Walkerskaféet i Helsingfors riktar sig till 13-17 åringar och om någon ser mycket äldre ut måste de styrka sin ålder. – Här talas bland annat finska, svenska, ryska, engelska och somaliska. Vår grundtes är att alla är välkomna, säger verksamhetsledare Christian Wentzel. (Foto: Michaela Rosenback)

En oas för stadens unga

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna.

18.2.2015 kl. 14:06

Kan du börja med att reda ut begreppen, vad är Stationens barn och vad är Walkers?
– Paraplyorganisationen för våra verksamhetsformer heter Stationens barn (Aseman Lapset) och är en riksomfattande organisation. Den äldsta versamhetsformen är Walkers-konceptet, där grundtanken är att man ska erbjuda trygga platser för ungdomar där det också finns pålitliga vuxna. I detta nu har vi tolv Walkerskaféer runt om i landet. Walkerskafeét som finns i hjärtat av Helsingfors sköter vi, så att säga, i egen regi och i samarbete med Helsingfors Ungdomscentral. De andra kaféerna fungerar enligt principen att det är en lokal aktör som bär huvudansvaret. Det kan vara det kommunala ungdomsarbetet eller den lokala församlingen, säger Christian Wentzel, verksamhetsledare på Stationens barn.

Hur går det för Walkerskaféet i Helsingfors?
– Ungdomarna tycker att det är lysande att ha ett eget tillhåll i hjärtat av Helsingfors. Man ska komma ihåg att, förutom biblioteken, är det här det enda icke-kommersiella stället för ungdomar i centrum. Vi har inget köptvång. Man kan komma som man är, det finns inget medlemskort och man får vara anonym om man vill. Förra året hade vi över 30 000 besökare i ett utrymme som är knappt 150 kvadratmeter. Många av volontärerna som jobbar i kaféet har själva varit så kallade walkersunga. När de blivit myndiga har de känt att de vill ge någonting tillbaka.

Hur gör volontärerna för att upptäcka och se de ungdomar som inte har någonstans att ta vägen när kaféet stänger?
– Genom att prata med dem! Genom att möta dem som fullvärdiga människor och individer.

Du får det att låta så enkelt! Brukar ungdomarna vara villiga att tala?
– De är väldigt öppna, men i vissa fall kan det ju ta längre tid att bygga upp förtroendet så att de börjar snacka. Däri ligger en utmaning både för oss och för hela vårt samhälle. Vi lever med ett uppskruvat tempo och vi förväntar oss resultat och lösningar snabbt. Men vissa saker tarvar tid.

Läs hela intervjun med Christian Wentzel, verksamhetsledare på Stationens barn i veckans nummer av Kyrkpressen.

Michaela Rosenback



Borgå stift. Kyrkoherde Stina Lindgård har återtagit sin ansökan till notarietjänsten i Borgå stift. 22.8.2017 kl. 12:38

Knivdåd. För Åbo svenska församling började dramatiken några minuter efter klockan fyra på fredagen då en förälder som hämtade sitt barn från församlingens eftermiddagsklubb Amelia berättade för ledarna att något hänt på torget, alldeles i närheten av församlingens hus Aurelia. 21.8.2017 kl. 16:47

Helsingfors. Efter en längre paus återupptar Svenska Lutherska Evangeliföreningen (SLEF) firandet av svenskspråkiga gudstjänster i Helsingfors. 21.8.2017 kl. 12:47

Åbo. "I Åbo förstörde våldet fredagskvällens frid. Gatorna är tysta. Åbo domkyrkas klocka slår så som varje dag och varje timme." 18.8.2017 kl. 20:47

bolivia. För över tjugo år sedan bestämde sig Siw Broman för att lämna Finland för att arbeta med barn i Sydamerika. 17.8.2017 kl. 16:03

Cablemetoden. – Vi borde satsa mer på gemenskap, det är den som verkligen ger oss något. Mera grupper, lägre tröskel, en öppnare församling. 17.8.2017 kl. 00:00

Helsingfors. Teemu Laajasalo, kyrkoherde i Berghälls finska församling, efterträder biskop Irja Askola i november. 16.8.2017 kl. 15:35

profilen. En av de saker dagens samhälle påstår är att vi har allting i vår egen hand.– Till en början kan det låta generöst, men i förlängningen gör det människan oerhört ensam, säger fembarnspappan, författaren och biskopen Martin Modéus 16.8.2017 kl. 16:16

profilen. Han kallar sig en troende tvivlare. Svein Inge Olsen har alltid sagt att om Gud finns så måste han vara oföränderlig i en föränderlig tid. Att Gud nu verkar förändra sig hela tiden förvirrar. Trots det har han behållit sin tro. 14.8.2017 kl. 10:40

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00