Emma Klingenberg gläds över att ha fått porträttera en Maja som varken är svag eller kuvad.

"Teatern kan beröra det rum i människan som finns bortom kroppen och definitionen"

Emma Klingenberg. När skådespelaren Emma Klingenberg började jobba med Stormskärs Maja var det självklart för henne att Maja inte kunde vara ett offer, trots att hon inte fick välja sitt öde. 16.10.2015 kl. 08:30

Maja är en kvinna som levde på 1800-talet och som var hårt utsatt för livets prövningar. Hon klarade sig genom dem med hjälp av en inre styrka som jag tror grundar sig mycket i hennes andlighet, säger Emma Klingenberg när vi träffas i Åbo.

Hon bär en mörk kappa och en stor vit sjal. Över axeln hänger en lurvig svans av fastlimmat löshår, i samma nyans som hennes eget hår. När Emma Klingenberg talar är Jakobstadssvenskan nära till hands, lika nära som Majas repliker som dyker upp då och då under intervjun.

Trots att hon jobbat som skådespelare i tio år är det här första gången hon använder sin dialekt i en stor uppsättning.

Pjäsen på ÅST är uppbyggd kring bilder, samtidigt som det pyr en stor andlighet ur Maja. Den här kombinationen blir stark när den möter en publik som är svältnärd på andlighet.

– Jag upplever att andligheten är en bristvara i samhället i dag.

– Det är oerhört om vi genom teatern kan beröra det rummet i människan som finns bortom kroppen och definitionen. Då känner jag att jag gör nytta.

Emma Klingenberg ser på andlighet som något medfött, något hon ser också i sina barn.

– Det syns i hur lyhörda de är när de lyssnar både inåt och utåt. De har ett accepterande sätt. Jag funderar mycket på hur man kan bevara det rummet.

Hur gör man det?

– Jag har inget svar egentligen, bara att det borde uppstå en kärleksrevolution på något sätt. Det rummet vi alla har är bränsle till medmänsklighet. Om vi bara kan vistas i det och se det som en kärleksfull kraft så tror jag att vi är på god väg.

Emma Klingenberg är uppväxt i en kristen kontext som hjälpte henne hitta sitt andliga rum.

– Man kan säga att jag fått mina verktyg därifrån. Bönerna bär jag fortfarande med mig.

Och barnens andliga rum, hur förvaltar man det?

– Jag försöker diskutera det med barnen, att man är del av ett större sammanhang, att vi alla sitter ihop på ett större sätt. Det är en väldigt behaglig känsla att kunna hämta kraft ur den samhörigheten.

Läs hela intervjun med Emma Klingenberg i papperstidningen 42/2015.

Liisa Mendelin



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00