Katie och Penny Clark, två tredjedelar av gruppen Purple Hulls imponeras av den finländska skogen. FOTO: Johan Sandberg

Tufft år bakom purple hulls

De odlar bönor med lila skidor och sjunger bluegrass. Jordnära är ett beskrivande ord för tvillingsystrarna Penny och Katy Clark i gruppen Purple Hulls.
24.8.2013 kl. 15:00
Det är ett tufft år med omställningar som ligger bakom familjen Clark. För ett år sedan blev pappan sjuk och Penny och Katy flyttade hem till Kilgore, Texas från Nashville för att ta hand om honom och jordbruket.

– Vi flyttade till Nashville efter college för musikens skull, säger Katy Clark. Vår äldre bror Ben bodde där redan och han lockade dit oss och lovade hjälpa oss med att skaffa jobb.

Under de fem åren de bodde i Nashville gjorde de inget annat än musicerade. Men allt förändrades för ett år sedan då deras pappa blev sjuk.

– Pappa frågade om vi ville odla bönor i år som vi alltid gjort. Vi hade ju redan vårt band Purple Hulls (det betyder ungefär de lila bönskidorna) och vi tyckte det kunde vara kul att också odla bönor. Vi räknade heller inte med att få så många spelningar i Texas.

Syskonen beskriver året som en prövning och ett av de tyngsta de varit med.

– Det var tufft att se pappa lida och tyna bort, säger Penny Clark. Men samtidigt var det ett ljuvt år för oss som familj. Vi såg så många bönesvar. Folk från hela världen stöttade och bad för oss. Vi kände verkligen Guds närvaro, speciellt efter att pappa dog. Jag vet att också pappa växte som människa under sitt sista år.

– Vi visste att om inte Gud mirakulöst helade pappa så återstod en långsam död, säger Katy. Vi bad naturligtvis om ett helande och vi hade en tro på att han skulle kunna återgå till arbetet. Det är ju ett mirakel att vi får komma till himlen. Och så är ju pappa helad nu, han bara inte är här.

Under sjukdomen kom familjen närmare varandra.

– Det var en välsignelse som vi inte förväntade oss, säger Katy. När man sitter i sjukhusrummet har man inte så  mycket annat att göra än att samtala. Vi såg nästan fram emot sjukhusbesöken.

Till Finland kom syskonen för att delta i American Blue Grass Gospel Night på Klippan i Munsala samt uppträda på Frank Mangs Center i Närpes och i Jakobstad. Det är deras första besök i Europa.

Deras pappa dog två veckor före resan till Finland. Dödsfallet ändrade planerna såtillvida att storebror Ben som utgör den tredje länken i Purple Hulls stannade hemma.

– Pappa såg fram emot vår resa. Några dagar före han dog sade han att sjukdomen kommer väl inte i vägen. Vi trodde inte att slutet skulle komma så snabbt.

Vad de ska göra när de återvänder hem är öppet.

– Till en början ska vi hjälpa mamma anpassa sig till sin  nya situation, säger Penny.

– Vi ska försöka arbeta med Texas som utgångspunkt och fokusera på vår musik, fyller Katy i.

Lärde sig allt på nytt
Eftersom den musicerande syskontrion bott på olika håll under året har systrarna anpassat sitt program så att den fungerar utan Ben.

‑ Det tog tid att lära sig  allt på nytt, säger Penny. Även om det är roligt att vara många på scen gillar jag den nya dynamiken då vi bara är två. Katy och jag arbetar bra tillsammans eftersom vi tänker lika.

Läs hela artikeln i papperstidningen.
Johan Sandberg



tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

ANDLIG TORKA. Ivern är borta. Gud är tyst och bönen en ansträngning. Någon gång bestämde vi oss för att tro, kanske nyligen eller kanske för trettio år sedan. Det var så fint på den tiden! Det var så lätt att be. Vi var så ivriga. Vi tänkte att vi hade listat ut allt: så här skulle det härefter vara i vårt liv, så här helt och kärleksfullt och hängivet. Vi tänkte att det skulle vara lätt. Vi tänkte att vi hade hittat hem. 6.2.2025 kl. 12:10

ÅRETS KANTOR. Utmärkelserna har haglat tätt för Lisen Borgmästars. Under tre efterföljande dagar fick hon vetskap om en utmärkelse per dag. Nu senast har hon blivit utsedd till Årets kantor 2025. 5.2.2025 kl. 22:01

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. Stig-Erik Enkvist har återkommit som verksamhetsledare för LFF efter fem års paus. Han kommer till en ny organisation och ny adress. 5.2.2025 kl. 13:40

slef. Trots att Evangeliföreningen sålt sin mjölkko, en industrifastighet i Esbo, satsar föreningen friskt på ny verksamhet och nyanställningar. En ny stugby på lägerområdet Klippan i Monäs, Nykarleby är också under planering. 2.2.2025 kl. 09:07

BORGÅ STIFT. Borgå stift gör en ny strategi 18 år efter den föregående. Fast till mångas överraskning är den inget färdigt visionsdokument, utan ett arbetshäfte med frågor. Kyrkpressen frågade biskop Bo-Göran Åstrand varför. 3.2.2025 kl. 13:41