Den evangelisk-lutherska kyrkans årliga storinsamling för nödställda, Gemensamt Ansvar, har en svensk webbsida. Webbsidan toppas av en stort uppslagen videosnutt som handlar om att årets kampanjmål är att förebygga utslagning av unga i Finland och Uganda. Den går på finska. Klickar man på undertexter visar det sig att sådana finns – på ryska.
Det här reagerade kyrkoherde Kent Danielsson i Jomala på då han skulle förbereda församlingens Gemensamt Ansvar-lunch och klickade in sig på den svenska webbsidan för att få information om kampanjen.
– Jag ser det som ett klart tecken på hur marginaliserad svenskan är på väg att bli, säger han.
Danielsson säger att Kyrkostyrelsens kommunikation med de svenska församlingarna för det allra mesta är bra.
– Jag är helt övertygad om att de gör sitt bästa, men tiderna förändras.
Ett tecken på det är, som han ser det, de olika datasystemen som församlingarna tvingas börja använda – Kirjuri, Kipa och ett framtida fastighetsregister.
– Dessa helhetslösningar är svåra att hundraprocentigt klara av utan finska, åtminstone i övergångsskedet. Samtidigt tvingas församlingarna in i ett system som kostar mera än det vi har i dag. Jomala församling har den stora förmånen att vi bland våra anställda har kanslipersonal med finska som modersmål som bland annat därför har blivit hela Ålands kontaktperson när det gäller Kirjuri, Kipa och övrigt, säger Danielsson.
– Dessa enskilda exempel är inte hela världen, men de är ett uttryck för den osynliga kulturföränding vi är inne i, där sådana här fadäser inte egentligen uppmärksammas – varken i Borgå stift eller i den finska kyrkan.
Jon Lindeman, kyrkoherde i Finström-Geta församling, har liknande erfarenheter som Danielsson.
– Allt officiellt material från Kyrkostyrelsen får vi på svenska. Men när det gäller system som Kipa och Kirjuri kan vi inte lita på att utbildning på svenska finns att tillgå. Vår församling valde att inte gå med i Kipa i första skedet eftersom det var så dåligt med svenskan i utbildningen.
Medlemsregistersystemet Kirjuri måste alla församlingar gå med i. Kanslipersonalen som ska använda systemet behöver utbildning för att lära sig hur det fungerar. Men åländsk kanslipersonal kan sällan finska.
– Och tyvärr kan man inte räkna med att få bra innehåll på svenska i utbildningen, säger Lindeman.
Han påpekar också att det inte bara handlar om språk.
– Mycket av det material vi får känns finskt. Det behöver inte vara språkligt dåligt, men det känns främmande. Det finns en kulturskillnad.
När han ska kommunicera med Kyrkostyrelsens tjänstemän visar det sig att de har mycket varierande kunskaper i svenska.
– De äldre tjänstemännen, födda på 40-och 50-talen, kan man ofta prata svenska med, men mer sällan med de yngre. Går en äldre, svenskkunnig tjänsteman i pension kommer en ny som inte kan svenska i stället. Man kan inte räkna med att bli förstådd, säger Lindeman.
Och hur god är din egen finska?
– Ungefär som deras svenska.
Salla Peltonen, som ansvarar för Gemensamt Ansvar-kampanjens kommunikation, är slagen av förvåning då hon hör att videosnutten på Youtube dyker upp med rysk textning. Hon tror att det handlar om en automatöversättning av Youtube, något som de GA-anställda inte känt till. Efter att Kyrkpressen påpekade om saken har undertexten blivit borttagen.
– Videomaterialet har vi enbart gjort på finska, inte på ryska och inte heller på svenska.
Varför inte på svenska?
– Av kostnadsskäl. Vi måste välja vad vi har råd med. Den här video-snutten hör till det enda material vi inte gjort på svenska, nästan allt annat översätts. Förr översatte vi en del material också till engelska och ryska, men det gör vi inte längre.
Registerchef Riikka Ryökäs vid Kyrkostyrelsen är medveten om att det funnits ett missnöje gällande den svenska utbildningen i att använda medlemsregistret Kirjuri.
– På vår avdelning är vi sex personer som jobbar med systemet och sköter utbildningen, och vi har alla finska som modersmål.
Under fjolåret ordnade Kyrkostyrelsen två Kirjuri-kurser på svenska, den ena i Helsingfors, den andra på Åland. I Helsingfors skedde utbildningen med hjälp av simultantolkning.
– I vår arrangerar vi svensk utbildning i Kirjuris digi-system. Till hösten planerar vi Kirjuri-dagar. Dagarna går i huvudsak på finska, men vi ska ha en ”klinik” på svenska, där får man ställa frågor om sådant man undrar över.
Teamet har länge försökt hitta en Kirjuri-användare med svenska som modersmål som kunde utbildas i att sköta den svenska utbildningen.
– Nu har vi äntligen hittat en sådan person.
