Yousif, Tabutha och Ruth kom som kvotflyktingar till Närpes för ett år sedan. De har har funnit en ny vän i Partica Strömbäck.

Här knyts vänskapsband

Var tionde Närpesbo har utländsk bakgrund. Nästan tusen personer från tjugo länder har sedan nittiotalet kommit till Närpes för att arbeta eller som flykting. Cafékvällar varannan vecka ska skapa kontakt mellan de ursprungliga och de nyanlända Närpesborna. 25.11.2015 kl. 15:48

Det kallas Multi-culti, cafét som varannan måndag kväll öppnar sina dörrar för alla Närpesbor oavsett härkomst. En av aktörerna för cafékvällerna är Närpes församling.

– Det började egentligen med att det fanns ett tryck på göra något för arbetskraftsinvandrarna. Sedan kom de nya flyktingarna också, säger Patrica Strömbäck.

Hon är diakon i församlingen och ansvarar tillsammans med församlingens ungdomsledare Patric Sjölander, själv invandrare från Sverige för kvällarna. Sjölander är också ordförande för föreningen Förebyggarna som tillsammans med församlingen ordnar kvällarna. I Närpes är man vana att samarbeta över gränserna.

– Här samarbetar vi över gränserna mellan samfund, föreningar, privatpersoner och offentliga sektorn. Vi har ett gemensamt ansvar för samhället. Det är onödigt att vi i församlingen ska börja samla in kläder för flyktingarna då det redan görs på annat håll. Vi gör nåt annat i stället, säger han.

Det man nu gör tillsammans i Multi-culti är en plattform där flyktingar och invandrare kan lära känna ortsbefolkningen.

– Vi vill skapa ett vardagsrum där man kan umgås över kultur- och åldersgränser. Vårt huvudsyfte är att bygga relationer, att folk ska sitta ner och prata med varandra. Det är jätteviktigt att lyssna på flyktingarna, höra deras historia och lära känna dem. Man umgås inte när man sitter och lyssnar på ett program. Medmänsklighet och gemenskap är vad folk vill ha. Det behöver inte vara invecklat, säger Sjölander.

Kvällarna håller en låg kyrklig profil. De har inget ordnat program utan man sitter och samtalar medan de flera av ungdomarna håller till i källaren. Den kyrkliga närvaron syns främst i att Strömbäck och kyrkoherden Tom Ingvesgård är iklädda sina ämbetsskjortor.

– Tanken är att man kan komma till cafét för att umgås med sin flyktingvän. Det kan underlätta umgänget att ha ett ställe att gå till, säger Strömbäck.

Att få flyktingarna att komma till kvällarna har inte varit något problem. Största delen är av de cirka hundra som kommer till kvällarna är invandrare och flyktingar. Man jobbar på att få flera Närpesbor med, bland annat med en vänkurs som Strömbäck hållit.

– Flyktingarna vill vara med på allt, säger Sjölander och nämner en kickoff för hjälpledarutbildningen församlingen ordnade för en tid sedan. Dit kom 48 ungdomar med olika bakgrund.

Problemet i Närpes ligger mera på det är logistiska planet. Åttio asylsökande bor i Söff i Yttermark och därifrån är det nio kilometer till Närpes centrum.

– Därför uppmanar vi Närpesborna att åka ut till asylboendet, ta med sig någon därifrån och komma hit och umgås med dem, säger Sjölander.

Studerande vid Yrkesakademin upptäckte problemet, talade med sin lärare och får nu sköta en del av transporterna som en del av sin logistiska utbildning.

Ett annat problem i umgänget är språket. – Då vi umgås har vi på fem minuter använt upp vårt gemensamma ordförråd. Men nästa gång har vi kanske ord för fem minuter och femton sekunder, säger Strömbäck.

Kommunikationen har nu underlättats lite av översättningsapparna som finns tillgängliga för smarttelefonerna.

– Det funkar hyfsat att kommunicera via apparna, man kan förstå varandra lite i alla fall, säger Sjölander.

Läs mera i Kyrkpressen nr 48/2015

Johan Sandberg
Foto: Johan Sandberg



Europa och USA pumpar in stora pengar för återuppbyggnad av de palestinska områdena. Enligt den israeliska människorättsjuristen Calev Myers går det mesta till att finansiera den palestinska regeringen. 18.4.2013 kl. 09:29

En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag. 18.4.2013 kl. 13:04

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte. 14.4.2013 kl. 12:00

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00

Styrelsen för Pörkenäs har nekat rollspelsföreningen Eloria att hålla ett lajv på lägergården under påsken. 28.3.2013 kl. 12:00

När journalister rapporterar om kyrkliga frågor leder bristande kunskaper lätt till dålig journalistik. 27.3.2013 kl. 12:45

I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00

musik. Musiken har funnits med Susanna Sandell hela livet. Hon har studerat musikpedagogik och har skrivit egen musik sedan tonåren. I maj släppte hon sin första egna singel och mer är på gång. 8.7.2021 kl. 08:00

STADSBO. Pamela Granskog känner sig som helsingforsare i Österbotten och som österbottning i Helsingfors. Om hon skulle få bestämma skulle alla åka på utbyte till andra regioner. 22.7.2021 kl. 06:00

KONFIRMANDLÄGER. Mi Lassila har 80–90 konfirmandläger bakom sig. För henne är konfirmandlägret en plats där man kan inse att man är älskad. 7.7.2021 kl. 08:00