Marcus Rosenlund är vetenskapsredaktör på Yle.

Känner ibland ateistisk medskam

Marcus Rosenlund tror inte på gudar, men han tror inte heller på en värld utan religioner.

18.9.2014 kl. 15:03

Jag kallar mig ”ignostiker”. En ignostiker är någon som inte riktigt begriper vad det är jag borde tro på. Vad är en gud? Det finns lika många definitioner som det finns troende.
Marcus Rosenlund är vetenskapsjournalist och ateist. Han menar att det finns goda skäl att anta att människan är programmerad till religiositet. Också Rosenlund trodde som barn på en farfarsfigur med grått skägg, en trygg figur som satt på ett moln och tittade ner på honom och såg till att allt blev bra.
– Jag minns att jag brukade be innan jag somnade. Men jag hade en svår barndom och var ofta ganska rädd. Jag brukade ligga och gråta mig till sömns och be att Gud, Jesus eller vem som helst skulle hjälpa mig, för jag var rädd och ensam. Men ingenting hände.
I något skede insåg han att om någon skulle hjälpa honom så var det inte Gud utan kanske han själv, eller hans mamma eller morfar och mormor.


Det andra fröet till hans ateism såddes i skolan.
– Vi fick lära oss att det finns en massa andra religioner. Jag insåg att det bara handlar om var man föds – hade jag fötts i Islamabad skulle jag ha fått helt andra berättelser serverade för mig av min mormorsmor.
Varför tror endel, och andra inte? Det handlar antagligen om en kombination av många faktorer, tror Rosenlund.
– Vissa människor är av naturen mer
skeptiska än andra. Det har också att göra med samhället och vilket tryck gruppen utövar på en. Skulle jag ha fötts för 200 år sedan skulle jag antagligen vara troende som alla andra. Men vi i det sekulära Norden har i dag möjlighet att välja.
Så är det inte överallt.
– I USA kan det på riktigt inverka negativt på dina karriärmöjligheter om du är öppet ateistisk. Där talar man om att komma ut som ateist. Det finns gott om länder där det är livsfarligt. Det är minst lika farligt som att komma ut som homosexuell. Det är en människorättsfråga.


Han har en otrevlig känsla av att vi är på väg mot en nykonservatism som gör att läget skärps också hos oss. Samtidigt är också många kristna oroade för framtiden. Vilka har större skäl att vara oroliga, ateisterna eller de kristna?
– Det vet man inte. Man vet aldrig med det mänskliga trångsinnet, det kan manifestera sig på de mest bisarra sätt. Vi människor är sådana att vi älskar att sätta dit andra människor, annorlunda människor.
Men Rosenlund tror inte på en värld utan religioner.
– Att spekulera i om världen var en bättre plats utan religioner är som att spekulera i om världen var en bättre plats om alla hade en Hästens-säng att sova i. Alla kommer aldrig att ha en Hästens-säng och religionerna kommer inte att försvinna någonstans.
Som kristen känner jag ofta medskam då någon annan kristen gör något töntigt. Känner du någonsin ateistisk medskam?

– Jo, det händer hela tiden! Om religionerna är splittrade i tusen atomer så finns det ateister av alla sorter också. Den enda gemensamma nämnaren de har är att de inte tror på gudar. Det betyder inte att de inte skulle kunna tro på ufon eller homeopati. Jag vet vissa ateister som jag aldrig skulle vilja fastna i hissen med, medan jag kan räkna upp tio–tjugo kristna som jag gärna skulle fastna i hissen med för att de är trevliga personer.

Marcus Rosenlund tror inte att han kommer att bli troende när han blir äldre.
– Folk tror att när min generation blir gammal så börjar vi alla lyssna till Harmony sisters och manskörer. Nej! När jag sitter på ålderdomshem kommer jag fortfarande att lyssna på Iron Maiden och Black Sabbath.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds
Foto: Sofia Torvalds



Kultur. Hur kan man uttrycka det kristna budskapet på ett modernt sätt? Kristna bokförlag har olika sätt att närma sig frågan. 9.7.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. Jag gillar att åka tåg. Dels är det naturvänligare än att flyga, dels går det bra att jobba när man inte distraheras av en fylld diskho, tv-utbudet eller slösurfande. 8.7.2010 kl. 00:00

Människa. Marja Einola tar inget för givet, men känner att hon blivit ledd sedan tonåren och att hon är där hon ska vara. 8.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kören Amigo Choral som har en andlig repertoar får inte ge en konsert i Sibbo kommuns lokal. 8.7.2010 kl. 00:00

Ledare. Mår tron bäst i den stora folkkyrkogemenskapen eller den intima cellgemenskapen? 8.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Allt fler elever väljer att läsa livsåskådningskunskap i stället för evangelisk-luthersk eller ortodox religion. 7.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Tiggarna blir allt fler i de finländska städerna. Också kyrkans diakoniarbetare står rådvilla inför deras bedjande blickar och en del efterfrågar klarare direktiv. 7.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Borgåförsamlingarna och kyrkornas samtalstjänst betjänar Borgåbor efter skottdramat. 6.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Ett nyfunnet samarbetsnätverk mellan hjälporganisationer banar väg för mer effektiv hjälp i huvudstadsregionen. 6.7.2010 kl. 00:00

Kultur. Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Kultur.   Det var ett soligt och myggfritt Pörkenäs som mötte deltagarna av årets Midsummerfestival. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. En indisk politiker har dömts till sju års fängelse för förförljelserna av kristna i Orissa i Indien år 2008. 1.7.2010 kl. 00:00

Världen. De hittills äldsta bilderna på apostlarna Petrus och Paulus har hittats i Rom. 29.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Döden är svår att tala om och därför har det uppstått många alternativa sätt att säga att någon har dött. 24.6.2010 kl. 00:00

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15