"Står valet mellan Helsingfors och Paris så kommer de flesta att välja Paris"

juliette day. Docent Juliette Day är passionerat intresserad av de kvinnor som levde och verkade i den tidiga kyrkan.
– De var vanliga människor. En del av dem var rika kvinnor med makt och autonomi, jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”.
11.6.2015 kl. 16:16

– Mina elever är som elever är överallt: några är briljanta, andra är lata.

Docent Juliette Day talar om de studenter som läser hennes kurser i kyrkohistoria vid Helsingfors universitet.

Förra året röstade teologiska fakultetens elevkår fram henne som årets lärare. Hur har Juliette Day lyckats med konststycket att få grundstudierna i kyrkohistoria att engagera så många?

– Jag är av den åsikten att undervisning ska vara en njutbar upplevelse. Det betyder inte att mina elever inte skulle jobba hårt, det gör de. Men vi kan ändå ha roligt tillsammans.

Juliette Day kom till Finland och Helsingfors universitet för fyra år sedan. Hon kände redan landet, tack vare sin finska partner, som hon träffade i England för snart 20 år sedan.

I undervisningssalarna i Helsingfors har hon gjort sig känd för sin engagerade undervisning och sitt sätt att närma sig kyrkans tidiga historia utan överdriven fromhet och högtidlighet.

– Jag vill visa att de tidiga kristna var vanliga människor, personer vi kan relatera till. De hade alla möjliga svagheter och fungerade på samma sätt som vi gör.

I en föreläsningsserie tittar hon närmare på de rika kristna kvinnor som var medlemmar av aristokratin, kvinnor som hade både makt och autonomi.

– Jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”. Min favorit är Milania den yngre, född ungefär 380. Henne vill jag skriva en bok om!

Milania var enda barnet i en rik överklassfamilj. Hon ville leva ett asketiskt liv, men tvingades gifta sig. Men hennes barn dog och hon lyckades övertala sin man att de skulle leva i celibat.

– Hon säljer all sin egendom, grundar kloster, diskuterar politik och ekonomi, reser runt i hela Romarriket, träffar Augustinus, besöker ökenfäderna, åker till Konstantinopel. Genom Milania får vi redskap att förstå den kontext som de tidiga kristna levde i.

Day ger inte sina elever några tillfällen att sitta tysta för sig själva under föreläsningarna.

– De måste vara aktiva och jag tvingar dem att delta i samtalen. På den här punkten märks en stor skillnad mellan engelska och finska studenter, de finska är inte vana att delta aktivt. Det går trögt i början, men när mina finska elever väl kommer igång är det svårt att få tyst på dem.

Utanför lådan

Juliette Day är den första utländska akademikern som innehar en tjänst vid teologiska fakulteten i Helsingfors.

– Inom de humanistiska diciplinerna är procenten låg, i de tekniska högre. Men i Oxford var andelen utländska akademiker 40 procent – det är ljusår från situationen i Finland.

Hon säger att de studenter som kommer till Finland ser landet som ett exotiskt alternativ. Få hade kommit om det inte var för att inga terminsavgifter uppbärs. Hon är mycket tveksam till politikernas planer på att avgiftsbelägga studierna för utlänningar.

– Står valet mellan Helsingfors och Paris väljer de flesta Paris.

Hon säger att grejen med att ha människor från olika länder och olika akademiska traditioner vid universiteten är att de här människorna tillåter andra att överväga alternativa sätt att göra saker på.

– Har du verkat hela ditt liv i samma akademiska tradition kommer du att fortsätta att gå i samma riktning, även om du stöter på problem som skulle kräva nya riktningar.

Day menar att de utländska studenterna berikar föreläsningssalarna. De har en annan kunskapsbas och ett annat sätt att se på saker. Som ett exempel jämför hon finska och engelska studenter.

– De finska studenterna har ofta en mycket gedigen kunskap, men deras tröskel att göra egna analyser är hög. De engelska kan ha svag kunskap i ett ämne, men kommer ändå med självsäkra analyser och argument.

Hon uppmanar beslutsfattarna att tänka efter noggrant.

– Ni måste välja hurudant land ni vill vara – ett isolerat land eller ett land som har saker att säga världen. Jag vet att Finland har stor potential och att forskningen håller hög kvalitet. Men om regeringen vill stänga vägarna utåt så kommer det att bli problematiskt. Ni är ett litet land – ni behöver många vänner.

Christa Mickelsson



BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 18:00

Stiftsdekan. Domkapitlet valde vid sitt möte idag Mia Anderssén-Löf till ny stiftsdekan. 16.6.2022 kl. 17:29

Kolumn. Vi kyrkoherdar behöver frigöra tid för präster och anställda att mera möta församlingsbor, skriver domprost Mats Lindgård i Borgå i sin kolumn. 9.6.2022 kl. 11:02

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44