Lärkkulla har samarbetat med Snoan i Lappvik sedan 1986. Nu tar Församlingsförbundet över samarbetet. Foto: Snoan

Snoans framtid tryggas tack vare samarbete med Församlingsförbundet

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

– Jag är glad över avtalet vi gjort. Retreater är en fin verksamhet och idag när man är uppkopplad hela tiden är folk mer än tidigare i behov av stillhet och tystnad, säger Kalle Sällström, verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen betyder att Församlingsförbundet nu sköter administration, planering, marknadsföring och fakturering av retreaterna på stiftelsens retreatgård i Lappvik, Hangö. Det arbetet har stiftsgården Lärkkulla gjort tidigare.

– Hur vi rent praktiskt ska organisera det hela har vi ännu inte riktigt klart för oss. För tillfället är det jag som gör arbetet, men när vi har en bättre bild av vad det innebär ska vi utvärdera och se om vi ska anställa folk eller sköta arbetet på annat sätt, säger Sällström.

Inom stiftelsen och föreningen Snoans vänner finns frivilliga som brinner för Snoan och som ställt upp tidigare.

– Dem ska vi stöda. Kanske vi också frågar dem om det finns något de kan och vill göra. Resten bör vi sköta med anställningar.

Att ta över efter Lärkkulla är en stor satsning för Församlingsförbundet. Den stora utgiften är personalen. För tillfället finns det en husmor anställd på timarvode.

Sällström ser inte någon större ekonomisk risk med Snoan. Målet är att verksamheten ska bära sig genom deltagaravgifter och extern finansiering som till exempel bidrag.

– Underhållet av fastigheten sköter retreatstiftelsen. Genom att anpassa kostnaderna till det som kommer in kan man trygga verksamheten i framtiden.

Församlingsförbundet har fått ett bidrag från Märta Sohlbergs stiftelse för 2016 och 2017 för att utveckla verksamheten och skapa nya rutiner.

Några stora förändringar i verksamheten på Snoan planerar Församlingsförbundet ändå inte.

– Konceptet med retreater är beprövat, säger Sällström. Vi har tagit emot ett färdigt paket. Vår främsta utmaning är att göra retreaterna mer kända och arbeta bort de fördomar som kan finnas mot dem.

Kravlös tystnad

Tidigare har det varit ett problem att man tvingats avboka retreater då det inte kommit tillräckligt många deltagare.

– Jag tror det kan finnas en del fördomar mot retreater. Man kan uppleva dem som för svåra eller för fromma. Det ska vi försöka få ändring på.

Kalle Sällström vill betona det kravlösa i en retreat.

– Man kommer med de behov man har. Hur man använder tiden under retreaten är upp till en själv. Snoan erbjuder fina förutsättningar med en tyst och stillsam miljö där det är lätt att koppla bort vardargen.

Det vanliga är att retreaterna är tysta. Han beskriver tystnaden som en viktig byggsten.

– Till en början tyckte jag det var konstigt att vara tillsammans med andra utan att tala med dem. Men i tystnaden kan man vara tillsammans med andra samtidigt som man är inne i sin egen process. Man behöver varken vara insatt i tideböner eller tycka om att meditera. Huvudsaken är att man drar sig undan för en tid. Det gjorde också Jesus och lärjungarna.

Hittills har det ordnats cirka 20–25 retreater per år, en stor del av dem är församlingsretreater för församlingmedlemmar. Men det ordnas också flera öppna retreater för allmänheten där Snoan står för innehållet och vidtalar ledare.

– Det borde inte heller vara något problem att hitta retreatledare. Nästa retreat planerar vi i februari eller mars.

Församlingsförbundet står bakom förlaget Fontana Media som ger ut Kyrkpressen. Förbundet har också reseverksamhet och ordnar utbildning för församlingarnas förtroendevalda samt kulturevenemang.

– Retreaterna passar bra in i vår verksamhet, säger Sällström.

Johan Sandberg
Snoan



vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00