Om att leva i Guds nu

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

Det här menar den svenska psykoterapeuten och teologen Jan Byström som har jobbat som präst, personalkonsulent i flygvapnet och – sedan ett par år tillbaka – som legitimerad psykoterapeut. Vid sidan av psykoterapistudierna har han forskat i hur man kan integrera människors gudstro i en psykologbehandling.
– Det var en liten pilotstudie, men den visade entydigt att religionen är en positiv faktor i terapiprocessen.

Jan Byström har jobbat med Acceptance and commitment therapy (ACT), en form av kognitiv beteendeterapi (KBT). ACT lägger stor vikt vid så kallade kontextuella faktorer som kan bidra till en bättre psykisk hälsa.
– Gudstron är en viktig del av livet, och den innehåller väldigt många positiva beståndsdelar, säger Byström.
Han är en av författarna bakom boken Din väg ut ur oron. En självhjälpsbok med broder Lorens som vägvisare. 1600-talsmunken och mystikern broder Lorens strävade efter att ständigt rikta sina tankar mot Gud, ”att leva i Guds nu”.
– Det handlar om att ta tanken om att Gud alltid är med mig på allvar. Som terapeut försöker jag stötta och hjälpa människor att bygga sin tilltro på insikten att Gud är här.

Människor som har mycket oro tenderar att vara i sina tankar, minnen och rädslor i stället för att vara i nuet.
– Broder Lorens hade ett tydligt perspektiv på medveten närvaro: det är att hitta ett sätt att vara mer närvarande i nuet.
Medveten närvaro är en teknik som används inom medicinen i dag, den är alltså inte religiös i sig. Vad vinner man då på att koppla in Gud?
– Det blir en dubbeleffekt. För det första befinner jag mig i nuet, för det andra får jag en insikt: jag är inte ensam, Gud älskar mig, Gud ser mig. Det finns en annan aspekt på livet. Den insikten tillför något viktigt.

Det finns rätt mycket forskning kring religion och psykisk hälsa.
– Forskningen visar tydligt att den som har en sund gudstro har en bättre psykisk hälsa.
Och vad beror det på? En vanlig uppfattning är att religionen erbjuder en möjlighet att se sig själv och sitt liv i ett sammanhang.
– Men vi fokuserar mer på vad religionen kan tillföra en vanlig dag. Det handlar inte bara om att ”religion är en tröst när jag har det svårt” utan om att det ger något att veta att det finns någon som ständigt är närvarande i mitt liv.

Som terapeut arbetar han också mycket med att hitta livsvärden eller livsmål.
– Min kliniska erfarenhet är att det är viktigt att se vart jag är på väg, vilka värderingar jag har. Många människor i dag har inte alls arbetat med de här frågorna. Det kan vara rätt svårt att få syn på vad som egentligen är betydelsefullt i tillvaron. Det är inte lätt att svara på den frågan. En av mina patienter sa: ”Ja, det är väl pengar.”
Jan Byströms erfarenhet är att det kan vara lättare att sammanfatta de egna värderingarna om man har en tro.
– Den som tror har tagit ut en kompassriktning för sig själv. Det kan vara till exempel ett bibelställe: Allt vad ni vill att människorna skall göra för er,
Och hur hjälper livsvärderingarna eller livsmålen en människa?
– Man blir till exempel bättre på att hantera nederlag.

Läs mer i papperstidningen.

Sofia Torvalds



DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36

LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00