För Anne-Louise Nilsson och hennes sambo har tiden som stödfamilj varit givande. – Det finaste är att få uppleva glädjen tillsammans med barnen. (Privat foto)

När de egna krafterna tryter kan stödfamiljen hjälpa både vuxna och barn

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo ville få in mer lek i sitt liv och bestämde sig för att öppna sitt hem för barnen. 29.4.2015 kl. 15:56

Anne-Louise Nilsson och hennes sambo träffades på en kryssning mellan Stockholm och Helsingfors. Båda var skilda sedan tidigare och när kärlek uppstod tog det inte så länge förrän Anne-Louise Nilsson, som är född och uppvuxen i Sverige, tog sitt pick och pack och flyttade till Tolkis, en bit från Borgå. Varken hon eller sambon hade barn sedan tidigare och några gemensamma barn blev det inte heller.

– Vi funderade en hel del på hur vi skulle gå till väga. Vi behövde mera barn och lek i vårt liv.

I Borgåbladet läste Anne-Louise om den skriande bristen på stödfamiljer och hörde av sig till Borgå stad för att meddela sitt intresse.

– Jag ringde och berättade att vi är intresserade av att bli både stöd- och fosterfamilj.

I Finland får ett tusental barn varje år hjälp av en stödfamilj, och lika många väntar på hjälp. Avsikten med en stödfamilj är att hjälpa barnet och familjen när föräldrarnas egna krafter tryter, och när det sociala nätverket saknas eller finns långt borta. En stödfamilj kan också vara till hjälp om barnets familj råkar ut för en kris eller när ett barn behöver specialstöd. Oftast får barnet komma till stödfamiljen ett veckoslut i månaden, beroende på vad föräldrarna och stödfamiljen kommer överens om.

– Stödfamiljer är helt vanliga familjer som har tid att vara ett stöd för barnen och som kan erbjuda en trygg och säker tillvaro. Det kan vara allt från barnfamiljer till barnlösa par och personer som bor ensamma, säger socialarbetare Tanja Kuivanen vid Rädda Barnen.

Efter att ha gått en så kallad Pride-förberedelsekurs i Borgå stads regi blev Anne-Louise Nilsson och hennes sambo beviljade att bli stöd- och fosterfamilj.

– Det var en omfattande utbildning där vi fick fundera mycket kring vår egen uppväxt, relation till familjen, hur våra sociala nätverk ser ut och så vidare, säger Anne-Louise Nilsson.

Under hösten 2012 fick paret ta emot sitt första stödbarn. Det var en treårig finsk flicka. Några månader senare fick de också en svenskspråkig flicka i samma ålder.

– I båda fallen handlade det om ensamstående mammor som var på gräsen till utbrändhet, säger Anne-Louise Nilsson.

I början fick barnet komma på besök för några timmar. Gradvis utökades tiden till en hel dag, sedan en natt och tillslut en hel helg.

– Vi har haft väldig tur för det har gått smidigt ända från början. Vi har bra kontakt med föräldrarna och kommer överens med dem när de behöver hjälp och när det passar oss att ta emot. Vi är ju en egen familj med vårt program och våra vänner. Är det så att vi är bortbjudna en helg när vi har ett barn så tar vi henne med oss.

Det behöver inte vara stora svårigheter inom familjen som ligger bakom beslutet att söka hjälp av en stödfamilj.
Signaturen ”Peetra” skriver på ett finlandssvenskt debattforum att hon och hennes dotter använder sig av en stödfamilj: ”Det är alldeles underbart att komma ifrån varann en gång i månaden. Dessutom får hon lite manliga förebilder därvia, vilket är jättebra. Min granne är också en ”helt normal” ensammamma och har stödfamilj för sina barn.”

Tanja Kuivanen vid Rädda Barnen håller med om att tröskeln för att söka hjälp ska vara låg.

– En stor del av dem som behöver en stödfamilj är ensamstående, familjer som saknar ett socialt stödande nätverk eller föräldrar som helt enkelt behöver egen tid. Föräldrarna uppskattar att det finns en plats där de kan lämna barnet över en helg och veta att barnet får vistas i en trygg miljö som erbjuder nya upplevelser och värdefulla relationer till andra vuxna.

Läs mer om stödfamiljer i veckans nummer av Kyrkpressen.

Michaela Rosenback



sverige. Efter att ha mottagit kritik har Växjö stiftsstyrelses arbetsutskott nu föreslagit att den planerade studieresan till Rom i stället ska gå till Finland. Dessutom har de beslutat att avstå från att flyga, skriver svenska Kyrkans tidning. 23.4.2024 kl. 12:46

BISKOPSMÖTET. Bikt på webben, välsignelse med olja och tydligare förbön vid konfirmation kan det bli i kyrkohandboken. Det föreslås också bli mer formuleringar om barnfostran, livsmognad tillsammans, kropp och sexualitet när man gifter sig. Temana är många i förarbetet till en ny kyrkohandbok för kyrkan. 19.4.2024 kl. 09:34

KRAVKULTUREN. Den danska folkhögskolläraren och teologen Christian Hjortkjaer skrev en bok om hur det är att växa upp i ett samhälle där vi får höra: ”Just do it.” 17.4.2024 kl. 15:24

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

kyrkostyrelsen. Niilo Pesonen från Uleåborg blir ­i höst kyrkans högsta tjänsteman – kanslichef vid Kyrko­styrelsen. För det har han laddat upp på släktstället i Pellinge. 13.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Inga-Lene af Hällström bar hon honom på ryggen när hans ben värkte för mycket, sov på sjukhus, ifrågasatte Gud och sig själv. – Mest tröst har jag fått av Karl-Axel själv. 12.8.2025 kl. 08:17

LÄGERGÅRDAR. I stiftet har församlingarna olika modeller för lägerområden. En del äger lägergårdar, andra hyr in sig. 12.8.2025 kl. 19:00

SEXUELLT VÅLD. Läkaren, pingstpastorn och Nobelpris­tagaren Denis Mukwege för en kamp för ett Afrika som världen glömt. Och tillåtit bli våldtaget i 30 år. Bokstavligen. 12.8.2025 kl. 10:00

Personligt. Han har alltid velat förstå det som inte går att förstå. Det gjorde honom öppen för olika religioner. Men för två år sedan bestämde Gustaf Sandström sig: Det är Jesus som gäller. 11.8.2025 kl. 14:44