Förslag: bara tre stift i framtiden

biskopsmötet. Fler stift, färre stift eller rent av bara tre stift? En arbetsgrupp presenterade förra veckan den rapport de jobbat med i två år. 1.2.2016 kl. 16:12

Det var biskopsmötet som för två år sedan tillsatte arbetsgruppen som nu slutfört sitt uppdrag under ledning av biskop Tapio Luoma.

Stina Lindgård, kyrkoherde i Liljendal och Lappträsk församlingar och medlem av gruppen, berättar att uppdraget varit att se över vilka förändringar som kan bli aktuella för stiften och domkapitlen i framtiden.

– Vi har också försökt belysa på vilket sätt domkapitlen under årens lopp har förnyats för att motsvara förändrade behov.

Det är okej att förändras och det är okej att domkapitel och stift förändras, konstaterar hon.

I rapporten presenteras tre möjliga modeller. Den första: fler stift och biskopar än tidigare. Den andra: färre stift än tidigare. Den tredje: bara tre stift, ett i norr, ett i söder och ett svenskspråkigt stift.

– Ur teologisk synvinkel och för att kunna tjäna församlingsmedlemmarna anser vi att det bästa vore fler stift. Den lösningen skulle innebära att de nuvarande samfälligheterna upplöses, vilket gör att modellen kunde tänkas vara ekonomiskt gångbar.

I alla tre modeller bevaras det svenskspråkiga stiftet.

– Det har helt enkelt att göra med att vi är en minoritet, att det ser så annorlunda ut i Borgå stift också rent kulturellt. Vi har vissa särbehov, och det är bäst att de svenskspråkiga också i framtiden har sitt eget stift, säger Lindgård.

Biskop Björn Vikström har tagit del av arbetsgruppens rapport.

– Det är glädjande att märka att det också på finskspråkigt håll uppenbarligen finns en bred förståelse för att det behövs ett svenskt stift.

Han kommenterar också de olika modellerna för stiften i framtiden.

– Många uppfattade att det inte är realistiskt att vi ökar antalet stift med till och med det dubbla.

Han är också tveksam till att bara tre stift kunde vara en gångbar väg framåt.

– Då är tanken att man monterar ner kyrkostyrelsen och flyttar ut dess verksamhet i de tre stiften. Men jag har svårt att tro att det är en vettig modell.

Diskussionsöppningar

Biskopsmötet antecknade förra veckan rapporten för kännedom och fattade beslut om vilka av de punkter i rapporten som skickas vidare med uppmaning om att de ska förverkligas. Gällande stiftens antal i framtiden tas inga beslut nu.

Björn Vikström anser att modellerna i stället ska ses som diskussionsöppningar.

– Det är skäl att vänta och se vad kyrkomötets framtidskommitté har att presentera först.
I maj 2015 tillsatte kyrkomötets framtidsutskott nämligen en kommitté som ska ge förslag till revidering av kyrkans organisation. Tanken är att förslaget ska vara klart i november 2016. Björn Vikström är en av dem som undertecknade det ursprungliga initiativet.

Varför finns det flera arbetsgrupper inom kyrkan som samtidigt grunnar på framtiden?

– För två år sedan, när biskopsmötet tillsatte sin arbetsgrupp, hade initiativet till revidering av kyrkans organisation ännu inte tagits upp i kyrkomötet. Biskopsmötet har på sitt bord att fundera på stiftet och i den situationen upplevde vi att stiften och domkapitlen hamnat i skymundan för andra reformer, säger Vikström.

Han säger att det inträffat en viss inflation på den här typen av dokument.

– Att komma med nya strategier får inte vara ett självändamål och det är säkert bra att efterlysa ett fokus inom kyrkans framtidsstrategier.

Han anser ändå att arbetsgruppens rapport är betydelsefull.

– Det är viktigt att arbetet gjorts. När det gäller finjustering av den nuvarande verksamheten har arbetsgruppen lagt fram många goda förslag.

Dessa finjusteringar består av drygt tio punkter med förändringsförslag, allt från hur domkapitlen kan specialisera sig till frågor om kontraktsprostarnas roll.

I protokollet från biskopsmötets senaste möte finns besluten på detaljnivå. Du hittar protokollet här.

Christa Mickelsson



KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04

RÄTTEGÅNG. Riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD) friades i tingsrätten från åtalen om hennes uttalanden om homosexuella. Tingsrätten i Helsingfors gav sin dom på onsdagen. 30.3.2022 kl. 13:05

livsval. Susanna Landor var chefredaktör på Hbl. Nu är hon diakoniarbetare i Kyrkslätt. – Det här jobbet ger instant-belöning. Jag får räcka en kasse mat till en människa som inte har mat i skåpet. Och samtidigt handlar det om något mycket större: hur bemöter vi varandra? 30.3.2022 kl. 13:04

KRIGET I UKRAINA. Kriget kom som en chock och väckte stor ilska. Stepan, som bott i Finland i många år har tagit upp kampen för sitt land. – Vi kommer inte att ge oss! 30.3.2022 kl. 06:00

Ukraina. Efter att ha vistats i hemlandet av privata skäl har nu Anders Mård återvänt till S:t Petersburg, sin hemstad. 28.3.2022 kl. 20:21

KRIGET I UKRAINA. 28.3.2022 kl. 16:01

Ukraina. Kyrkans Utlandshjälp förmedlar miljoner euro som ger hundratals ton förnödenheter till Ukraina. Men den ekumeniska hjälporganisation i Ungern som är samarbetspartner har dragits med kopplingar till den kontroversielle premiärministern Viktor Orbáns nätverk. 21.3.2022 kl. 14:30

ÅTAL. Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin åtalas misstänkt för grovt skattebedrägeri. Rättegången hålls nästa vecka i Karleby, skriver Österbottens Tidning. 18.3.2022 kl. 16:10

KRIGET I UKRAINA. Igår kväll stod Rabbe Tiainen och demonstrerade som vanligt utanför ryska ambassaden i Helsingfors. Nu blev han bortförd av poliser och skjutsad hem till Drumsö. – Jag tog genast följande buss tillbaka till Fabriksgatan, säger han. Helsingforspolisen kommenterar frågan med att säga att de följer sin normala praxis och att polisen i första hand alltid vill lösa konflikter genom att diskutera. 18.3.2022 kl. 09:29

VÄNFAMILJER. När flyktingvågen nådde Finland 2015 ställde Linnea Ekstrand och hennes man upp som vänfamilj. 18.3.2022 kl. 08:17

UKRAINAINSAMLING. Åttaåriga Edda Klingenberg började tillverka Ukrainaflaggor som örhängen för att samla pengar till Röda korset. – Det känns bra att hjälpa till, säger hon. 17.3.2022 kl. 12:50

sorg. Susanne Ringell har skrivit en bok som handlar om kärlek, vänskap, nåd och tro. – Det finns nåd, och den är enkel. 16.3.2022 kl. 16:50

KRIGET I UKRAINA. Familjen Björk har välkomnat fyra ukrainska flyktingar i gästlägenheten i sin källare i Helsingfors. Just nu köar de på polisstationen för att få familjen registrerad. – Vi tänkte att vi har ett hus som vi upplever Gud gett oss av en orsak, säger de. 15.3.2022 kl. 13:57

Ukraina. Stig Kankkonens barnbarn har anslutit sig till den frivilliga hjälpbataljonen i Ukraina. Läs Stigs tankar här. 14.3.2022 kl. 10:40

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55