Lärkkulla har samarbetat med Snoan i Lappvik sedan 1986. Nu tar Församlingsförbundet över samarbetet. Foto: Snoan

Snoans framtid tryggas tack vare samarbete med Församlingsförbundet

Snoan. Vid årsskiftet tog Församlingsförbundet över samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen av Lärkkulla. Verksamheten på retreatgården Snoan kommer att fortsätta som förut. 14.1.2016 kl. 14:03

– Jag är glad över avtalet vi gjort. Retreater är en fin verksamhet och idag när man är uppkopplad hela tiden är folk mer än tidigare i behov av stillhet och tystnad, säger Kalle Sällström, verksamhetsledare på Församlingsförbundet.

Samarbetsavtalet med Retreatstiftelsen betyder att Församlingsförbundet nu sköter administration, planering, marknadsföring och fakturering av retreaterna på stiftelsens retreatgård i Lappvik, Hangö. Det arbetet har stiftsgården Lärkkulla gjort tidigare.

– Hur vi rent praktiskt ska organisera det hela har vi ännu inte riktigt klart för oss. För tillfället är det jag som gör arbetet, men när vi har en bättre bild av vad det innebär ska vi utvärdera och se om vi ska anställa folk eller sköta arbetet på annat sätt, säger Sällström.

Inom stiftelsen och föreningen Snoans vänner finns frivilliga som brinner för Snoan och som ställt upp tidigare.

– Dem ska vi stöda. Kanske vi också frågar dem om det finns något de kan och vill göra. Resten bör vi sköta med anställningar.

Att ta över efter Lärkkulla är en stor satsning för Församlingsförbundet. Den stora utgiften är personalen. För tillfället finns det en husmor anställd på timarvode.

Sällström ser inte någon större ekonomisk risk med Snoan. Målet är att verksamheten ska bära sig genom deltagaravgifter och extern finansiering som till exempel bidrag.

– Underhållet av fastigheten sköter retreatstiftelsen. Genom att anpassa kostnaderna till det som kommer in kan man trygga verksamheten i framtiden.

Församlingsförbundet har fått ett bidrag från Märta Sohlbergs stiftelse för 2016 och 2017 för att utveckla verksamheten och skapa nya rutiner.

Några stora förändringar i verksamheten på Snoan planerar Församlingsförbundet ändå inte.

– Konceptet med retreater är beprövat, säger Sällström. Vi har tagit emot ett färdigt paket. Vår främsta utmaning är att göra retreaterna mer kända och arbeta bort de fördomar som kan finnas mot dem.

Kravlös tystnad

Tidigare har det varit ett problem att man tvingats avboka retreater då det inte kommit tillräckligt många deltagare.

– Jag tror det kan finnas en del fördomar mot retreater. Man kan uppleva dem som för svåra eller för fromma. Det ska vi försöka få ändring på.

Kalle Sällström vill betona det kravlösa i en retreat.

– Man kommer med de behov man har. Hur man använder tiden under retreaten är upp till en själv. Snoan erbjuder fina förutsättningar med en tyst och stillsam miljö där det är lätt att koppla bort vardargen.

Det vanliga är att retreaterna är tysta. Han beskriver tystnaden som en viktig byggsten.

– Till en början tyckte jag det var konstigt att vara tillsammans med andra utan att tala med dem. Men i tystnaden kan man vara tillsammans med andra samtidigt som man är inne i sin egen process. Man behöver varken vara insatt i tideböner eller tycka om att meditera. Huvudsaken är att man drar sig undan för en tid. Det gjorde också Jesus och lärjungarna.

Hittills har det ordnats cirka 20–25 retreater per år, en stor del av dem är församlingsretreater för församlingmedlemmar. Men det ordnas också flera öppna retreater för allmänheten där Snoan står för innehållet och vidtalar ledare.

– Det borde inte heller vara något problem att hitta retreatledare. Nästa retreat planerar vi i februari eller mars.

Församlingsförbundet står bakom förlaget Fontana Media som ger ut Kyrkpressen. Förbundet har också reseverksamhet och ordnar utbildning för församlingarnas förtroendevalda samt kulturevenemang.

– Retreaterna passar bra in i vår verksamhet, säger Sällström.

Johan Sandberg
Snoan



MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45