Ungdomens kyrkodagar utsåg Laura Serell till ordförande för den grupp som till kyrkomötet ska förmedla ytterligare psalmförslag till psalmbokstillägget.

Psalmrace avgörs i slutspurten

psalmbokstillägget. I teorin kan kyrkomötet beakta Ungdomens kyrkodagars förslag till psalmbokstillägget, men de ungas sena uppvaknande upplevs som ett problem. – Varför släpptes listan på psalmförslag först i november? frågar sig Laura Serell. 26.1.2015 kl. 11:02

I mitten av november i fjol släppte psalmbokstilläggets arbetsgrupp det förslag på 150 psalmer som de jobbat med sedan januari 2012. Då förslagen publicerades väcktes missnöje hos en del unga som ansåg att utbudet ungdomssånger var för tunt. På Ungdomens kyrkodagar i mitten av januari tog unga församlingsaktiva ett beslut om att föreslå fler psalmer för kyrkomötet.

– Det är fint att ungdomarna engagerar sig, men min bedömning är att tåget har gått, de är helt enkelt för sent ute, kommenterar kyrkomötesombudet Stig Kankkonen.

– Man kan inte förvänta sig att kyrkomötet av god vilja ska ta med ett förslag som i sista minuten kastas in, i en så viktig fråga som psalmer. Frågan har ju grundligt beretts av handboksutskottet och psalmbokskommittén har intensivt arbetat med sitt förslag.

Men i teorin är det ändå möjligt att kyrkomötet beaktar UK:s förslag?

– Ja. I teorin har vi möjlighet att fatta vilka beslut som helst. Vi kan besluta om att hela förslaget är bristfälligt och att vi behöver fler psalmer. Det är hela kyrkomötet som besluter om psalmbokstilläggen, men vad gäller det svenskspråkiga tilläggshäftet är det i praktiken ganska långt de svenskspråkiga ombudens åsikt som är vägledande. Och jag anser inte att det finns någon reell möjlighet att få med ungdomarnas förslag nu.

Göran Stenlund är svensk representant i handboksutskottet, där biskop Björn Vikström är ordförande. Stenlund säger att det förslag som arbetsgruppen tagit fram inte som sådant behandlas av kyrkomötet, utan att utskottet först bereder ärendet.

– I teorin har handboksutskottet möjlighet att lämna bort eller ta in någon ny sång. Det är inte meningen att vi ska börja kasta in en massa nya sånger, men i teorin är det möjligt.

Stenlund säger att det är lite märkligt att församlingsungdomar upplever att de saknar material, då en av arbetsgruppens tankar uttryckligen var att få med tydliga inslag av ungdomlig musik. Stenlund menar också att det hade varit enklare om UK:s förslag kommit i ett tidigare skede.

– Det är lite sent att vakna till när ett förslag redan utarbetats och sänts ut.

Varför först i november?

Laura Serell bemöter Kankkonens och Stenlunds kritik med att säga att det var svårt att reagera snabbare än de gjorde, då listan på psalmförslagen publicerades först i november. Serell är ordförande för den grupp som Ungdomens kyrkodagar utsåg att förmedla fler psalmförslag till kyrkomötets svenskspråkiga delegater.

– En annan möjlighet hade varit att arbetsgruppen bett om kommentarer och förslag av ungdomsarbetsledarna en andra gång och på det sättet fått fram fler förslag på ungdomssånger.

Kyrkomötesombud Åsa A Westerlund säger att det är bra att ungdomarna reagerade på att deras mest sjungna sånger saknades i förslaget till tilläggshäfte.

– Kyrkomötesombuden har möjlighet att föreslå förändringar. Jag kommer att föra fram UK:s förslag för de andra ombuden och i remissdebatten på kyrkomötet. Beslutet om tilläggshäftet fattas senare i kyrkomötet på basen av handboksutskottets betänkande.

Handboksutskottet får inför behandlingen av ärendet utlåtanden av kyrkomötets konstitutionsutskott och av biskopsmötet. Beredningen till biskopsmötet görs av två arbetsgrupper, den svenskspråkiga består av biskop Björn, Robert Lemberg och Vera Tollander.

Psalmbokstillägget tas upp till behandling i kyrkomötet i maj. Vid advent 2016 ska det kunna användas ute i församlingarna.

Christa Mickelsson



NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26