Marcus Rosenlund är vetenskapsredaktör på Yle.

Känner ibland ateistisk medskam

Marcus Rosenlund tror inte på gudar, men han tror inte heller på en värld utan religioner.

18.9.2014 kl. 15:03

Jag kallar mig ”ignostiker”. En ignostiker är någon som inte riktigt begriper vad det är jag borde tro på. Vad är en gud? Det finns lika många definitioner som det finns troende.
Marcus Rosenlund är vetenskapsjournalist och ateist. Han menar att det finns goda skäl att anta att människan är programmerad till religiositet. Också Rosenlund trodde som barn på en farfarsfigur med grått skägg, en trygg figur som satt på ett moln och tittade ner på honom och såg till att allt blev bra.
– Jag minns att jag brukade be innan jag somnade. Men jag hade en svår barndom och var ofta ganska rädd. Jag brukade ligga och gråta mig till sömns och be att Gud, Jesus eller vem som helst skulle hjälpa mig, för jag var rädd och ensam. Men ingenting hände.
I något skede insåg han att om någon skulle hjälpa honom så var det inte Gud utan kanske han själv, eller hans mamma eller morfar och mormor.


Det andra fröet till hans ateism såddes i skolan.
– Vi fick lära oss att det finns en massa andra religioner. Jag insåg att det bara handlar om var man föds – hade jag fötts i Islamabad skulle jag ha fått helt andra berättelser serverade för mig av min mormorsmor.
Varför tror endel, och andra inte? Det handlar antagligen om en kombination av många faktorer, tror Rosenlund.
– Vissa människor är av naturen mer
skeptiska än andra. Det har också att göra med samhället och vilket tryck gruppen utövar på en. Skulle jag ha fötts för 200 år sedan skulle jag antagligen vara troende som alla andra. Men vi i det sekulära Norden har i dag möjlighet att välja.
Så är det inte överallt.
– I USA kan det på riktigt inverka negativt på dina karriärmöjligheter om du är öppet ateistisk. Där talar man om att komma ut som ateist. Det finns gott om länder där det är livsfarligt. Det är minst lika farligt som att komma ut som homosexuell. Det är en människorättsfråga.


Han har en otrevlig känsla av att vi är på väg mot en nykonservatism som gör att läget skärps också hos oss. Samtidigt är också många kristna oroade för framtiden. Vilka har större skäl att vara oroliga, ateisterna eller de kristna?
– Det vet man inte. Man vet aldrig med det mänskliga trångsinnet, det kan manifestera sig på de mest bisarra sätt. Vi människor är sådana att vi älskar att sätta dit andra människor, annorlunda människor.
Men Rosenlund tror inte på en värld utan religioner.
– Att spekulera i om världen var en bättre plats utan religioner är som att spekulera i om världen var en bättre plats om alla hade en Hästens-säng att sova i. Alla kommer aldrig att ha en Hästens-säng och religionerna kommer inte att försvinna någonstans.
Som kristen känner jag ofta medskam då någon annan kristen gör något töntigt. Känner du någonsin ateistisk medskam?

– Jo, det händer hela tiden! Om religionerna är splittrade i tusen atomer så finns det ateister av alla sorter också. Den enda gemensamma nämnaren de har är att de inte tror på gudar. Det betyder inte att de inte skulle kunna tro på ufon eller homeopati. Jag vet vissa ateister som jag aldrig skulle vilja fastna i hissen med, medan jag kan räkna upp tio–tjugo kristna som jag gärna skulle fastna i hissen med för att de är trevliga personer.

Marcus Rosenlund tror inte att han kommer att bli troende när han blir äldre.
– Folk tror att när min generation blir gammal så börjar vi alla lyssna till Harmony sisters och manskörer. Nej! När jag sitter på ålderdomshem kommer jag fortfarande att lyssna på Iron Maiden och Black Sabbath.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Sofia Torvalds
Foto: Sofia Torvalds



Ledare. Tanken om att ge vidare av det livets goda man själv fått följde med judendomen in i såväl kristendomen som islam. I den senare ingår allmosan, zakat, som en av de fem grundpelarna. I de kristna kyrkorna och samfunden är tiondegivandet starkt, särskilt inom frikyrkorna. 1.6.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Som liten lär jag ofta ha frågat min mamma om hon blev glad. När jag städat rummet eller ritat en teckning kom frågan: Blev du glad nu? 1.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sökandena till kyrkoherdetjänsten i Åbo svenska församling, kyrkoherde Johan Westerlund och omsorgspräst TD Björn Öhman har båda förklarats behöriga för tjänsten. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Teologin drar in på teatern. Den finska nationalscenen har med pjäsen ”Kristi brud” tacklat kyrkans ömma punkter inför utsålda hus i över ett år. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. När den finlandssvenska sång- och musikfesten Ta i Ton samlas i Åbo i juni är en av attraktionerna svart gospel. 30.5.2011 kl. 00:00

Världen. Frankrikes lutherska och reformerta kyrka planerar en sammanslagning, skriver tidningen Sändaren. 30.5.2011 kl. 00:00

Människa. Vid 26 års ålder är hon nyvigd präst i Österbotten. Själv tycker hon att det spelar större roll för prästuppgiften att hon är ung än att hon är kvinna. 30.5.2011 kl. 00:00

Världen. Vatikanstaten har öppnat påvens tåglinje och tågstation för allmänheten, skriver Kyrkans tidning. Tåglinjen är bara 300 meter lång och är därmed världens kortaste nationella tåglinje. 29.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Den mest populära talkshowen genom tiderna, Oprah Winfrey Show, sändes för sista gången i veckan. Oprah Winfrey anses vara en av de mäktigaste kvinnorna genom tiderna, och många ser henne till och med som en spirituell ledare. 29.5.2011 kl. 00:00

Samhälle. På Åland har debattens vågor kring Socialmissionen och projektet Matbanken gått höga de senaste veckorna. Orsaken är att Socialmissionen fick avslag på sin ansökan om tilläggsmedel för verksamheten. 28.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan skärper ansökningskraven för att bevilja rikskollekter. Transparensen ska ökas genom att ändamålet för rikskollekten ska vara tydligt avgränsat. 27.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan ska aktivt ta del i samhällsdiskussionen och erbjuda en etiskt hållbar livsstil. Annars riskerar den att marginaliseras, säger biskoparna Askola och Koivunen Bylund. 27.5.2011 kl. 00:00

Människa. Vi har det bättre än någonsin förr, men vi mår uselt. Varför? Kanske för att vi har tappat bort vårt existentiella livskarta. Cecilia Melder har forskat i existentiell hälsa. 27.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Både den finska och den svenska lutherska evangeliföreningen förlorar missionsunderstöd. 26.5.2011 kl. 00:00

Kyrka. Johanneskyrkan blir centrum för all svenskspråkig församlingsverksamhet i Helsingfors centrum. 26.5.2011 kl. 00:00

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07