År 2000 klev hon in i skolan för första gången. Tanken var då att hon skulle vikariera i sex veckor. De sex veckorna har nu blivit 14 år i Svenska Samskolan i Tammerfors.

"Hur många andra lärare måste försvara sitt ämne hela tiden?"

Svenska samskolan i Tammerfors. Tre obligatoriska gymnasiekurser i religion minskar till två i augusti.
– Undervisningen handlar om kunskap, inte om att tro eller inte tro, säger läraren Sabina Lindholm.
21.1.2016 kl. 08:05

På Skolgatan 14 i Tammerfors ligger den över hundra år gamla jugendbyggnad som inrymmer den enda svenskspråkiga skolan i Birkaland. De stadiga stentrapporna ringlar upp till andra våningen och lärarrummet där jag stämt träff med Sabina Lindholm.

– Hej Sabina, hälsar en av eleverna när vi går mot hennes klassrum.

Som lärare i religion, filosofi, psykologi och livsåskådning har hon undervisat så gott som skolans alla elever.

– Visst skulle det vara enklare för mig om jag fick ha dem i klassrummet samtidigt, säger hon och hänvisar till uppdelningen i livsåskådningsämnena.

Hon ser att den största nyttan av undervisningen i religion är förståelsen för den egna och övriga världens historia.

– Undervisningen i religion har ju redan länge varit konfessionslös. På vilket sätt lider elever av att undervisas i sin egen historia? Eleverna stiger inte in här i klassrummet för att utöva sin religion. Jag säger aldrig till mina elever vad de ska tro eller tänka, utan presenterar hur människor har tänkt och hur det ser ut i dag. Var och en har möjlighet att tro och och göra som de vill.

Undervisningen i livsåskådning påminner rätt långt om undervisningen i till exempel evangelisk-luthersk religion. Men kännedomen om Finlands religionshistoria går eleverna som läser livsåskådning miste om.

– Ta till exempel det att längden på lektionerna i skolan är 45 minuter med en rast på 15 minuter efteråt. Det härrör sig från klostertiden då munkarna och nunnorna först undervisade i 45 minuter och sedan bad i 15 minuter. Hur ska eleverna veta det om ingen berättar det för dem?

Nytt upplägg

Från och med hösten blandas korten om i gymnasieundervisningen då bland annat de obligatoriska kurserna i religion blir två i stället för tre. Dessutom tillkommer två nya valfria kurser i religion.

– Det är kursen i etik som faller bort.

Etiken behandlas i stället i en filosofikurs. Vem kommer ihåg hur undervisningen i religion lades om på nittiotalet? Då blev kursen i världsreligionerna frivillig i stället för obligatorisk.

– Det tycker jag var en stor miss. Just nu finns världsreligionerna i sjuornas läroplan. Men gymnasieelever har betydligt större mognad och möjlighet att ta till sig undervisningen. Nu är det bara några få som väljer den frivilliga kursen.

Vilken kurs tycker du mest om att undervisa i?

– Till mina elevers stora förtret måste jag nog säga kyrkohistoria.

Sabina Lindholm har ett stort historiskt intresse och läste först också historia som biämne.

– I någon bemärkelse är det lättast att undervisa i kyrkohistoria. Då behöver jag inte förklara mig,och det är inte så vanligt att eleverna ifrågasätter mig och undervisningen.

Annars händer det regelbundet att elever som bär på en negativ syn på religion kritiserar undervisningen. ”Varför ska jag lära mig om Jesus, det är ju bara lögn?”

– Hur många andra lärare måste försvara sitt ämne hela tiden? Ingen ifrågasätter mig till exempel när jag undervisar i psykologi.

Att vara lärare är ändå något hon trivs med.

– Att känna att jag kunnat göra avtryck på eleverna är en fin sak.

Christa Mickelsson
Christa Mickelsson



radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34