Illustration: Wilfred Hildonen

Ingen kampanj i predikstolen

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

Inför ett val uppstår frågor kring synlighet, rättvisa och vem som får komma till tals i vilka sammanhang. Enligt Yles verksamhetsprinciper bör personer som har direkt publikkontakt eller stor inverkan på ett programs innehåll behandlas som en kandidat från den dag personen meddelar om sin kandidatur. För kyrkans anställda finns inga sådana regler.

– Vi har inte något eget regelverk i kyrkan som skulle gälla valkarantän. Prästerna har en hel del offentliga uppdrag och de är synliga i samhället, men de måste kunna sköta sitt jobb trots att de är uppställda, säger Clas Abrahamsson, notarie vid domkapitlet.

Stina Lindgård är kyrkoherde i Lappträsks svenska och Liljendal församlingar och kandiderar för SFP i vårens riksdagsval.

– I princip tycker jag att det skulle vara okej med en karantän också för präster, men jag förstår att det i praktiken kan vara problematiskt till exempel i små församlingar där man kanske bara har en enda präst. Hur gör man då om den personen är uppställd?

Stina Lindgård anser inte att det finns någon risk för att en uppställd präst skulle börja föra kampanj från predikstolen.
– Då är man nog väldigt oansvarig som präst och har missförstått hela uppdraget. De åsikter man har i politiken förs fram på annat håll och inte inom kyrkans verksamhet.

Professor i teologisk etik, Tage Kurtén, håller med henne om att predikstolen inte är en plats för valpropaganda.

– Men det utesluter inte att man får säga saker som har politiska implikationer. Här kommer den egna prästens omdöme och sunda förnuft in i bilden. Personen bör kanske tänka över sina ord extra noga i valtider och om man inom församlingen upplever att det är nödvändigt och möjligt kan man ändra på predikoturerna inför valet. Men vi behöver inte skapa ett skilt regelverk, säger Tage Kurtén.


Han anser ändå att föreställningen om att religion och politik är två skilda saker borde revideras.

– Jag tycker att det är en felaktig uppfattning. Man kan inte skilja åt livet som kristen och livet som politiskt involverad. Alla är involverade i det politiska spelet vare sig vi vill det eller inte. Och det är också då våra kristna värderingar får betydelse. Tar du ställning mot eutanasi, men vill jobba för miljön så säger det någonting om dig som människa och som kristen.


Hela församlingens präst
Tage Kurten är ambivalent i frågan om karantän inför val.

– Att vissa personer hindras att utöva sitt yrke för att de ställer upp i ett val är naturligtvis inte bra ur en demokratisk synvinkel. Samtidigt kan man ur samma demokratiska synvinkel förstå att de som normalt inte syns i medierna uppfattar den synligheten som andra får som orättvis.

När det gäller just prästers kandidatur och hur mycket kyrkan ska blanda sig i politiken anser han att frågeställningen är onödigt snäv.

– Då måste vi först fråga oss vad och vem som är kyrkan? De anställda? Varje medlem? Alla kandidater som är uppställda och hör till kyrkan representerar också kyrkan i någon bemärkelse, även om de kan höra till olika partier och kämpa för olika saker. De är ändå en del av kyrkan i politiken. Sedan kan man diskutera om det i alla sammanhang är klokt att kyrkans anställda ställer upp. Om en profil för den kristna tron ställer upp för Samlingspartiet, betyder det då att kyrkan är höger? De signalerna kan felaktigt sändas ut och däri ligger en svårighet. Men det finns heller ingen anledning att förbjuda eller begränsa aktiva samhällsmedborgare som verkar för det goda i världen.

Clas Abrahamsson ser en annan eventuell problematik i att kyrkans anställda ställer upp i val.

– Prästen ska vara hela församlingens präst och om man profilerar sig partipolitiskt kan det leda till att någon känner ”det där är inte min präst”. Sedan beror det på vilken tjänst man har. Är man kyrkoherde ska man kanske vara lite försiktigare, säger Abrahamsson.

Stina Lindgård menar att politisk tillhörighet i kombination med prästyrket inte kan avgöra om man ska få ställa upp i val eller ej.

– Det finnas flera frågor som kan göra att någon i församlingen känner att jag inte är den rätta kyrkoherden för just dem. Partipolitisk tillhörighet är bara en av dem.

Tage Kurtén tycker att den som ställer upp ska göra det med eftertanke, men framhäver också han att situationen är komplex.

– De politiska preferenserna är bara en sida som prästen visar upp. Att köra omkring i en dyr bil är en annan. Det sänder också ut signaler.

Katolska och ortodoxa präster får enligt traditionen inte ställa upp i politiska val.

Michaela Rosenback



LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36

Ukraina. Vid Nylands brigad talar man om Ukrainakriget som alla andra i samhället. När det krisar har militärpastor Markus Weckström en klar grundinställning inför sina "församlingsbor" vid brigaden: ta en sak och en dag i sänder. 25.2.2022 kl. 19:00

ungdomar. Oro och frågor ska bemötas öppet och ärligt, säger ungdomsarbetsledare Mats Fontell. Ungdomar uttryckte stor medkänsla med de krigsdrabbade, under en ungdomssamling i Borgå. 25.2.2022 kl. 11:39

Ukraina. När Ukrainakriget bröt ut igår samlades biskoparna snabbt och fattade beslut om att kyrkorna i hela landet samma kväll skulle öppna dörrarna för bön för fred. 25.2.2022 kl. 10:40

Ukraina. De första bilderna från Ukrainas näststörsta stad Charkiv som Getty Images och AFP kablat ut visar en stad under attack. I sitt hem i Vasa sitter Maria Skog och oroar sig för sina föräldrars säkerhet. Det är fyrtio kilometer till den ryska gränsen från hennes hemstad. 24.2.2022 kl. 16:35

Ukraina. Tanja Pintjuk är radiopratare på den fristående radiokanalen Radio M i Kiev. På torsdag morgon började en annorlunda tid i Ukraina. Hennes hemland är i krig. 24.2.2022 kl. 13:39

BÖN. Den lutherska kyrkans biskopar kom i morse överens om att uppmana alla kyrkoherdar att ikväll öppna sina kyrkor för bön för fred med anledning av kriget i Ukraina. 24.2.2022 kl. 09:41

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00