Prästen Kent Danielsson är utbildad meditationslärare och håller meditationskvällar och retreater.

Här rinner du fram

Prästen Kent Danielsson har i tjugo års tid försökt återinföra meditationen i den finländska kristna kulturen. Meditation främjar hälsan och öppnar dörrar till en större förståelse av evangelierna, menar han. 3.1.2014 kl. 16:04
Sätt er så ihopsjunket ni bara kan och ta sedan tag i en hårtofs och dra er upp.

Kent Danielsson instruerar den lilla gruppen vid altaret hur de ska sitta rätt på meditationsdynorna.

– Gunga fram och tillbaka tills ni hittar rätt sittposition.

De flesta sitter på små, mjuka, runda dynor och andra på bönepallar. Benen har vi placerade snett under oss.

– Kroppen ska likna ett Eiffeltorn, säger han och gör en gest från knäna, stommen, till huvudet, toppen.

Han slår sakta i en klocka och den dova klangen fortplantar sig i den dunkelt upplysta kyrkan. En djup tystnad sänker sig över de samlade. Utanför fönstren ligger mörkret tätt och ljusen på altaret sprider ett behagligt sken över de mediterande ansiktena.

Det är första gången jag mediterar och jag har fullt sjå med att hålla tankarna borta. Jag alternerar mellan att räkna mina andetag och att säga Jesusbönen i takt med andningen, två knep för att få fokus bort från tankarna. Men med några sekunders intervaller nästlar de sig ändå in och jag känner frustrationen stiga.

Efter tjugo minuter är det dags för meditationens andra fas: den meditativa gången. Vi reser oss upp och går sakta runt i kyrkan. Sedan är det igen ett tjugo minuters pass sittande innan ett sista klingande ljud avbryter sessionen.

Erövrar kyrkan på nytt

Jag reser mig upp på somnade ben och berättar för Kent Danielsson om mina svårigheter. Han säger att det är viktigt att inte börja kriga med sina tankar, utan se dem som moln som flyter förbi. Övning ger färdighet.

– Med tiden blir avståndet till tankarna längre, säger han med ett leende.

Själv har han sysslat med meditation i 25 års tid och är en utbildad meditationslärare. Han har hållit i meditationsretreater och anordnat meditationskvällar i flera församlingar. Den senaste är Mariehamns församling, där han håller meditation en gång i veckan.

– Intresset går i vågor, senast var vi fem stycken och nu cirka tio.

Han säger att meditationen lockar människor som kanske annars inte deltar i kyrkliga förrättningar och evenemang.

– Det här är ju inte gudstjänstfolk. Meditation är en rörelse där folk igen erövrar kyrkan och säger ”kyrkan är vår”, säger han och pekar mot kuddarna som står uppradade längst fram i kyrkan, vid altaret.

Inspirerad av zen-traditionen

Man kan tro att meditation är ett nytt inslag i den kristna kulturen, inspirerad av österländska traditioner och zen-meditationen. Men meditation, eller kontemplativ tystnad som det heter i kristna termer, har funnits i vår religion sedan urminnes tider.

– Redan hos kyrkofäderna finns det utsagor om hur man sitter tyst och ber Jesusbönen i takt med andningen. Det är en del av den kristna traditionen sedan 200-talet.

Men meditationen är en tradition som mystifierats och tappats bort i takt med moderniseringen av kyrktradtionerna. Den gjorde sin comeback på 60-70-talet i form av zen-meditationen.

– När människan sedan upptäckte vad det handlade om och läste de gamla kyrkofäderna upptäckte hon att ”hej, här finns det ju, samma sak”. Man tog lite av en omväg tillbaka.

Den meditationsform som Kent Danielsson utövar och lär ut är inspirerad av zen-traditionen. Men han poängterar att det finns många sätt att meditera och ingen form är mer ”rätt” än en annan.

– Det finns också klostrens inre bön och kontemplativa sång.

Meditation innebär tystnad och eftertanke i en allt mer tjattrig och hektiskt värld.

– Men det krävs övning för att komma i kontakt med den djupa tystnaden.

Från akvariet till havet

För Kent Danielsson har meditationen varit ett sätt att komma i kontakt med rötterna till sin tro, att förstå och återerövra kristendomen.

– När jag läser evangelierna nu, känner jag igen det. Jag vet vad de pratar om. Det har blivit ett stort äventyr att återupptäcka kristendomen utifrån tystnaden.

Han jämför det med att först se fiskar i ett akvarium och sedan stiga ner i havet och förstå fiskarnas ursprung och se deras verkliga livsförhållanden.

– Sen kommer man tillbaka och kan säga ”jag vet vad det här handlar om, jag har varit i havet”.

Han säger att akvariekyrkan ibland kan bli instängd och vattnet kan bli dåligt. Man börjar strida om fiskarnas namn och betydelse och fäster sig vid detaljerna. Meditationen blir då det som rör om i akvariet, som för med sig nytt, friskt vatten, ny förståelse.

– Det är en kunskap man bara kan få i den djupa tystnaden.

I Sverige har meditation i kyrkorna blivit allt vanligare, men i Finland är det ännu relativt nytt.

– I Sverige finns det i snart 300 kyrkor och också i Norge är det vanligt.

Danielsson tror att orsaken till att meditationen först på senare tid återupptagits i kyrkan är att man varit för upptagen med att tänka i stället för att känna.

– Man är väldigt upptagen av en intellektuell begreppsvärld. Med tanken försöker man förstå och med intellektet försöker man förklara och få det att fungera. Men i kyrkan har den kontemplativa bönen funnits från början, det är ryggraden i kyrkans lära.

Orsaken till att meditation blivit populärare med åren, både inom och utanför kyrkan, är behovet av tystnad och eftertanke. Danielsson beskriver stora tystnaden som att träda in i sitt inre slott.

– I det vanliga livet kämpar du på barrikaderna. Du tänker, du jobbar, du presterar. Men när du tystnar börjar du sjunka ner i ditt slott. Det går inte med viljans eller tankens kraft, det är en gåva. Du har erfarit dig själv på djupet, du har erfarit den plats där du rinner fram. Tystnad är helande.
Heidi Hendersson



Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

prästvigning. Jean d’Amour Banyanga prästvigdes sjunde juni i Borgå domkyrka. 8.6.2020 kl. 12:33

utmaningar. Haje Abrahamsson är skådespelare och mamma till ett barn med specialbehov. – Det jag gör kan tyckas tungt, men det är roligt och djupt meningsfullt. 5.6.2020 kl. 10:39

sibbo. Rune Packalen kallas för församlingens tredje diakon. Som busschaufför har han fört många förtroliga samtal. En stor tragedi har färgat hans eget liv, och gjort honom till en lyssnare. 4.6.2020 kl. 14:11