Marcus Rosenlund är vetenskapsredaktör på Yle.

Känner ibland ateistisk medskam

Marcus Rosenlund tror inte på gudar, men han tror inte heller på en värld utan religioner.

18.9.2014 kl. 15:03

Jag kallar mig ”ignostiker”. En ignostiker är någon som inte riktigt begriper vad det är jag borde tro på. Vad är en gud? Det finns lika många definitioner som det finns troende.
Marcus Rosenlund är vetenskapsjournalist och ateist. Han menar att det finns goda skäl att anta att människan är programmerad till religiositet. Också Rosenlund trodde som barn på en farfarsfigur med grått skägg, en trygg figur som satt på ett moln och tittade ner på honom och såg till att allt blev bra.
– Jag minns att jag brukade be innan jag somnade. Men jag hade en svår barndom och var ofta ganska rädd. Jag brukade ligga och gråta mig till sömns och be att Gud, Jesus eller vem som helst skulle hjälpa mig, för jag var rädd och ensam. Men ingenting hände.
I något skede insåg han att om någon skulle hjälpa honom så var det inte Gud utan kanske han själv, eller hans mamma eller morfar och mormor.


Det andra fröet till hans ateism såddes i skolan.
– Vi fick lära oss att det finns en massa andra religioner. Jag insåg att det bara handlar om var man föds – hade jag fötts i Islamabad skulle jag ha fått helt andra berättelser serverade för mig av min mormorsmor.
Varför tror endel, och andra inte? Det handlar antagligen om en kombination av många faktorer, tror Rosenlund.
– Vissa människor är av naturen mer
skeptiska än andra. Det har också att göra med samhället och vilket tryck gruppen utövar på en. Skulle jag ha fötts för 200 år sedan skulle jag antagligen vara troende som alla andra. Men vi i det sekulära Norden har i dag möjlighet att välja.
Så är det inte överallt.
– I USA kan det på riktigt inverka negativt på dina karriärmöjligheter om du är öppet ateistisk. Där talar man om att komma ut som ateist. Det finns gott om länder där det är livsfarligt. Det är minst lika farligt som att komma ut som homosexuell. Det är en människorättsfråga.


Han har en otrevlig känsla av att vi är på väg mot en nykonservatism som gör att läget skärps också hos oss. Samtidigt är också många kristna oroade för framtiden. Vilka har större skäl att vara oroliga, ateisterna eller de kristna?
– Det vet man inte. Man vet aldrig med det mänskliga trångsinnet, det kan manifestera sig på de mest bisarra sätt. Vi människor är sådana att vi älskar att sätta dit andra människor, annorlunda människor.
Men Rosenlund tror inte på en värld utan religioner.
– Att spekulera i om världen var en bättre plats utan religioner är som att spekulera i om världen var en bättre plats om alla hade en Hästens-säng att sova i. Alla kommer aldrig att ha en Hästens-säng och religionerna kommer inte att försvinna någonstans.
Som kristen känner jag ofta medskam då någon annan kristen gör något töntigt. Känner du någonsin ateistisk medskam?

– Jo, det händer hela tiden! Om religionerna är splittrade i tusen atomer så finns det ateister av alla sorter också. Den enda gemensamma nämnaren de har är att de inte tror på gudar. Det betyder inte att de inte skulle kunna tro på ufon eller homeopati. Jag vet vissa ateister som jag aldrig skulle vilja fastna i hissen med, medan jag kan räkna upp tio–tjugo kristna som jag gärna skulle fastna i hissen med för att de är trevliga personer.

Marcus Rosenlund tror inte att han kommer att bli troende när han blir äldre.
– Folk tror att när min generation blir gammal så börjar vi alla lyssna till Harmony sisters och manskörer. Nej! När jag sitter på ålderdomshem kommer jag fortfarande att lyssna på Iron Maiden och Black Sabbath.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds
Foto: Sofia Torvalds



Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11