Om att älska sitt livsvittne (och att knega på i det tråkiga förhållandet)

parförhållande. Vänskap och nyfikenhet är parförhållandets grundpelare, menar den danska psykologen och parterapeuten Mattias Stølen Due. Han försöker få par att inse att det är viktigt att vårda förhållandet medan det fortfarande går att rädda. 25.2.2016 kl. 00:00

Den danska parterapeuten Mattias Stølen Dues bok Medan vi fortfarande älskar – att ta hand om kärleken har nyss kommit ut på svenska. Boken har fått mycket uppmärksamhet i både dansk och svensk press – kanske för att den känns ovanligt förståndig.

Stølen Due påminner nämligen om att man kommer långt i ett parförhållande bara med hjälp av klassiska dygder som osjälviskhet. Kanske det ändå inte bara handlar om stor passion, den där stora kärleken? Kanske den handlar om vänskap, lojalitet, ett intresse för hur den andra har det och hur han eller hon tänker?

– Parförhållandet är den relation som sägs betyda allra mest för vuxnas psykiska trivsel, hälsa och allmänna tillfredsställelse. I min bok försöker jag sätta fokus på vad vi kan göra för att förebygga otrivsel och uppbrott, i stället för att förklara varför så många tillslut lämnar varandra.

Stølen Due ville skriva en bok som sitter i en skandinavisk kontext, eftersom så många böcker om ämnet kommer från USA. Han ville också hålla en realistisk och personlig ton.

– Jag vill tala för det realistiska parförhållandet och själv berätta att jag också inser att det kan vara svårt ibland. Det är viktigt att minnas som kontrast till de stora perfektionistiska idealen vi har i vår kultur.

I ett förhållande tenderar vi lätt att vända blicken mot den andra. Har en kvinna ett strålande parförhållande tänker kanske både hon själv och vännerna att det beror på att hon hittat ”den perfekta mannen”. Om parförhållandet inte är bra beror det på att mannen har en del fel och brister.

Du uppmanar läsaren att först vända blicken mot sig själv. Varför?

– Vi lever i en mycket individualistisk tid och sätter fokus på att utveckla oss själva och våra egna intressen. Det finns en risk för att vi uppfattar vår partner och andra människor bara som medel för vår egen lycka. Jag vill poängtera att kärlek först och främst handlar om att ge, att se den andra, att vara generös och måna om den andras trivsel, säger Stølen Due.

Dessutom, påminner han, är det inte möjligt att förändra en annan människa.

– Vi kan bara förändra oss själva, och därför är det där vi måste börja om vi ska bevara kärleken eller stärka parförhållandet.

Det svåra, normala förhållandet

Mattias Stølen Due säger att hans erfarenhet visar att det vanligaste bekymret i ett förhållande är att paret inte har tid för varandra.

– Vi jobbar mycket, vi har barn, vi motionerar och har många andra projekt. Därför har vi inte tid att verkligen se varandra, att ha trevligt tillsammans och att hinna prata.

– Många par kämpar också med sexualiteten. Det är viktigt att man pratar om det, då kan man försöka åtgärda saken i stället för att sitta ensam med sin frustration.

Han menar att det är viktigt att par förstår att även om de saknar tid för varandra eller saknar sex i parförhållandet betyder det inte att de har ett dåligt förhållande.

– Det betyder bara att man är en helt normal människa i ett helt normalt förhållande – och att man har ett krävande liv. Det är viktigt att inse att det är normalt att ha ett krävande liv och ett krävande förhållande.

Din partner är ditt livsvittne

Många löser problemen i sitt förhållande med att helt enkelt byta partner. Men Mattias Stølen Due vill påminna om att det finns fördelar med att knega på i det gamla, ”tråkiga” förhållandet.

– Om vi byter partner ofta riskerar vi att gå miste om den djupa anknytning vi får om vi är tillsammans med en människa i många år. Tryggheten är viktig för att en människa ska trivas, och vi känner oss oftast tryggast i ett ”gammalt” förhållande.

Han påpekar att ett långt förhållande leder till att vi får ett ”livsvittne”.

– Man har fått barn tillsammans, gift sig, kanske upplevt stora krav och kriser tillsammans. Att det finns ett vittne till de viktiga saker som händer i våra liv har stor betydelse.

Dessutom uppstår det givetvis nya problem i ett nytt förhållande.

