Marja Pesonen vid Kyrkostyrelsen har länge arbetat med mentorskap inom den finska församlingsverksamheten. Hon vet att konceptet fungerar.

Snart erbjuds svenska daghem mentorer för allmän religiös fostran

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

– Personalen på daghemmen väntar sig så mycket av oss. Det är nästan som om det var Jesus som kom, säger Marja Pesonen från Kyrkostyrelsen.

De barnledare från några församlingar i huvudstadsregionen som sitter med på den första utbildningen för mentorering inom Borgå stift drar på munnen.

Nyss har de undrat över att en tredagarskurs verkligen ska räcka till för att de ska klara av att lära dagispersonal något om religiös fostran. Pesonens svar är ett rungande ”jo!”.

– Det är ni som är experterna!

Vad handlar då mentorering egentligen om? Det är en metod som använts som en samarbetsform mellan församlingarna och daghemmen redan i femton års tid – men enbart i finska församlingar.

– Ansvaret för en allmänbildande religiös fostran i daghemmen finns hos dagispersonalen, men församlingen kan vara ett stöd, säger Maria Björkgren-Vikström, sakkunnig vid Kyrkostyrelsens svenska avdelning.

Medvandrare i vardagen

Poängen är att även om dagispersonalen skulle tänka sig att det är ”Jesus som kommer” ska mentorn inte komma till ett dagis i egenskap av expert utan snarare som någon som man kan föra en dialog med.

– Det är svårt att säga att man inte kommit dit för att göra något särskilt utan bara för att finnas till hands, men det är så det ska vara, säger Pesonen.

Läs mera i Kyrkpressen 8/2014.

Sofia Torvalds



profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43