Samgången innebär att det efter årsskiftet inte längre är obligatoriskt att hålla gudstjänst i Snappertuna kyrka alla söndagar.

Snappertuna vid vägs ände

Snappertuna, Raseborg. Snappertuna är gammal skärgårds- och landsbygd med Raseborgs slottsruin i mitten. Nästa år går församlingen samman med fösamlingarna i Ekenäs, Tenala och Bromarf. 26.5.2014 kl. 15:58

Vägen upp mot Snappertuna kyrka är brant, ett kraftprov för många äldre denna söndag. Korskyrkan från 1689 som restaurerades kring millennieskiftet har varma och ombonade färger. De rosafärgade väggarna i stående panel och de vita tunnvalven avgränsas av en vacker mörkröd bård. Bårdmönstret följer originalet som i tiden målades av snappertunaklockaren Gustav Graan.

Den här söndagen firar församlingen födelsedag, alla som fyllt eller fyller jämna år i år, från 75 och uppåt har fått inbjudan. Så gott som alla kyrkobesäkare tar sig ner för backen till prästgården där det serveras paj och kaka till kaffet.

Maj-Britt Jakobsson som firar sina 75 år senare i år minns tiden när det fanns både bank och butik i Snappertuna kyrkby. De är borta, kvar vid byavägen som slingrar förbi kyrkan och prästgården finns daghemmet, åldringshemmet, föreningsgården och Snappertuna lågstadieskola med fyra klasser. Men vad värre är, längs vägen går ingen kollektiv trafik alls.

– Drar dom in körkortet så sitter man där, säger Jakobsson som sedan 25 år bor i Köpböle, i Snappertuna periferi som hon säger.

Från årsskiftet är det slut med Snappertuna som självständig församling. Kyrkan står förstås kvar, men ”allt annat blir ihopslaget”.

– Jag gillar det inte men det är ingen som frågar mig. Alltihop ska till Ekenäs torg, som Jakobsson formulerar det.

Strukturförändring
Vi sitter och dricker födelsedagskaffe i den gamla prästgården. Alla minns tiden när Snappertunaprästen ännu bodde här. Britta Grönqvist som firar sina 85 år har ännu längre perspektiv. För sextio år sedan köpte hon och hennes man skärgårdsbutiken i Sandnäsudd, på den tiden närbutik för femtiotalet fiskarfamiljer.

– I dag finns bara en fiskare kvar, säger maken Olof som räknat upp till sjuttio fritidsbåtar vid butiken i Sandnäsudd och dess populära sommartorg. Också församlingen kommer hit en gång per sommar för att sjunga. Britta drev handeln tills dottern tog över för ett antal år sedan. Nu förhandlar makarna Grönqvist med ett andelslag som ska ta över.

Själv säger Olof Grönqvist att han har ”förstört” skärgården med att köra ut material till 650 sommarstugor. Tala om strukturförändring.

– Det är tidens melodi, säger Olof som fyller 89 i år.

Få se om det ska ordnas något kalas för honom nästa år. Vid årsskiftet ska Snappertuna församling ha gått upp i Ekenäsnejdens svenska församling.

Hur framtiden ser ut kan t.f. kyrkoherden Tom Bergman inte svara på. Han pendlar hit från Helsingfors sedan oktober och kommer till födelsedagsfesten från Rom och det finländska kulturhuset Villa Lantes 60-årsfest. Bergman forskar annars i den romerska mellanrepublikens lagstiftning tre hundra år före vår tideräkning. Här i Snappertuna är han inhoppare och har mött både negativa reaktioner men också förhoppningar på vad som komma skall.

– Snappertunaborna vet inte riktigt vad de ska tänka om förändringarna, de ställer sig frågande, är hans diplomatiska formulering.

Samarbete inget nytt
Söndagen innan var Snappertunakyrkan fylld av sångare, Raseborgs prosteri firade sin kyrkosångfest och sjöng sommarpärlor med Snappertunakantorn Pia Nygård som festdirigent. Som kantor på 60 procent har Nygård redan nu tvinnat runt i varierande musikaliska uppdrag på olika håll i Västnyland. Till kyrkokörens övningar i Snappertuna kommer det sångare också från andra församlingar, körsångare följer ofta en dirigent som de gillar.

När församlingarna slås ihop ska hon i första hand sköta Snappertunaområdet.

– Det här är min kyrka, säger hon med ett leende, så österbottning hon är.

Enligt kommittén som grunnar på den nya organisationen ska kantorer och andra tjänsteinnehavare samarbeta mera.

– Samarbetar gör vi redan nu, säger Nygård som turar kantorn i Ekenäs i juli.

I själva verket rör sig de församlingsanställda i Snappertuna i dag rätt så oberoende av varann. De anställda samlas till palaver en till två gånger i månaden men den mesta kontakten sker per telefon.

Nygård konstaterar att i den kommade sammanslagna församlingen prioriteras inte distrikten utan de tvärgående arbetsområdena inom församlingen. Det förändrar kontakten mellan medarbetarna, också mellan dem som ska sköta Snappertuna.