– Det nya förhållandet ser ofta lättare ut i början, men det är inte nödvändigtvis lättare i längden. Så i stället för att hela tiden tro att man hittar lyckan i följande förhållande vinner man mycket på att vårda kärleken i sin gamla relation.

Givetvis finns det förhållanden och situationer då parterna måste inse att det är dags att kasta in handduken. Psykiskt och fysiskt våld kan inte accepteras, och stor vantrivsel i många år måste tas på allvar, säger Mattias Stølen Due.

– Men jag menar samtidigt att man är skyldig sig själv, sin partner och sina barn och gå igenom en längre, kvalificerad terapeutisk process innan man skiljer sig. Då skapar man en möjlighet att rädda förhållandet. Om förhållandet inte går att rädda skapar man bättre förutsättningar för ett gott samarbete gällande vården av barnen efter skilsmässan.

Sofia Torvalds



Kyrka. Det är tätt mellan vigslarna den 8 augusti. Brudpar föredrar gärna datum som är lätta att komma ihåg, speciellt om de infaller en sommarlördag. 7.7.2009 kl. 00:00

Världen. Bussarna med det ateistiska budskapet stötte på kristen patrull i Tyskland. 6.7.2009 kl. 00:00

Kultur.  – Franciskusfesten är en kökarangelägenhet, säger Gunilla Pleijel, projektledare för årets fest som infaller inkommande helg 3–5 juli på Kökar. 3.7.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag är jättelycklig över att jag hittat det jag tycker om att göra. Jag tror alla människor har möjlighet att hitta det som känns rätt för just dem. 2.7.2009 kl. 00:00

Världen. Korean och norrman på förslag till ny generalsekreterare för Kyrkornas världsråd. 1.7.2009 kl. 00:00

Kyrka. Hemma, på arbetsresa, semester? Hitta den svenskspråkiga församlingen närmast dig med Kp:s nya församlingskatalog på webben! 30.6.2009 kl. 00:00

Andreas Andersson. Vi lever, vi lever, vi lever, i ständig förändring! var budskapet som Uffe Christiansson och Jerusalem basunerade ut under midsommarens festival på Pörkenäs. Ja men det är väl klart, tänkte jag. När åren går anpassar vi oss till miljön, kulturer förändras, och människorna. 2.7.2009 kl. 00:00

Ledare. Var och en har religions- och samvetsfrihet. Det garanteras i grundlagens elfte paragraf. Den som vill säga att Gud finns har rätt att göra det. Den som vill säga att han inte finns har rätt att göra det. 2.7.2009 kl. 00:00

Samhälle. Reklametiska rådet har fått en klagan om den antireligösa reklampanj på bussar som pågår i huvudstadsregionen. 29.6.2009 kl. 00:00

Kultur. Pojoborna minns sitt socken med en utställning i församlingshemmet. På söndag firas Pojo 650 år med en festgudstjänst. 26.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Från och med torsdag kan man gå med i kyrkan via webben. 24.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Under midsommarnatten anlades en brand vid Bergans kapell i Esbo.  23.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Fritänkarnas och Humanistförbundets reklamkampanj "Gud finns inte" startar i dag. 22.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Jakobstads svenska församling överväger permitteringar bland personalen – men endast som yttersta alternativ. 18.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Runt om i landet finns det 270 vägkyrkor. Årets tema är kyrkotextilier. 19.6.2009 kl. 00:00

nytt från domkapitlet. Kyrkoherdetjänsten i Sibbo svenska församling har sökts av Camilla Ekholm och Karl af Hällström. 7.3.2019 kl. 16:50

Personligt. Familjen Holmgårds dagar kretsar mest runt mattan på vardagsrumsgolvet. Där är Oliver, 3,5 år, medelpunkten. Oliver lider av sjukdomen INCL och bryts sakta ner. 7.3.2019 kl. 13:00

ekofasta. ”För att vi tillsammans skall kunna bevara hoppet.” I sin hälsning inför fastan vädjar biskoparna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för klimatet. 6.3.2019 kl. 11:49

ekofasta. Avstå från nya kläder och vårda de du har, säger Ida Haapamäki. Fastan kan bli en solidarisk handling med miljön och människorna som producerat det du har på dig. 1.3.2019 kl. 17:40

klimat. Kyrkostyrelsens plenum godkände kyrkans energi- och klimatstrategi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har som mål att bli koldioxidneutral senast år 2030. Ett av målen är att kyrkan ska vara en aktiv samhällspåverkare i klimatfrågor. 26.2.2019 kl. 17:13