligionerna, eftersom de områden i läroplanen där stoffet är gemensamt är ganska få. Det handlar om att flera lärare kan samarbeta med en större grupp elever, alltså ett samarbete religionslärare emellan. Tanken är inte att minska timantalet för enskilda lärare.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds



studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

LIVSBANA. Vanligtvis säger man att man snubblat in i en karriär. Det gjorde inte Mårten Wallendahl. En kompis som snubblade över honom ledde in honom på den livsbana han nu är i. 1.9.2021 kl. 16:37

BÖN. Cita Nylund tog initiativ till att starta en bönetråd på Facebook. Varje vecka samlas gruppmedlemmarna på sitt håll och ger av sin bönetid åt andra. – Det är ganska stort fast det är litet. 1.9.2021 kl. 12:45

familjeliv. När Oskar Boije var en vecka gammal fick hans föräldrar veta att han har 47 kromosomer. – Oskar förankrar oss här och nu, säger Erika och Mattias Boije. 1.9.2021 kl. 09:13

kyrkoherdeval. Den livliga debatten inför herdevalet i Pedersöre har väckt frågor. Vad måste en kyrkoherde vara bra på? Att lyssna, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 31.8.2021 kl. 09:12

Afghanistan. I Whatsapp-gruppen för afghankristna i Finland delas dagligen böneämnen för Afghanistan och de kristna afghanerna, säger Miragha Sediqi från den afghankristna föreningen i Finland. 30.8.2021 kl. 12:57

diskussion. Biskop Bo-Göran Åstrand ställde in en planerad radiointervju denna vecka för att brådskande åka till Pedersöre för att bekanta sig med stämningarna där efter kyrkoherdevalet. Under besöket träffade han åtminstone församlingsrådets viceordförande Krister Mård. 27.8.2021 kl. 15:21

UNDERSTÖD. Kyrkostyrelsens plenum beviljade i augusti understöd på sammanlagt en miljon euro till byggnadsprojekt i församlingarna. 26.8.2021 kl. 13:33

LIVSBERÄTTELSE. Ända sedan hon som barn satt under bordet och lyssnade på de vuxna som pratade har Katarina Vestersund fascinerats av människomöten. Att möta människor är just det hon får göra idag trots att planerna på att bli diakonissa kom av sig. 21.8.2021 kl. 06:50

LIVSVÄGAR. – Den här vägen valde mig. Edgar Vickström har varit bankdirektör, stadsdirektör och vice vd på en stor koncern. Nu är han 60 år och nyligen prästvigd. 19.8.2021 kl. 17:46

Skolstart. Hon är läraren som är förälskad både i grundskolans idé och i det goda samtalet. 19.8.2021 kl. 15:17

KYRKANS FRAMTID. Kyrkan måste förändras snabbt för att ha en chans hålla kvar de yngre generationerna, anser Kyrkomötets framtidsutskott. Bland annat föreslår de en ny fördjupande verksamhetsform inspirerad av konfirmand­arbetet. 18.8.2021 kl. 10:01

PEDERSÖRE. Pedersöre församling har valt Mia Anderssén-Löf till ny kyrkoherde. Det stod klart i kväll när valnämnden räknat alla rösterna. 15.8.2021 kl. 22:25

KÖKAR. Sommarens Franciskusfest på Kökar är här snabbare än du tror – med föda för både kropp och själ. 12.3.2024 kl. 11:46

KYRKOMÖTET. Senast den 12 maj ska sjökaptenen, medieföretagaren, kommunalrådet och koranforskaren lägga axeln till och börja jobba för det nya kyrko­mötet. Vi har talat med de fyra nyvalda ombuden från Borgå stift. 4.3.2024 kl. 16:23

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06