Yousif, Tabutha och Ruth kom som kvotflyktingar till Närpes för ett år sedan. De har har funnit en ny vän i Partica Strömbäck.

Här knyts vänskapsband

Var tionde Närpesbo har utländsk bakgrund. Nästan tusen personer från tjugo länder har sedan nittiotalet kommit till Närpes för att arbeta eller som flykting. Cafékvällar varannan vecka ska skapa kontakt mellan de ursprungliga och de nyanlända Närpesborna. 25.11.2015 kl. 15:48

Det kallas Multi-culti, cafét som varannan måndag kväll öppnar sina dörrar för alla Närpesbor oavsett härkomst. En av aktörerna för cafékvällerna är Närpes församling.

– Det började egentligen med att det fanns ett tryck på göra något för arbetskraftsinvandrarna. Sedan kom de nya flyktingarna också, säger Patrica Strömbäck.

Hon är diakon i församlingen och ansvarar tillsammans med församlingens ungdomsledare Patric Sjölander, själv invandrare från Sverige för kvällarna. Sjölander är också ordförande för föreningen Förebyggarna som tillsammans med församlingen ordnar kvällarna. I Närpes är man vana att samarbeta över gränserna.

– Här samarbetar vi över gränserna mellan samfund, föreningar, privatpersoner och offentliga sektorn. Vi har ett gemensamt ansvar för samhället. Det är onödigt att vi i församlingen ska börja samla in kläder för flyktingarna då det redan görs på annat håll. Vi gör nåt annat i stället, säger han.

Det man nu gör tillsammans i Multi-culti är en plattform där flyktingar och invandrare kan lära känna ortsbefolkningen.

– Vi vill skapa ett vardagsrum där man kan umgås över kultur- och åldersgränser. Vårt huvudsyfte är att bygga relationer, att folk ska sitta ner och prata med varandra. Det är jätteviktigt att lyssna på flyktingarna, höra deras historia och lära känna dem. Man umgås inte när man sitter och lyssnar på ett program. Medmänsklighet och gemenskap är vad folk vill ha. Det behöver inte vara invecklat, säger Sjölander.

Kvällarna håller en låg kyrklig profil. De har inget ordnat program utan man sitter och samtalar medan de flera av ungdomarna håller till i källaren. Den kyrkliga närvaron syns främst i att Strömbäck och kyrkoherden Tom Ingvesgård är iklädda sina ämbetsskjortor.

– Tanken är att man kan komma till cafét för att umgås med sin flyktingvän. Det kan underlätta umgänget att ha ett ställe att gå till, säger Strömbäck.

Att få flyktingarna att komma till kvällarna har inte varit något problem. Största delen är av de cirka hundra som kommer till kvällarna är invandrare och flyktingar. Man jobbar på att få flera Närpesbor med, bland annat med en vänkurs som Strömbäck hållit.

– Flyktingarna vill vara med på allt, säger Sjölander och nämner en kickoff för hjälpledarutbildningen församlingen ordnade för en tid sedan. Dit kom 48 ungdomar med olika bakgrund.

Problemet i Närpes ligger mera på det är logistiska planet. Åttio asylsökande bor i Söff i Yttermark och därifrån är det nio kilometer till Närpes centrum.

– Därför uppmanar vi Närpesborna att åka ut till asylboendet, ta med sig någon därifrån och komma hit och umgås med dem, säger Sjölander.

Studerande vid Yrkesakademin upptäckte problemet, talade med sin lärare och får nu sköta en del av transporterna som en del av sin logistiska utbildning.

Ett annat problem i umgänget är språket. – Då vi umgås har vi på fem minuter använt upp vårt gemensamma ordförråd. Men nästa gång har vi kanske ord för fem minuter och femton sekunder, säger Strömbäck.

Kommunikationen har nu underlättats lite av översättningsapparna som finns tillgängliga för smarttelefonerna.

– Det funkar hyfsat att kommunicera via apparna, man kan förstå varandra lite i alla fall, säger Sjölander.

Läs mera i Kyrkpressen nr 48/2015

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07