Jul enligt mjölkningstiderna

Mjölkbondens familj firar jul mellan ladugårdstiderna. Som jordbrukardotter har jag fått utsträcka julevangeliets närhet till djuren ända till de livs levande kornas idisslande. 21.12.2013 kl. 14:00
Jag firar min jul med i stort sett samma människor som jag firat jul med hela mitt liv. Just nu förbereder jag mig mentalt för en julafton som blivit av med sina tidsramar.

Jag växte upp med föräldrar vars arbetsplats var ett klädbyte och ett hundratal steg bort från hemmet. Hemma hos mig var det inte bara när juldagsmorgonen glimmade som man gick till stallet. Årets alla morgnar väntade utfodringen, mjölkmaskinen och utgödslingsanläggningen och framför allt korna med tunga juver och eftertänksam nyfikenhet. Varje kväll upprepades proceduren.

Livsstil för hela familjen

Medan andra barn betraktade julkrubbans plastiga nötkreatur ingick livs levande kor i mina egna julaftnar. Fast det ska sägas förstås – korna var i första hand något som sysselsatte föräldrarna medan jag själv oftast fördrev tiden med tevens julprogram i väntan på att mjölkmaskinen skulle tystna så att julklappsutdelningen kunde börja.

Att vara jordbrukarbarn är kanske ännu mera en fråga om identitet än vad det är att vara lärarbarn eller ingenjörsbarn. Det är inte för inte som man talar om familjejordbruk. Mjölkkor innebär en bundenhet som utformar sig till en livsstil – inte bara för bönderna själva utan för hela familjen. I den livsstilen ingår en julafton vars tidsramar formas av det dagliga arbetet i ladugården.
Nu är ladugården hemma på gården tömd. Mjölkmaskinen har tysnat och inga kor sträcker längre nyfikna och fuktiga mular mot en när man går genom mittgången.

Det är den här förändringen som för mig till frågan: hur lägger man upp en julafton där familjen är sig lik men tidsramarna saknas? Hur vet man att det är dags att öppna julklapparna om ingen kvällsmjölkning har ägt rum?

Mjölkkorna var de vuxnas ansvar. Som barn kunde jag delta eller låta bli under julen. Höstskörd och höbärgning var för länge
sedan avslutade, betessläppet låg långt i fjärran och arbetstakten var lugnare i midvintertid.

Julmorgon bland korna

Som vuxen har jag hoppat in som avlönad avbytare på hemgården. Många gånger har det varit min verklighetskontakt, en lyx jag kunde unna mig när jag behövde bli påmind om att vardagen med mjölkkor fortfarande är lite gulligare på bild än vad den är i verkligheten. Ett minnesvärt år jobbade jag som avbytare under självaste julafton och fascinerades av att det var det enda heltidsjobb jag kunde utföra utan att ge avkall på andra jultraditioner än julaftonens sovmorgon. Allt det andra: julmiddagen, julbönen i kyrkan, ljusen på gravgården och julklappsutdelningen passade redan in i timmarna omkring morgonens och kvällens arbetspass. En annan jul firade jag juldagsmorgon genom att dra på mig arbetskläderna efter julottan.

Som jordbrukardotter blir man lätt aningen blasé. När andra blir saliga över ett besök i ladugården och förtjust låter kalvarna suga på fingrarna har man redan sett allt det där. Inte heller de fullvuxna korna känns spännande i sin storlek för den som sedan barnsben fått höra att man ska se efter var man har sina fötter så att korna inte trampar på dem i misstag.
Men den där juldagsmorgonen när julottan övergick i ladugårdsvardag, medan himlen sakta rodnade och ljusnade utanför fönstren, då var ladugårdsvardagen faktiskt lite magisk. Storheten i livet kom mig lika nära som när man ser en kalv födas. Julevangeliet ljöd fortfarande i mitt huvud efter läsningen i kyrkan och lade sig vackert till rätta mellan djurkropparna. Utanför fönstret påbörjade solen sin långsamma decembervandring och fick himlen att glöda i varma pasteller. Intill mig idisslade korna på precis samma sätt som i ett stall i Betlehem för länge sedan.
Erika Rönngård
Jeremy Bengts



diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54

jul. Ärkebiskop emeritus John Vikström minns både barndomens härliga jular och en julandakt i Kakolafängelset, då några fångar planerat att ta ärkebiskopen som gisslan. 9.12.2021 kl. 08:35

teater. Musikalen Next to Normal på Svenska teatern klär i ord och musik den sorg och de förluster många känt att pandemin inneburit för dem. Musikalen handlar om bipolär sjukdom och om medberoende. – Mannens sorg är totalförnekelse, han pratar inte om sorgen alls, säger skådespeladen Alexander Lycke. 8.12.2021 kl. 08:07

HBL. Vem är du? Erja Yläjärvi är ny chefredaktör på HBL. Vad tycker hon är det bästa och sämsta med finlandssvenskhet? 8.12.2021 kl. 07:55

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen inleder samarbetsförhandlingar. 8.12.2021 kl. 07:46

Coronapandemin. I domkyrkoförsamlingen i Borgå infördes coronapass vid De vackraste julsångerna, något som drog ner på deltagarantalet. Men de som kom visade villigt sina pass vid kyrkdörren. 8.12.2021 kl. 07:35

Coronapandemin. De nya coronabegränsningarna ställer till det för församlingarna inför jul. 8.12.2021 kl. 07:41

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28