Nygård som alltid jobbat ensam säger att det ska bli roligt att få kolleger. Att organisationen blir större ger fler möjligheter. I dag ska de vara gudstjänst varje ”röd” dag i varje församlings kyrka.

– Men en större församling kan man göra en alternativ mässa i någon församling, exemplifierar hon.

Svängning ett faktum
Martina Frilund är klasslärare, både uppvuxen och bosatt i Langansböle egnahemsområde fem kilometer från Ekenäs stadscentrum. Langansböle är samtidigt den största ”byn” i Snappertuna med tolv kilometer till kyrkbyn.

På 80- och 90-talen var det viktigt för de flesta Langansbölebor att man hörde till Snappertuna. Snappertuna uppfattades om landsbygd och många familjer flyttade hit för att man ville ”flytta ut till landet”. Frilund har själv gått i skolan i kyrkbyn där det fanns ett livligt barn- och ungdomsarbete.

– Folk sökte sig inte till stan utan körde sina barn till kyrkbyn fast det var längre väg, säger hon.

Sedan Frilund var femton år har hon varit hjälpledare i församlingen, hållit barnklubbar och söndagsskolor. Som mammaledig har hon har hon samarbetat med församlingens ungdomsarbetsledare kring familjecaféet i Gläntan som församlingens lokala utrymme i Langansböle i den tidigare snackbaren heter.

Sin praktiktid gjorde hon i Snappertunaskolan men sin tjänst fick hon i Seminarieskolan i Ekenäs.

Under 2000-talet har det skett en omorientering i Langansböle. Folk söker sig allt mer mot centrum i Ekenäs, kopplingen till Snappertuna och kyrkbyn blir allt svagare.

– Många vill ha sina barn till Seminarieskolan i centrum, säger hon. Och när barnen börjar högstadiet ska alla in till centrum och de möjligheter det öppnar.

Så Frilund väljer att se det positiva i att svängningen redan är ett faktum. På ett större område kan församlingen göra mera. De är fler som kan jobba på en sak tillsammans, tror hon:

– För barnverksamheten finns det fler som kan koordinera sig och ta sig an klubbar och söndagsskolor.

Också om kyrkbyn ser ut som en förlorare vid sammanslagningen kan det bli nytt liv också där. Med egna barn på fem och tre konstaterar hon att det traditionella gudstjänstformatet inte är det som passar familjen bäst. I Ekenäs firar man till exempel nallegudstjänster för mindre barn.

– Vi kunde komma till Snappertuna kyrka och fira den där, säger hon. Det kunde vara givande för många parter.

Får inte bestämma själv
Markus Weckström, i dag militärpastor vid Nylands brigad, blev den sista ordinarie kyrkoherden i Snappertuna. När han kom till församlingen grunnade man redan inom den kyrkliga samfälligheten i Raseborg hur den ansträngda ekonomin skulle tacklas. Domkapitlets förslag var att slå ihop de sju församlingarna i Raseborg till tre. Så gick det också trots att den finska församlingen i slutändan kom att omfatta hela Raseborg.

Weckström säger att utvecklingen mot större arbetsgemenskaper var oundviklig också inom kyrkan. Det innebär inte bara smidigare arrangemang när det gäller att vikariera, för många anställda är det också trevligare att jobba inom ett arbetslag.

– Snappertuna församling finns inte kvar, däremot kommer församlingen att finnas kvar i Snappertuna, säger han. I vilken form vet han lika lite som kollegan Bergman, men han hoppas att den ska finnas kvar också som en fysisk arbetsplats i kyrkbyn för dem som arbetar inom det gamla Snappertuna.

På förlustsidan noterar han att snappertunaborna i framtiden inte längre själva kan bestämma själva hur de vill ha det. Då församlingarna inom samfälligheten för ett par år sedan fick order att skära ner på utgifterna med en viss procent lämnade de stora församlingarna bort Kyrkpressen. Snappertuna gick in för att hålla den kvar som sitt kontaktorgan. Det lyckades genom att minska på kanslistens arbetstid och sälja resterande 40 procent till Ekenäs församling och placera själva arbetsplatsen i Ekenäskansliet. Därtill minskade man på de egna tryckningskostnaderna.

– Det räckte med några A4-or, säger Weckström.

Rolf af Hällström



SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

KVINNA OCH PRÄST. Domkapitlet i Borgå väntade inte på ett utlåtande från församlingen, efter att församlingsrådet bromsade pappret. Rådsmedlemmar i Karleby upplever sig "överkörda" efter domkapitlets resoluta beslut att förordna Annica Smeds. 28.9.2023 kl. 15:05

teater. Samtalet med David Sandqvist, som har regisserat Ronja Rövardotter på Svenska Teatern, glider in på döden gång på gång. – Jag har alltid varit rädd för döden. 28.9.2023 kl. 14:00

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33