Församlingssekreterare Kerstin Wikström och kyrkoherde Timo Viinikka inventerar rekvisitaförrådet inför trettondagens julspel i Olaus Petri kyrka i Helsingfors.

Bjuder in till trettondagsfest i Tölö

De är drygt 850 men kunde vara många fler. Alla med svenskt medborgarskap eller rötter i Sverige får höra till Olaus Petri församling, oberoende av bostadsort. 4.1.2016 kl. 00:00

Från och med årsskiftet välkomnar Kyrkpressen rikssvenska Olaus Petri med i skaran församlingar som prenumererar på Kyrkpressen till sina församlingsmedlemmar och regelbundet annonserar i tidningen.

– Det är ett led i att försöka nå större synlighet bland våra medlemmar och potentiella nya medlemmar, berättar Timo Viinikka som är uppvuxen i Sverige och sedan 2012 varit kyrkoherde i Olaus Petri.

Församlingens högkvarter med kyrka, församlingssal och kontor ligger i främre Tölö i Helsingfors. Men medlemmarna är utspridda över hela landet, några av dem bor så långt borta som i Lappland.

– På grund av vår mycket speciella historia är vi inte bundna till några geografiska gränser, förklarar församlingens sekreterare Kerstin Wikström.

Församlingen grundades 1922. Initiativet kom från de rikssvenska föreningar som verkade i Helsingfors och tanken var att medlemmarna så här kunde bibehålla sin svenska identitet och samhörigheten med Sverige. Först 2007 överfördes församlingen till Borgå stift, innan dess hörde den till Svenska kyrkan.

– Men i dag vet många rikssvenskar i Helsingfors inte ens om att de kan höra till Olaus Petri, säger Timo Viinikka.

Under några år var församlingens ekonomi vacklande men har nu stabiliserats.

– Vi anställer en församlingspedagog för tre år i ett försök att nå barn och unga.

Kyrkan Olaus Petri ligger på Minervagatan i Tölö och är känd bland annat för sin strålande akustik.

– Elever från Sibelius-Akademin övar både orgel och liturgisk sång här.

I den goda akustiken sjunger också församlingens två professionella körer kyrkomusik och gregoriansk sång.

– Jag lovar att det är en upplevelse att höra dem.

Satsar stort på trettondag jul

Församlingen firar mässa varje söndag enligt den svenska handboken och använder Svenska kyrkans psalmbok.

– Några gånger om året ordnar vi särskilda högtider, en av dem är på trettondag. Då samlas församlingen och frivilliga till det traditionsenliga julspelet i kyrkan och går sedan över till församlingssalen för att äta julbord och dansa ut julen.

– Alla är hjärtligt välkomna, hälsar Viinikka och Wikström.

Timo Viinikka är född i Finland men uppvuxen i Sverige. Nu är han kyrkoherde i Olaus Petri församling.
Christa Mickelsson



Borgå stift. Kyrkoherde Stina Lindgård har återtagit sin ansökan till notarietjänsten i Borgå stift. 22.8.2017 kl. 12:38

Knivdåd. För Åbo svenska församling började dramatiken några minuter efter klockan fyra på fredagen då en förälder som hämtade sitt barn från församlingens eftermiddagsklubb Amelia berättade för ledarna att något hänt på torget, alldeles i närheten av församlingens hus Aurelia. 21.8.2017 kl. 16:47

Helsingfors. Efter en längre paus återupptar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) firandet av svenskspråkiga gudstjänster i Helsingfors. 21.8.2017 kl. 12:47

Åbo. "I Åbo förstörde våldet fredagskvällens frid. Gatorna är tysta. Åbo domkyrkas klocka slår så som varje dag och varje timme." 18.8.2017 kl. 20:47

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00