Kristna är oense om innebörden av yoga. Kan en kristen göra solhälsningar utan att det blir hinduisk religionsutövning?

5 kristna påståenden om yoga – forskaren kommenterar

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

Jyri Komulainen är biskopsmötets generalsekreterare men forskar även i mötet mellan kristen tro och hinduism. Han har skrivit och föreläst om förhållandet mellan kyrkan och nyandlighet.

Komulainen yogar inte själv utan är intresserad av ämnet ur den lutherska kyrkans perspektiv. Här bemöter han fem vanliga kristna argument mot yoga.

1. Jyri Komulainen, vad säger du om påståendet att ”yoga är hinduism”?

– Historiskt behandlas yoga ofta som del av hinduismens historia. Men yoga har också fått en form som helt lösgjorts från hinduismen. Här kan man ju fråga om de alls kan skiljas åt, men jag anser att det går. Många andra fenomen inom kristendomen kommer också från andra kulturer och har tagits i kristet bruk. Att yoga delar historia med hinduism förhindrar inte att den kan kristnas.

2. ”Rörelseserien solhälsningen är en hinduistisk bön till guden Surya Namaskaar.”

– Ja, solhälsningen har hinduiska rötter och om en hindu gör en solhälsning så är den en hinduisk bön. Men om en kristen vill tillbe Jesus med samma rörelseserie så kan man undra om det då längre är en solhälsning, utan kanske i stället en Jesushälsning. Jag vet att katolska munkar i Indien har tagit solhälsningen i bruk i sitt kristna böneliv och för dem handlar det verkligen inte om att utöva hinduism.

3. ”Kristen yoga är synkretism, att blanda ihop olika religioner.”

– I kristet tal är synkretism ofta ett väldigt negativt ord men inom missionsteologin har man nu börjat vända på begreppet. I dag vet man att det inte finns någon ”ren kristendom”. Varje kristen tro är på något plan synkretisk. En indisk kristenhet måste söka sina former i en indisk kultur och kan då till exempel ta yogan i kristen användning. Det är knepigt med kategoriska påståenden eftersom det redan finns kristna som använder yoga. Samtidigt som det även finns de som i en konvertering till kristendomen helt vill avsäga sig yogan, och de som vill utveckla sin kristna tro på sitt hinduiska arv.

4. I kundaliniyoga tror man att det i ryggslutet finns en livskraft ihoprullad som en orm. Den kan väckas genom rörelser och mantran. Ormen ska sedan börja gå uppåt genom kroppen till huvudet. Det här kan leda till psykos.

– Visst är det så att kundalini betyder orm och att symbolspråket i kundaliniyoga går ut på att man ska få sin energi att växa längs med ryggraden för att bli ett med det gudomliga. Jag kan inte svara på om den tanken i sig kan leda till psykos. Det är bra att komma ihåg att symbolernas betydelse varierar mellan olika kulturer. En kristen ser lätt på ormen genom berättelsen om syndafallet, men i Indien har ormen en helt annan symbolik. I södra Indien finns det en utbredd ormdyrkan i synnerhet bland kvinnor. Där är ormen symbol för livet.

5. ”Den som yogar blir för individualistisk.”

– Vissa former av yoga kan ha det problemet att de kultiverar en individualistisk spiritualitet som till och med kan ses som en motsats till den lutherska tanken om att tjäna nästan. En kristen yoga behöver nog uppmuntra till nästankärlek och social aktivism.

Läs fler argument och essän "Mantra eller Fader vår?" i Kyrkpressen 8/2015!

Liisa Mendelin
Malin Aho



mariehamn. Under fredag kväll drar årets kyrkodagar igång i Mariehamns församling. Formatet är mindre på grund av coronaepidemin, kring 70 anmälda deltar. – Vi strömmar en del program så också andra kan delta, säger Mari Puska. 13.11.2020 kl. 12:01

feminism. Esther Kazen väntade sig att hon tillsammans med kyrkan skulle få kämpa mot orättvisor. I stället har hon många gånger upplevt att hon kämpat mot kyrkan. 12.11.2020 kl. 16:45

Bok. Katarina Gäddnäs har länge skrivit om tro och brottats med det religiösa språket. Nu ger hon ut en bok med texter om Guds kärlek mitt i motgångar och halvfärdigheter. 12.11.2020 kl. 09:57

utnämning. Pia Bengts blir stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik vid Borgå stift, slog domkapitlet fast vid sitt möte idag. 11.11.2020 kl. 14:33

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Borgå stift har sedan årsskiftet firat att det i år gått 100 år sedan stiftet grundades. Idag, den 1 december, är ändå det närmaste en officiell födelsedag man kan komma, eftersom det första domkapitelsmötet de facto hölls den 1 december år 1923. Dagen till ära hölls ett jubileumssammanträde i exakt samma rum där det första mötet gick av stapeln för 100 år sedan. 1.12.2023 kl. 16:31

KYRKOMÖTET. Borgå stift har sex ombud i kyrkomötet: två präster, tre lekmän och ett ombud från Åland. Fyra av de tidigare ombuden ställer inte upp för omval. Det innebär ett spännande val för Borgå stift. 29.11.2023 kl. 16:48